Första söndagen i månaden mars händer det något intressant i Sälen, Dalarna. Sedan 1922 har Vasaloppet ägt rum och antalet skidåkares intresse för detta skidlopp har ökat hela tiden. 1981 så fick intresserade skiddamer vara med, Meeri Bodelid med klubbtillhörighet Högbo Gif, åkte på tiden 5.28.08.
foto Kent Höglund
Intressant att ta del av Gunnar Johanssons äventyr i Vasaloppsspåret mellan Sälen och Mora och mycket annat i samband med detta skidlopp.
Gunnar Johansson född 1936, bördig från Långsel, Övre Vitådalen har alltid tyckt om att åka skidor. både hemma i Långsel och när han på hösten 1961 fick arbete som byggnadsarbetare i Messaure. i Messaure byggdes en av Europas största och modernaste Vattenkraftanläggningar åren 1957 - 1963. Dammen som byggdes var 2 kilometer lång och 100 meter hög. Ett gigantiskt bygge. Till detta arbete behövdes det personer från olika typer yrkesgrupper.
Gunnar Johansson i unga år
Gunnar hade arbetet mest som skogsarbetare, men det efterfrågades inte så mycket av den yrkeskategorin, så han hörde talas om Messaure, tog kontakt och fick arbete där som byggnadsarbetare/snickare. Det var 15 mil mellan hemmet i Långsel och Messaure, 5 mil öster om Jokkmokk. Gunnar hade köpt en Volkswagen på Mullers i Luleå, så bilen underlättade veckopendling mellan hemmet i Långsel och Messaure. I Messaure fanns ett ellljusspår som var 1 kilometer långt, numera bygger man inte så korta elljusspår, men då var det en otroligt bra sak - att kunna åka skidor i vintermörkret . Gunnar åkte detta spår otaliga gånger, allt för att träna sig för att åka långlopp och speciellt Vasaloppet.
Gunnar Johansson har alltid varit en "frisksportare" sommar som vinter, även på ålderns höst.Ovan på cykel för ett besök hos grannarna Sibylla och Olov Engman i grannbyn Tallberg.
Farbror David Larsson
För att få delta i Vasaloppet var man tvingad att visa ett undertecknat intyg att man åkte för någon förening.Gunnar åkte ner till Råneå en söndag på hösten 1961, stegade in på CeKå - fiket som låg på gaveln av Råneå Folketshus. Där träffade han David Larsson, som då var ordförande i IFK Råneå. Gunnar berättade om sitt tänkta äventyr. David var eld och lågor över detta projekt.
Gunnar fick berätta om det kommande tänkta Vasaloppet. Hur han skulle resa, boende, vallning, skidor mm och framför allt skulle han när han kom hem efter att ha åkt Vasaloppet, berätta om alla händelser han varit med om i samband med detta skidlopp.
David Larsson (1900-1982)
IFK Råneås mesta ledare ordförande i IFK Råneå mellan åren 1937-1963.
Gunnar berätta om äventyret
"Nordpilen"
Fredagskväll den 4:e mars åkte han iväg, full av förväntan på vilket skidäventyr han hade framför sig.
Bil till järnvägsstationen i Boden för avfärd till Gävle, med tåget "Nordpilen". Sedan, på lördagsmorgon, åkte han buss till Falun, vidare transport till starten i Sälen. Gunnar hade fått tillgång/hyrt ett rum på övre våningen i en äldre villa. God mat fick han tillgång till i tävlingscentrat, som låg nära där han bodde.
Det var 3000 startande. Gunnar hade bara 200 meter till starten i Berga by. Han steg upp kl 03.00 och kollade hur kallt det var. Det var 12 grader minus - perfekt skidväder för Vasaloppet. Sedan vallade han sina skidor, grön Swix köldspecial. Gunnar behövde inte valla om sina skidor, kunde alltså åka hela loppet utan att valla om.
Vänta vid den"propp" som är i början av Vasaloppet. Sedan kunde Gunnar sträcka ut och åka så förnuftigt som han hade planerat. Det var klassisk stil som gällde - då som nu. Gunnars fysik var bra, så detta lopp klarade han med bravur. Det var IFK Råneås tävlingsdress som gällde under loppet, vit skjorta och blåa knäbyxor. Skidmärket hette Splitkein, första skidorna som hade ihoplimmade trälameller, moderna, lätta och starka skidor. Kontrollerna var ett äventyr att passera. God blåbärssoppa och kaffe med tillbehör fanns att tillgå. Många personer i alla åldrar var ute efter Vasaloppsspåret och hejade. Festligt och folkligt var det allt.
Första kontrollen då var Risberg efter 35 kilometers skidåkning, nästa kontroll Evertsberg efter 47 kilometer, sen Oxberg efter 60 kilometer, därefter Eldris efter 81 kilometer, sedan målgång i Mora.
Alla utlägg betalade Gunnar från egen börs.
Vasaloppet 1962 avgjordes den 4 mars och var den 39:e upplagan av Vasaloppet. Det var tre landslagsåkare som skulle göra upp om segern, Janne Stefansson, Sixten Jernberg och Assar Rönnlund. Det var Janne Stefansson som vann den första av totalt 7 segrar i anrika skidloppet. Stefansson stakade ifrån "skidkungen" Sixten Jernberg på upploppet mot målet i Mora.