Orten Rörbäck 

Rörbäck omnämndes första gången i en lantmäteriförrättning  enligt följande:
År 1814 den 6:e september, företogs undertecknad lantmätare jämlikt konungens befallningshavare förordnade den 4:e september 1813, avmätning och skatteläggningsberedning av Rörbäcks nybygge uti Råne socken och Norrbottens län.
Den första fasta bebyggelsen var 1805.
Laga skifte för Rörbäcks by fastställdes 1897- 03-14.

Dessa markägare fanns;
Rörbäck 1:2 C J Lindbäck
Rörbäck 1:3 Johanna, Josefina, Fredrik, Albert Lindbäck
Rörbäck 1:4 Johannes Hvitman
Rörbäck 1:5 Erik Hvitman
Rörbäck 1:6 Anders Sikström
Rörbäck 1:7 Justina Sikström

Försörjningen var jordbruk och fiske.  

Betraktelse: Det var mycket mera vatten omkring Rörbäck under denna tid, landhöjningen har medverkat till över 1 meters skillnad om man jämför med 2019.

 

Affärer i Rörbäck

Den första affären i Rörbäck drevs från mitten av 1920-talet till åtminstone slutet av 1930-talet av Petrus Lundbäck (1900-1989) bördig från Jämtöavan.
Vid denna tid var det många arbetare som kapade props i Rörbäck och dessa var självklart i behov av mat för sin överlevnad. Det var framförallt basvaror som såldes; kaffe, te, socker, salt, korv och fläsk för att nämna några varor.
Varorna seglades till Rörbäck med båt från hamnen i Luleå. Petrus hade hand om det administrativa delen (inköp mm) och systern Nina arbetade i affären.
Brodern Einar Lundbäck brukade också hjälpa till och segla med varor från Luleå till Rörbäck.
Under den sista tiden av affärens verksamhet skaffade man en två-hästars motor för att underlätta transporterna.
Butiken låg i den bagarstuga som tidigare ägdes av Lasse och Barbro Lundbäck. Butiken fortsatte sin verksamhet till året 1944, vid denna tidpunkt lades butiken ner. Det är okänt vilka som hade ansvaret för butiken de sista åren. 

Linus Öman (1913-1969), bördig från Gunnarsbyn, flyttade till Rörbäck som 13-åring. Linus arbetade först i skogen och sedan vid sågverket i Rörbäck, efter detta blev han handelsman och öppnade affär. Affären skötte Linus till i slutet av 1960-talet. Linus hade även hand om posttransporterna från Jämtön-Avan-Rörbäck.
Linus var en mycket hjälpsam person och ingenting var omöjlig att genomföra, han var en mycket omtyckt och respekterad man.
Ett uttryck han ofta använde "Det går så bra det ". Många fick åka med Linus bil åt olika håll och även om Linus fick köra lite omvägar så ställde han upp.
Ordet " Service" var ett honnörsord för denna man.

 

Eskil Johansson     -   Foto: Seth Holmvall

Att det finns så mycket fakta om Rörbäck, tillskriver vi Eskil Johansson. 

 

Strand i Rörbäck   -    Foto: Seth Holmvall

 

Broschyrer om Rörbäck 

Rörbäck är Luleås östligaste fastlandshamn. En vindskyddad hamn för båtar och även lite större fartyg kan lägga till där. Hamnen ligger cirka 50 kilometer från Luleå, 17 kilometer från Råneå.

Rörbäck är en egen by med ett 20-tal innevånare, belägen 9 kilometer från Jämtön. 

Dagens sträckning av landsvägen mellan Jämtön och Rörbäck kom till 1930. Vägen renoverades 1973-74. Före det var det bara en kärrväg man färdades på. 

I dag kan vi se denna skylt när vi kommer till campingområdet.

 
Rörbäcks camping & havsbad

 

I anslutning till campingen ligger en mycket fin badstrand med långgrunda sandstränder. Mycket barn och familjevänligt.
På sommaren ökar befolkningen i Rörbäck avsevärt i och med att det finns många fritidshus i Rörbäck.

 

Inbjudande grillplats för familjer  -  Foto: Seth Holmvall

 

Sommaridyll    -   Foto: Seth Holmvall

 

Tidningsartikel

Artikel från Norrbottenskuriren, september 1923

Vid Rörbäcks hamn har det varit liv och rörelse. Sålunda inkommo danska ångfartygen "Sara" och "Ulrik Holm" den 29 augusti och den 1 september.
Avgingo den 4:e september efter ha intagit props. Senare har inkommit ytterligare en stor lastångare, som likaledes är under lastning. 

