Älgjakt i Sverige

Älgjakt är, som all annan jakt i Sverige, reglerad i jaktlagen och jaktförordningen. Länsstyrelserna är kontrollmyndighet. Det finns bestämmelser för vilka vapen som får användas, hur skadskjutningar ska utredas samt hur många de olika jaktlagen får fälla.
För varje vuxen älg som fälls skall en fällavgift betalas till Länsstyrelsen. För en fullvuxen älg/oxe kostar det 3800 kronor, sen blir det lite billigare med vuxna djur -  2800 kronor. Allt är också relaterat till ålder på de vuxna älgarna. Kalvar kostar inget att nedlägga. 

Fredade ståtlig unga älgar i Jämtöområdet  -  foto Seth Holmvall

Av landets cirka 300 000 jägare jagar 270 000 älg. Det skjuts cirka 80 000 älgar varje år i Sverige. I de norra delarna av landet börjar älgjakten den första måndagen i september. 16 918 älgar får fällas i Norrbottens län detta år 2021- 8846 vuxna älgar och 8072 kalvar. Därmed är älgtilldelningen nästan exakt lika som vid förra årets ( 2020) jakt. Antalet djur i älgtilldelningen i Norrbotten fortsätter annars sakta att sjunka men i väldigt långsam takt. 

Bättre möjligheter 

Tack vare ökade/bättre möjligheter att ta hand om viltköttet är det möjligt att starta även om det kan vara nog så varmt in i september.

I hela gamla Råneå socken finns det av tradition ett oerhört stort jaktintresse.
Fågel, och harjakt finns givetvis, men älgjakten är den jakt som drar till sig det största intresset. Nästan i alla byar som finns i Råneå gamla socken har minst ett älgjaktslag, ibland flera jaktlag. 

 Mikael Glad
foto Göte Sandström

Mikael Glad är en entusiastisk jägare. En jaktprofil i Jämtön/Norrbotten. Innan han började jaga älg så var det rävjakt som gällde. Bilden är från 1974, året efter började Mikael jaga älg.

Enar byarna 

Förr hände det att personer/jaktlag inte kunde kommas sams.
En ny generation och oftast en gammal generation hade lite olika uppfattning om hur jakten skulle gå till och utvecklas.
I dag är det en gemenskap - detta med älgjakt  -  som förenar personer över generationsgränserna.
I Jämtön och säkert i andra byar erbjuder man till nyinflyttade familjer möjligheten att få jaga älg. Ett bra sätt att lära känna många personer av alla generationer. "Utombyssare" måste annars ha ett jaktarrende i ryggen för att få deltaga. 

Folkmängd i Jämtön, Högsön, Vitån och Råneå

 
Jaktbild från 1956. Hilding Sandberg, nöjd över lyckad jakt 
-  foto Göte Sandström 

Älgjägare 1968 

Jakt, vapen, gemenskap och naturintresse förenar de som håller på med älgjakt. Oftast är det någon i ens omgivning som väcker ens intresse, lite extra. Man får följa med och känna på spänningen och nästa steg är att man tar en jägarexamen samt tränar med sitt nyinköpta vapen. 

Vid Flakabacken i Jämtön, uppsattes 1952 en handdriven älgskyttebana. Mikael Gladhs morfar, Gustav Berg var en som drog denna för hand, modernt på den tiden. Älgskyttebanan byggdes om 1960 till en elektrisk bana.
En ännu nyare och modernare älgskyttebana blev färdigställd 1986. Den är godkänd för avläggande av olika slags prov inför ansökan om licens på älgstudsare samt i anslutning till jägarexamen.
En lerduvebana byggdes år 1960 och en trappbana byggde året 1989. 

Rast i älgskogen 1976

Vid älgjakt får endast kulvapen användas. Ammunitionen ska vara av halvmantlad typ. Helmantlad ammunition får inte användas vid älgjakt. 

Information om jaktförhållande i Jämtöområdet

Jämtöns jaktvårdsområde (JVO) bildades 28 augusti 1945. Jaktvårdsområdet omfattade 6038 hektar år 1977. ( 1 hektar är 100x100 meter). Området är ett av de äldsta jaktvårdsområdena i Luleå kommun.
Första ordförande blev Conrad Berg (1898-1958) från Holmen, som också tog initiativ till att bilda området och samordna jakten.
Övriga i den första styrelsen var: Bengt Andersson - sekreterare, Henning Holmström - kassör, Knut Jonsson och Helge Åberg.
För jaktåret 1945/46 kostade ett jaktkort 3 kronor. Föreningen heter från år 2000 Jämtöns Viltvårdsområde, (VVO). 

Sedan 1990 har Mikael Gladh varit ordförande. Mikael efterträdde sin far Martin.
Övriga i VVO-styrelsen är Rolf Rånman - kassör, Stefan Johansson - sekreterare, övriga ledamöter: Tord Strand, Viktor Blomqvist samt ersättare Roger Ivaska och Martin Forsberg.  

Skovelälg

Den första skovelälgen sköts av Helmer Bergman från "Nis-Läasch" år 1945.

Vad det gäller älg har har beståndet ökat mycket de senaste 40 åren. Det förtjänar att nämns att 1960 sköts en älg i Jämtön och 10 år senare 1970 sköts det 2 älgar.

En jämförelse - 2007 sköts det 28 vuxna älgar och 26 kalvar, dessutom trafikdödades det 4 älgar detta år.

I år är tilldelningen 20 vuxna och 20 kalvar.

