Mamma Berit Selberg (Johansson), född i Klingersel och boende i Valvträsk större delen av sitt vuxna liv, gick bort i oktober 2021. Hon berättade många historier och anekdoter, ibland allvarliga men ofta med en humoristisk knorr. Under denna vinjett tänker jag återberätta några av mammas berättelser ur minnet (jag nämner detta som en förklaring till tänkbara sakfel som jag dock hoppas kommer att befinna sig inom icke-stötande gränser).
Berit och Vanja (Ovefalk) fick i uppdrag i den varma sommaren att valla kvigorna till en högt belägen betesplats på Brändberget vid Klingersel. Flickorna var 12-13 år gamla och vandrade raskt med besättningen efter sig till den angivna punkten. Väl framme vände de genast om hemåt. Det var mycket insekter och de gick och viftade med var sin lövruska för att freda sig, ivrigt samtalande om än det ena än det andra. När de nästan var framme vid gården på Heden igen, hör de tramp och knak bakom sig: det är hela flocken som smugit efter dem! Ja, det var bara att vända om och valla tillbaka kossorna och denna gång se till att de blev kvar där de skulle beta ett par dagar. Hur flickorna bar sig åt för att ordna den saken kommer jag inte ihåg om mamma berättade.