Rörbäck är som bekant en ny hamnplats och synes väl lämpa sig härtill. Fartygen kunna förtöja vid själva stranden, där de på 10 meters avstånd är 18 fots vatten, vilket djup hastigt ökas längre ut. De danska fartygen hade tydligt öppnat på spritkranen, att döma av det hallåande som under tiden var rådande i land. Då här icke finnes polis för övervakning av lagens efterlevnad härutinnan kan ju en sådan undangömd plats som Rörbäck lämpa sig för avyttring av spritdrycker. 

Kommentar: Det var intressanta och sanningsenliga tidningsartiklar under denna tid. 

 

 

Rörbäck - en naturlig djuphavshamn

Rörbäck är en naturlig djuphavshamn. Historiskt sett var det ett viktigt hamnområde. Timmer från skiljestället vid Å -grundet som låg i mynningen av Råneälven- bogserades med båt till Rörbäck. Där tog ett sågverk hand om stockarna och omvandlade dem till props. Dessa  användes som stöttning i gruvorna i Europa, speciellt England och Wales.
Sågverksepoken i Rörbäck startade år 1925 i och med att Kronan förvärvade markområdet. Verksamheten var i full gång 1930. Timret till sågen transporterades med bogserare från Å-grundet.

Hjalmar Öhman arbetade i slutet av 1920-talet som sågverksarbetare i Rörbäck

 

 

Uppdragning av timmer vid Kronkajen i Rörbäck

 

Timmer hade bogserat av någon av de två bogserare som skötte denna transport. 

Bogserbåtarna hette då "Kronan" och "Öret", enligt uppgift hade det med storleken på båtarna att göra.
En timrad, lite fastare kajplats, "Kronkajen", byggdes mellan åren 1932-1934.
Det var Oskar Sundström (Skräattdjäal-Oskar) och Ernst Bergman (Kälaoscha-Ernst) som körde sten till detta bygge. Hjälpreda var någon av "Bockipojkarna", det vill säga en av bröderna Rönnbäck från Bockön.
Sten hämtades från närområdet. 

 

Leverans av props

De fartyg som transporterade propsen, som bestod av rundtimmer cirka 3 meter långa och en minsta diameter i smaländan på 4 tum, ankrade upp på det ställe som idag kallas "Blåsut" och fastgjordes i land vid pollare.
Propsen transporterades på så kallade Decovillevagnar, som gick på räls och tippades i vattnet för att sedan flottas ut till de på redden väntande fartygen.

 

Arbetslaget vid timmerrännan

 

Båten Vizma var ofta och lastade props i Rörbäck
Bild från 1933

 

Vid fartyget drog man upp virket på länsar och gjorde "sling" ,som man sedan lyfte ombord på fartyget med befintliga kranar.

Sågverket var i full gång till 1950-talet och sommartid var som mest 75 personer sysselsatta vid sågen.
Viktigt för försörjningen för hela bygden. Det var både sågverksarbetare och "sjåare" (stuveriarbetare).
Under en tid var Emil Gunnarfeldt (1885-1957) chef för sågen, som drevs av en man som hette Gunnar Unger.  

Båten Vizma är på väg att lasta props utanför "Blåsut"

Lägg märke till hur mycket props som har lagrats för leverans, till bland annat gruvorna i Wales. 

 

 

Rörbäck - Så här började det 

Mellan åren 1980-1982 var det IFK Råneå, genom ett avtal med Luleå kommun,  som fick ansvara för sophämtning och det sanitära vid Rörbäcks camping. En liten summa pengar utgick för denna uppgift. 

Föreningskonsulent Hans Eriksson håller på byta sopsäck vid campingen i Rörbäck.

 

Samarbete - Jämtöns AIK och Luleå kommun

29 januari 1982; En barack (storlek 7,40 x 2,60 m) inköptes från företaget Platzer för 3 600 kronor. Baracken ska användas till kiosk i Rörbäck.
Ove Engman som under en tid varit anställd av föreningen ställde i ordning baracken så det blev en kiosk. Efter många om och men fick föreningen JAIK tillstånd att sätta/ställa upp byggnaden och starta en kioskrörelse,  just efter midsommar 1982.
I kiosken har JAIK:are ställt upp och arbetat efter en  uppgjord turordningslista. Sommaren 1983 sattes en telefonkiosk upp "på prov" intill kiosken. Verksamheten bedrevs somrarna 1983- 1987, delvis med sommarpryo, men sommaren 1988 fanns inte någon sådan hjälp att tillgå. Den sommaren var kiosken stängd. År 1989 var den utarrenderad.

