Storskiftet, omkring 1806, var ett försök att göra större hemman/enheter av de små tegarna.
Bykärnan i Böle är fortfarande homogen. Först vid LAGA SKIFTET, som reglerades via en stadga 1827 och senare genomfördes 1854-1863 i byn förändrades bykärnan. Laga skiftet var mer långtgående än Storskiftet och en del av gårdarna fick flytta ut till ytterområdena. Vi får nu namn som Vargbäcken, Aspheden, Gammelgårdsheden, Näset (södra sidan av Råneälven) Storbränna, Lill-Bränna med fler. Många gårdar som fanns då har rivits eller flyttats inom tomten och nya har givetvis kommit till. 

Ingen populär reform 

Laga skiftet var inte populärt, mest missbelåtna var de som måste flytta. En av dessa var Johan Höglin med sin familj, som bodde i bykärnan på den norra sidan av Råneälven. Tack vare denna lag tvingades de att riva ner sitt hus och via stor möda flytta huset och övriga ägodelar till den andra sidan av älven, inget litet projekt. Det blev deras nya boplats. På denna tid var det bara att lyda överheten.

Familjen Norman 1934

Det var 31 skiftesägare i Böle, som alla berördes av reformen "Laga Skifte" som infördes mellan åren 1854-1863. Den sammanlagda arealen var 30 tunnland och 6 1/2 skälland.
Den tidigare gemensamt ägda utmarken delades nu upp på de enskilda jordägarna. Från "laga skiftet" undantogs två fäbodvallar, en på den norra sidan av älven och en på den södra sidan.
Västibymyra, två lertäkter samt två sandtäkter och båtplatsen, som fortfarande var gemensamma för byn. Även skog som nyttjades av soldattorpen, den så kallade Kvarnskogen, undantogs. 

Laga skifte införs i Böle

År 1849 ansökte Böle byamän om "laga skifte", men eftersom lantmätare Bodén - som förordnats till skiftesförrättare dröjde, "hittills ej förtagit sig något" och eftersom han avancerat i tjänsten kunde han inte "Laga skifte förrätta". Man sökte en ny förrättningsman, detta hände i april 1854.
Den 9 juni 1854 inställde sig Böle byamän vid det första sammanträdet med den nya förrättningsmannen. Kommissionslantmätaren Johan Erik Nyström, som "gode man" infann sig Johan Hvitman, bördig från Råneå och även Anders Nyberg, bördig från Prästholm. Tyvärr ansågs den senare av byastämman  som "jävig", då han var förmyndare för Gustav Larssons styvbarn. 

En ny karta 

Den karta som då fanns var upprättad 1795 av lantmätare L P Bergner i Råneå. Kartan hade använts 1807 vid storskiftet av byns åker och äng. En ny karta upprättades sommaren 1854 av "tjänstemedhjälparen" löjtnant Ludvig August von Hernberg och förevisades vid det följande sammanträdet med Böles byamän. 

Uppmätning och gradering 

Den 30 juni 1856 hade ängs- och åkermarken uppmäts klart, men nu skulle ängsgraderingen börja.

För att biträda förrättningsmännen valdes delägarna Isak Strand, Zackarias Åhrström, Johan Ersson, Erik Eriksson och Israel Sundström.
Den 8 september 1856, började graderingen av åker och skog - men utlandningsängarna var omöjliga att gradera nu. Det måste skjutas upp till nästkommande sommar, eftersom de dels låg under vatten, dels var obärgade. 

Betungande för bönderna

Underhållet av soldaterna var betungande för bönderna. De skulle stå för att soldaterna hade ett torp av fastställd storlek och ett stycke mark, vedbrand, hö, kläder, mm.  Av praktiska skäl, bland annat att soldaterna skulle ha skjuts till kyrkobesök, övningar och utryckning i krig borde de bo i närheten av varandra.
Soldaterna bar uniform, och var skyldig att bl a ha vårdat hår, skägg och klädsel samt i regel läs- och skrivkunnig. Givetvis måste soldaten kunna grunderna i den kristna läran. Om en soldat hade deltagit i ett krig utomlands, då hade han mycket intressant att berätta. Allt detta bidrog till att soldaten i regel möttes av stor respekt av befolkningen i byn. I övrigt skulle soldaten var minst 165 centimeter lång och vara gift, så att han säkert skulle återvända hem efter vistelse på annan ort. I fredstid arbetade soldaten på torpet, och han skulle också hjälpa rotebönderna.

Teaterföreningen Råneå Älvdalar tredje föreställning om Råneås historia

Soldaternas boplats och mark i september 1858, efter flera timmars överläggning. Var soldaterna skulle ha sin boplats och ängsmark. Platserna blev Brännåkern med någon del av Bredänget jämte Storråningen intill Andträsket.
De 4 torpen uppkallades efter soldatnamnen Courage, Rothehult, Holmstorp och Rehnborg. 

Gårdsbesiktning och skiftessammanträde

Den 25 september 1858 förrättades gårdsbesiktingen och den 2 juni 1860 hölls skiftessammanträde med Böles skiftesdelägare angående skiftesplanen, odlingen, kostnaden och skiftestillträdet.
Man förvånades att det kunde råda sådan enighet mellan delägarna. Att denna strukturförvandling bland byns befolkning kunde ske. I förbigående kan nämnas att det ryktades om att man kunde muta lantmätaren med t ex nötkött och att man sedan kunde tillräkna sig lite mera mark än det som var avsett. 

Hushåll beordras att flytta

Enligt skiftesboken måste hela 17 hushåll (skattehemman)  flyttas, bland dessa flyttades tre med hus och hem från Böles byakärna till den södra sidan av Råneälven, platsen kallas än idag Näset.
Till Aspheden flyttade tre och till Gammelgårdsheden flyttade tre. Västigärdet en, Storbränna en , Lillbränna en, Holmmyrbrännan en, Vargbäcken en och tre fick flytta till sina respektive ägotrakter.
Det var bara en person som klart uttryckte stort missnöje med flyttningen, som skulle vara genomförd inom 2 år. De som fick bo kvar på sitt gårdsställe fick på sin lott att på något sätt delta i de utflyttades kostnader. 

Svårt att bryta upp från sitt hemman 

Dessa var tvingade att flytta:  Hemmansägare Olov Fredrik Larsson (ägokontrakt 509), Johan Boström (Västigärdet), Nils Grelsson (Vargbäcken), Johan Höglin (södra sidan av Råneälven), Fredrik Åström (Gammelgården), Lars-Henrik Lundberg (Vargbäcken), Johan Åström (Håkansgärdan, södra sidan), Nils-Henrik Lundholm (Västiåkern), Johan Petter Jönsson (LillBränna), Anders Lindström (Gammelgården), Johan Petter Israelsson (Gammelgården), Johan Olov Broström (Aspheden östra delen), Erik Olov Engström (Aspheden), Olov Johan Engström (lots - Storbränna), Johan Olov Westerdahl (södra sidan), Gustav Larssons sterbhus (Holmmyrvägen - Dannil) , Zackarias Åhrström (Aspheden), Karl Petter Eriksson (Aspheden - södra kontrakt 732).

Zacharias Åhrström f.1806, fick denna fastighet som ersättning för sitt arbete som Råneå församlings förste organist (kantor). Huset stod tidigare nere i byakärnan men flyttades vid laga skifte till Aspheden där det ännu står

Källor:
Boken om Böle "Vår by vid Råneälven", intervjuer med Greta Andersson och Sten Sjöberg
Foton från föreningen Raan.nus bildarkiv
Tack till Birgitta Johansson Norberg för korrekturläsning och layout