Det finns 4 jaktlag i Jämtön med omnejd. Förutom Magnus Bergmans jaktlag finns  Rörbäckslaget, Rånmanslaget och Gustafslaget. 

Förbättring av Kvarnträskkojan - 1990

När man är intresserad av jakt så åligger det jägarna att också hjälpas åt med underhåll av den gemensamma tillhörigheterna.

Fikapaus 1976  -  foto Seth Holmvall

Älgjakt även för tjejer/damer

På 1970-talet blev Solweigh Norman, bördig från Böle, väldigt uppmärksammad. Hon börjat jaga älg i Böleskogarna och lyckades även skjuta älg, en stor sak i media.

Maria Hedenström (f Bergman) tog sin jägarexamen och började jaga älg 1991. När hon började jaga var det av stor nyfikenhet! Steget kändes inte så långt att ta, eftersom Maria tycker om att vistas i skogen och är uppvuxen med älgjakt.
Pappa Sven-Olof och bror Magnus är/var redan inbitna älgjägare.
Maria var den första kvinnan som börjat jaga älg i Jämtön. Det kändes inte så "pirrigt" när hon började jaga, eftersom hon kände alla jägarna.
Andra året (1992) fick hon skjuta sin första älg, en liten pinntjur. Det var väldigt kul med alla gratulationer och all uppskattning från övriga jaktkamraterna.
Senare på den årliga älgfesten för hela Jämtön, var det många älgjägare som hade en önskan att det borde vara en kvinnlig jägare i alla 4 jaktlag som finns i byn. Nu kan vi rapportera att det finns flera damer som jagar älg. 

Maria Hedenström (f Bergman) i jaktmundering 
foto Seth Holmvall

Fest efter jaktsäsong 2019   -   foto Seth Holmvall

Att jaktlaget innehåller flera generationer uppskattar Maria. Det är inte så ofta i dagens samhälle som man umgås så intensivt över olika generationer som i ett jaktlag. Sen märker man att det inte är åldern som styr vem som är mest ungdomlig till sinnet.
I början var det här med bondska ett kul inslag, nu är det inte så många jägare kvar som behärskar att prata bondska. Lite synd !
I älgjaktskogen lever gamla namn och ställen kvar, givetvis på bondska. En del i jaktlagen har jagat i 40-50 år, så det är naturligt att använda gamla vedertagna namn. 

Styrelsen i Jämtöns jaktvårdsområde 1982,  intar sina platser vid årsmötet. Årsmötet hölls i samlingslokalen tillhörande Jämtöns småkyrka.  -  foto Seth Holmvall

Välbesökta årsmöte 1982 -   foto Seth Holmvall

Mikael Gladh en dubbelskytt

Mikael, välkänd profil i alla sammanhang i Jämtön med omnejd, har många intressanta jaktäventyr att förtälja.

Två gånger har han lyckats skjuta 2 älgar med ett skott. Första gången hade hunden med ståndskall ordnat så älgtjuren fanns på 25 meters avstånd och 35-40 meter snett till höger bakom fanns älgkon. Med tur och skicklighet gick hans skott mot älgtjuren och slutade med att älgtjuren sprang 100 meter innan den stöp. Det vinklade skottet från älgtjuren gick vidare och hamnade i ryggraden på älgkon med förödande konsekvenser.
Den dog direkt!

En annan gång så hände något snarlikt, då var det 2 kalvar som drabbades. Till sällskap o vittne fanns en ishockeyspelaren i Luleå Hockey med namn Pierre Jonsson, som inte trodde sina ögon !

En jägare som sköt 2 kalvar med endast 1 skott.
Mikael kunde berätta att Atle Rånman från Fårholmen, Högsön hade varit med om samma sak. Alltså skjutit 2 älgar med ett skott. Härliga jaktminnen !

Gustafslaget samlat vid en älg som Mikael Gladh skjutit, 6 sept-1988  -  foto Göte Sandström

Torbjörn Berg kör skoter för att transportera den nedlagda älgen 1979   -  foto Seth Holmvall

Två älgar bogseras med två båtar 1990 
-  foto: Göte Sandström

Hattkavalkad i Jämtöskogarna  -  foto Göte Sandström
Från vänster; Gustav Berg, Hilding Sandberg, Kjell Öström. Folke Berg och Tommy Engman

En kylvagn är ett måste att ha i älgjaktstider. Jaktledaren Magnus Bergman, för ett av Jämtöns 4 jaktlag, inspekterar köttet, assisterad av Reijo Nähjö.
foto Seth Holmvall  

Jaktlag - Vitå

Det finns 2 älgjaktslag i Vitå. Det ena laget, Vitå jaktvårdsförening, har Ingemar Norén som ordförande och ledamöter är Mats Andersson, Folke Christoffersson, Henning Danielsson och Bertil Andersson.
Tilldelning i fjol (2020): 14 plus 14.
Andra laget, Vitå Jaktsällskap hade en tilldelning 5 plus 5 i fjol (2020).

Nybyggt älgtorn - Böle

 Foto: Kent Höglund, 2021

Under höstens bärplockartider sprang Kent Höglund på detta nybyggda älgtorn i Böleskogarna

Källor: Seth Holmvall, Mikael Gladh, Rolf Svanberg, Arnold Nordqvist, Agneta Löf  samt Boken - Jämtön, Ön på fastlandet, utgiven 2009.

Foton: Från föreningen Raan.nus bildarkiv

Tack till: Birgitta Johansson Norberg layout/ korrektur