 

Sophämtning  - "En viktig skitsak i början av JAIK:s historia"

Föreningen får 4000 kronor av Luleå kommun, för att städa och hålla efter i Rörbäck.
I verksamhetsberättelsen från 1982 står det "JAIK har under sommaren skött om sophanteringen i Rörbäck. Det kan anses vara en "skitsak" att ta upp i en verksamhetsberättelse, men de JAIK-are (ett fåtal) som har stått för verksamheten vet att det var ett ständigt problem förknippat med detta jobb."
Det blev bättre ordning sommaren 1983 med sopkärl och bättre ersättning av kommunen. Nu låg summan på 6.750 kronor. 

 

Rörbäcks Hamnförening

Stadgar: Denna förening har till ändamål, att utan vinstintresse bedriva verksamhet med uthyrning och förvaltning av Rörbäcks båthamn och att tillvarata och främja gemensamma intressen, vilka är att hänföra till verksamheten. Föreningen har sitt säte i Jämtön.
Sedan 2010 är Mikael Gladh ordförande i föreningen. Han efterträdde Kurt Hauptmann som var ordförande mellan åren 1990-2010, i hela 20 år. 

Rörbäcks hamnförening bildades år 1990 av framförallt båtägare och kom att bli en viktig påtryckningsgrupp mot Luleå kommun, vid olika frågor.
Vid kommunens övertagande av området upprättades en plan för den nya campingen och hamnområdet. Luleå kommun ville då riva den gamla och rätt nedslitna Kronkajen. Vilket orsakade starka protester från hamnföreningen, som istället ville förvärva hamnområdet i enlighet med den nya planen. Hamnföreningen ville söka bygdemedel hos Länsstyrelsen, och ville att även att kommunen skulle bidraga med upprustningen.

Luleå kommun överlät detta hamnområde för en kostnad av 15 000 kronor, även en servicebyggnad fanns med i köpeavtalet. En bra affär för både kommunen och Rörbäcks hamnförening. 

 

Data Rörbäck 1:61

Fastställd 1993 - 08 - 01

Lagfart beviljad 1997

Areal c:a 12 000 kvadratmeter (landområde)

              7300 kvadratmeter (vattenområde)

 

Juni 1992

Juni 1992 tecknade föreningen JAIK, ett avtal med Luleå kommun gällande Rörbäcks camping. Avtalet skulle gälla till 28 februari-2008.

 

1994

Det har varit ett bra år för campingen, uthyrningen blev 15-20 %  bättre än föregående år. En förbättring av servicehuset med bland annat en större varmvattenberedare.
Hela anläggningen har skötts ideellt. Under hösten har El och TV dragits in till alla 42 campingplatserna/tomterna. Detta har gjorts möjligt via bidrag från Luleå kommun,fritid samt även där ideella insatser.
Rensning av stranden har utförts på prov, eventuellt fortsättning senare på sommaren. 

 

1995

Mycket bra beläggning under detta år. För att klara den ökade beläggningen hyrdes extra sanitära utrymmen.
TV-anslutning finns det nu till alla campingplatserna. Hela anläggningen har i stort sett drivits på ideellt sätt. Två  ALU-personer, Sonja Lundborg och Björn Boman har varit anställda i Rörbäck.
Jenny Rönnbäck har haft en fast anställning - under sommaren. 6 sommarpryon har varit viktiga för att hålla igång verksamheten. 

 

1996

Något sämre beläggning på campingen, ungefär 15 %.
ALU-anställd har Thorbjörn Berg varit denna sommar. Veronika Drugge har varit sommaranställd och även sommarpryo har funnits tillgängliga.

En uppskattad caféafton genomfördes den 12 juli i Rörbäck, 70 personer närvarade.

Torbjörn Berg  -  Foto: Seth Holmvall

 

1997

En bättre / högre beläggning än året före. Troligen var det den soliga sommaren som var orsaken. Under sommaren har Torbjörn Berg varit ALU-anställd. Jenny Gladh och Veronika Drugge har varit sommaranställda. 
En ny caféafton har genomförts, dock sämre deltagarantal än förra sommaren. Sixten Aronsson var underhållare.

 

1998

Rörbäcks camping har haft en aning högre beläggning. Nytt för i år är bangolfen, som dragits till sig många besökare. Bangolfen anlände till campingen 10 maj. ALU-anställda i sommar, Bengt Grundström och 8 sommarjobbare. 

