Bakgrund
Folkets hus-rörelsen startade på 1890-talet i Sverige. Behovet uppstod på grund av att arbetarrörelsen på den tiden inte fick hyra andra lokaler för sina möten. Det första föreningshuset för arbetare invigdes 1890 i Kristianstad och tre år senare byggs i Malmö landets första Folkets hus. Husen finansierades med arbetarnas egna medel och arbetsinsatser. Intäkterna var danser och fester. År 1915 började man med filmvisningar. 

Under 1950-60-talet blev det alltmer besvärligt med finansieringen av lokalerna, eftersom bion började gå dåligt. Då blev det aktuellt med kommunala driftsbidrag. Idag har många av de ursprungliga Folkets husföreningarna gått i graven. De kvarvarande föreningarnas mål är sedan länge att skapa aktiviteter av olika slag för alla människor i närområdet, oberoende av partitillhörighet. 

Vitå Folkets Hus
Vitå Folkets Husförening har stadgar från 1919 och är en av de äldre föreningarna i Norra Norrland. Fabian Wallgren var en av grundarna till föreningen och var aktiv i verksamheten ända in på 1970-talet. Föreningens första byggnad låg "isi Gabb", i närheten av där Elisabeth och Bo-Gunnar Öhman bor idag, dvs på andra sidan landsvägen från skolan sett. Föreningen köpte en bagarstuga som stått tom en tid och redan då hade man basarer i huset. Det huset flyttades och 1922 hölls invigning på platsen där idag förskolan och hemtjänstens lokaler finns. Husets storlek motsvarade då den så kallade B-salen och var en timring. Några år senare byggdes huset ut med cafédelen, köket samt en lägenhet ovanpå.

Under slutet av 1930-talet byggdes stora salen, A-salen, med en liten scen för att kunna bedriva teater. Den ersattes med en större scen år 1953. En klädloge byggdes i slutet av 1950-talet en trappa upp från B-salen, den blev senare Vitå BK:s lokaler. 

Från 1930-talet och ända fram till 1960-talet lövades tomten kring Folkets hus in på sommaren och det sattes upp kulörta lyktor. Tombola och skjutbanor fanns utomhus och inomhus pågick dansen. Entrén till området var vid landsvägen. 

Under andra världskriget la Försvarsmakten beslag på Folkets hus för att underhålla militärerna. Artister som Harry Brandelius och Margareta Kjellberg besökte huset och det var även biovisning för soldaterna. Ibland fick också byborna tillträde till underhållningen. Den första tiden kom Valdemar Eriksson från Båtskärsnäs och visade rörliga bilder från sin apparat en gång per vecka. Inträdet var en krona för vuxna och 50 öre för barn. Filmerna visades i B-salen och i akter. Det kunde bli upp till 5-6 pauser för att byta till en ny filmrulle.

Den första tiden drevs caféet ideellt och mer sporadiskt i samband med andra evenemang i huset. Men i början av 1930-talet flyttade Hildur Hedin till lägenheten ovanför caféet tillsammans med sina fyra barn. Hildur drev caféet fram till sin pensionering 1962. Avlopp fanns inte och inte heller vatten, utan hon bar hinkar från granngården Bohms och senare även från skolan. Hon bakade under dagarna i den vedeldade spisen i caféet och sålde på kvällarna då människor samlades till möten, bio, danser, fester och bröllop. Hildur lagade också maten vid speciella tillställningar. Hon höll så gott som ständigt öppet och umgicks med ungdomarna i caféet. Ibland upplät hon sin egen lägenhet en trappa upp till kortspelande gäng medan hon själv arbetade. Det blev många steg i den branta trappa, inte minst genom skolbarnen som på senare år ville köpa en ettöreskola i kiosken och då ropade "Handla" uppför trappan. När Hildur flyttat ut användes bland annat lägenheten de sista åren innan rivningen som vävstuga för husmodersföreningen.

Hildur Hedin

Under slutet av 1940-talet och början av 1950-talet gästades Folkets hus av Baskeri-nyårsrevy från Båtskärsnäs. Men byn hade också egna revyförfattare som exempelvis Helmer Vikström. Från 1947 höll husmodersföreningen auktioner, både vid 1 maj och vid 1:a advent. Efter en tid behölls endast 1:a adventsaktiviteten med förutom auktion, lotterier och gott fika även revyinslag och sketcher. Dessa oftast skrivna av Ebba Andersson. 

Husmodersföreningens julfest

Bio visades varje söndagskväll och bussar kom uppifrån Vitå älvdal med sugna biobesökare.

Biomaskinist Rolf Johansson

Bernt Johansson försöker få upp dörren till projektorrummet

Dans ordnades cirka en gång per månad. Efter att den stora scenen byggts ut 1953 kom artister som Lill-Babs och riksspelemannen Erik Öst att gästa Vitå Folkets hus. 

Under åren hölls, förutom ovannämnda aktiviteter, sykurser, valborgsmässofirande, skidtävlingar, surströmmingsfester och älgfester. Arrangör var många gånger Vitå BK.

Lars Eriksson laddar kaminen i A-salen

I mitten av 1980-talet diskuterades det flitigt i bygden och i tidningsartiklar om vad som skulle ske med Folkets hus. Huset var i stort behov av upprustning och utdömt av brandskyddet. En totalrenovering skulle i dåtidens pengar kosta närmare 2 miljoner kronor. Många tyckte att det kunde kommunen skjuta till då man ansåg att kommunen inte satsat mycket pengar i byn. Andra ville riva huset, ja till och med bränna upp det, då det ansågs att förfallet hade gått för långt. Beslutet blev att Folkets hus revs och verksamheten flyttades över till den om- och tillbyggda skolan, där lokalerna invigdes den 30 september 1989.

Källor: Vitå folkets hus hemsida www.vitafolketshus.se

Utställning i samband med föreningens 80-årsjubileum 1999

Folkets hus i Wikipedia och tidningsartiklar