Konstutställning på 1940-talet i Råneå var unikt. Damer fick vara med - helt osannolikt, i denna värld styrda av män.
Råneås livaktiga konstgille har till den så kallade skyltsöndagen förlagt sin utställning av årets flit med pensel och palett. Man återfinner här de bästa av utställarna sen fjolårets (1945) uppmärksammade utställning. Först och främst konstnären Helge Ågren med 14 motiv från trakterna omkring Rånbyn och särskilt från Andträsket och därifrån flytande Kvarnbäcken.
Bröderna Knut (1909-1989) och Sten Wikström (1906-1981) representeras av 10 respektive 3 nummer. Brorsonen Per saknas beklagligt nog i år (1946). Det hade varit intressant att se vilken utveckling han hunnit med. I fjol ingav han mycket goda förhoppningar.
Pojkarna Vikström
Bengt Erdenborg (1910-1988) från Prästholm utställer 4 nummer med motiv från skilda håll.
Bengt Erdenborg
En intressant nykomling är fru Nanna Granström som producerat inte mindre än 13 dukar, med så skilda motiv som landskap, stilleben, nakenstudier och porträtt.
Om man vågar sig på ett omdöme, får man nog ge herr Ågren som den äldsta och erfarnaste de vackraste vitsord. Hans landskap äro iaktagna med naturälskarens ögon och dygnets olika stämningar väl fångade. Hans stolta tavla "Norrbotten" i aftonljus från Pålberget i Södra Prästholm griper mest.
Herr Ågren har fått en släng av Prins Eugen med säkerhet sig själv ovetande. De flesta av hans dukar stå i mycket hög klass. Mycket bra har han lyckats med "Islossning" och "Gläntan" med motiv från Andträsket.
Målning av Helge Ågren
Sten Wikström har överraskande gått över till porträttmåleriet. Hans porträtt av sonen Olov och dottern Britta äro enastående bra. Ett självporträtt hann inte bli färdigt till utställningen eller ock var självkritken för stark. Hans enda landskap "Motiv från Vindskär" delvis ny stil med djärvare teknik och färgbehandling än hans föregående.
Målning av Knut Vikström
Brodern Knut Wikström är den djärva koloristen, som ibland lyckas och ibland inte. När han funnit rätt motiv och studerat det tillräckligt åstadkommer han oftast ett fullödigt konstverk. Annars hör han till dem som söka sig fram, skisserar och förkastar i mängd. Nytt och åter nytt. De flesta landskapen äro mer än utmärkta, hans stilleben däremot ej fullt så bra.
Nanna Granström (1911-1999)
Fru Nanna Granström är en angenäm bekantskap. Fastän hon inte funnit sin stil. Ett par små vintermotiv äro verkligen läckra, liksom hennes blomster stilleben, synnerligen vackert komponerade. I samma klass stå inte hennes nakenstudier, men så är nog den mänskiga anatomin ett allt för svårt kapitel för en nybörjare.
Herr Erdenborgs målningar är nog bra, men färgkompositionen ej alltid lyckad. Särskilt fjällmotivet i övervägande svart- vitt lapp. Det vote intressant att se hur han lyckas med motiv från den närmaste synkretsen. Hans hemby (Prästholm) har massor av vackra sådana - alla tider på året.
Som helhetsomdöme måste man säga att resultatet är förvånande bra, med tanke på att allt är utfört endast som en hobby oh av amatörer utan utbildning.
Ege
Sammanställning av Karl-Axel Holmfrid"1946-års utställning med Råneå konstnärer"