 

Nytt "Inneställe" I Rörbäck

Detta hus inrymde "Strandhuset"  -   Foto: Ulf Lindbäck

 

Bosse Rönnbäck och Ann-Britt Wiklund öppnade ett Café - Restaurang i Rörbäck. Namnet var "Strandhuset", fyndigt namn.
De satte in en blänkare i en tidning, när de öppnade på våren. Påskhelgen var det direkt 18 skoteråkare som stod och väntade på att de skulle öppna. I hela 14 år var "Strandhuset" öppet (1998 - 2012), till allas stora glädje. Även "catering" kunde ordnas. 
Mycket populärt ställe att besöka.  

 

Bosse Rönnbäck   -    Foto: Seth Holmvall 

 

1999

Många besökare, bangolfen var populär hos många av dem. ALU-anställd denna sommar var Torbjörn Berg och Anita Olovsson samt 4 sommarjobbare.

Grävning av brunn gjordes 27 mars i Rörbäck, för att även vintertid tillgodose behovet av färskvatten.
Björn Boman informerade på ett möte den 23 mars om att undersökningar görs om Jämtöns AIK eller någon annan intresseförening i Jämtön skulle kunna få möjlighet att arrendera Rörbäck av Luleå kommun, helst under en längre tid. Detta skulle ge större möjligheter att söka bidrag för investeringar.
Ansöktes om investeringsbidrag för nytt servicehus i Rörbäck och även för skidspår och andra lokaler.

 

2000

Något sämre sommar väderleksmässigt, men samma beläggning som året före. Bangolfen populärt tidsfördriv. Under hösten färdigställdes boulebanan.
Jenny Gladh och Ann-Sofie Drugge har arbetat på campingen med hjälp av två sommarjobbare.

 

2001 

Söks pengar till nya duschar. 340 000 kronor sökes till upprustning av "Blåsut".
Jan-Erik Drugge lånar spolbil av Luleå kommun för att spola i botten av den grävda brunnen. Pengar söks (25 000 kronor) för att rensa stranden till badplatsen.
Många besökare, bangolfen populär.
Denna sommar har Lina Gladh och Ann-Sofie Drugge arbetat på campingen, så även Bengt Grundström, Björn Boman samt Maria Juto och 4 sommarjobbare. 

 

2002

En ökad beläggning på hela 35 procent i jämförelse med förra sommaren.
Erik Engman, Maria Juto och Vanja Backman har arbetat på campingen tillsammans med 4 sommarjobbare. 

 

2004

Bidrag på hela 600 000 kronor har beviljats till ett servicehus. Det hade sökts på 850 000 kronor. En lite mindre summa, beräknad totalsumma för byggnaden är 1,3 miljoner.
Ökning med 931 nätter (2949 nätter).
Ove Engman arbetar på "Blåsut".
Väderleksmässigt ingen bra sommar. 

 

2005

17 februari 2005 brev till Luleå Kommun från JAIK, "Uppkommen fråga om förvärv av fastigheten 1:60 i Luleå kommun". Föreningen JAIK vill köpa fastigheten 1:60.

2005-04-20 §47, Fritidsnämnden, Luleå kommun beslutar "Fritidskontoret får i uppdrag att i samverkan med Stadsbyggnadskontoret förhandla om en eventuell försäljning av Rörbäcks camping till Jämtöns AIK".
Tyvärr kom detta beslut inte till JAIK:s kännedom! 

 

2006

28 januari 2006: Göran Åberg, Yvonne Berg och Sven-Olof Bergman träffar Luleå kommun angående Rörbäck. Budskapet från Luleå kommun: Inte hyra ut i andra hand, bör finnas ideella krafter som kan arbeta helger.
Ett byamöte planeras - efter mötet med Luleå Kommun. 

 

2006-03-25. Beslutas att säga upp avtalet med Luleå kommun. Göran Åberg meijlar till Ronald Gustavsson om hur det ligger till. 

2006-06-04 bastun hyrs ut mellan 18.00-21.00. En kostnad för de som hyr på 150 kronor.
Kåtan hyrs ut för 60 kr/timme.

2006-10-01 Göran Åberg och Yvonne Berg har möte med Göran Wallin om servicehuset. Göran skickade önskemålen till MAF. Det har ritats ett förslag till ett servicehus.

 

Intressant besöksplats   -   Foto: Seth Holmvall

Björn Boman, Bengt Grundström och Anders Lindholm byggde denna kåta.

  

2007

Det har inkommit ett förslag via en ritning av ett nytt servicehus.
2007-02-04 Luleå kommun har möte om satsning av Rörbäck.
2007-03-04 JAIK tar beslut att säga bort campingen i Rörbäck.
2007-06-03 Rörbäck är avslutat för föreningen JAIKs del. Bilen vill den nya arrendatorn köpa. 

Avtalet med JAIK förlängdes, men i september 2007 sade kommunen upp avtalet from 1 oktober, på grund av att en annan entreprenör skulle ta över driften av campingen. 

 

Information: 

Fram till 2009 drev föreningen Jämtöns AIK denna camping på frivillig basis. Arbetsamt för styrelsen, föreningsmedlemmar och idéella ledare. De ville ha en förändring. Kontakter togs och en del entreprenörer hörde av sig till Luleå kommun och Jämtöns AIK.
Lars-Åke Johansson och hans son tecknade ett hyreskontrakt med Luleå kommun. 

 

Förändringsmannen AB

Mellan åren 2007-2016 drev "Förändringsmannen i Luleå AB" Rörbäcks camping. "Förändringsmannen" investerade mycket tid, arbete och pengar i anläggningen och ville köpa loss anläggningen. 

Anläggningen är i behov av investeringar och för att kunna genomföra dessa och utveckla verksamheten, samt driva den på affärsmässiga grunder vill företaget " Filab " köpa loss anläggningen. Tanken var att bygga ut anläggningen till att omfatta 120 campingplatser och 30 uthyrningsstugor. Nya servicehus och ny reception bör också byggas. 

Under flera år pågick förhandlingar mellan Luleå kommun och aktiebolaget Förändringsmannen AB, utan att det hände något positivt.
En prisbild fanns, men den var alldeles för hög, tyckte bolaget som arrenderade campinganläggningen. 

 

Förfallet ledde till Jämtöbornas engagemang

Tidningsnotis 2016: Rörbäcks camping har tillåtits förfalla under många år. På markerna finns ruttnande och överväxta minigolfbanor, igenväxta stränder och åldrande byggnader som fläckar den vackra udden där fastlandet möter havet.

 

"Kronkajen" som historiskt hade ett stort värde
Såg ut så här innan välvilliga började sin hjälpinsats
Foto: Seth Holmvall

 

 

Bakgrund till bildande av förening

"Skrivelse till Luleå kommun 6 oktober 2010"  

Möte 7 oktober 2010   -   Foto: Seth Holmvall

Inte bara "brevledes" uppvaktades Luleå Kommun, utan en hel busslast med uppretade Jämtöbor hälsade på i Luleå stadshus. De ville träffa ansvariga och ställa frågor om Rörbäck.  

Vad alla berörs av är att strandskyddet tas bort, samt att tillfartsvägar till fritidsbebyggelse och friluftsliv inte redovisas, för att ge en betryggande säkerhet.
Även parkeringen som uppförts för friluftsliv har överförts till campingen i förslaget. Stora begränsningar för övrigt friluftsliv att vistats fritt har redan införts av nuvarande hyresgäst och blir i förslaget ytterligare begränsat.

I framtagandet av ändringar i "utställd detaljplan" har inga grupper förutom Förändringsmannen AB fått medverka, ha insyn eller blivit delgivna förslag.
Vi har fått kännedom genom att bland annat se på Luleå kommuns hemsida och därefter ta kontakt med kommunen. Vid dessa möten/träffar har alltid kommunens representanter utgått från entreprenörens vilja och önskemål och vi har fått bemöta med vilka eftergifter/kompromisser vi är beredda att göra, inte vilka motiv och behov vi själva har!

Detaljplanen måste avstå från att ta bort strandskyddet samt säkra de parkeringsutrymmen (42 platser) som tidigare anordnats för friluftslivet. De är viktiga för den "sociala kontrollen". Vägen som leder till fritidsbebyggelse och  friluftsliv och olika nedfarter måste säkras. 

Det finns mer i denna skrivelse, men jag vill bara belysa vad Jämtöborna var så angelägna om att behålla. 

 

Jämtöbor engagerades i sitt paradis

"Rörbäcks turism och fritid ekonomisk förening" bildades på en föreningsstämma i Jämtögården den 13 januari 2016. Organisationsnummer 769631- 6673

Nya kontakter togs med Luleå kommun, det funderades och smiddes planer och värvades medlemmar till denna ekonomiska förening. 500 kronor kostade det att bli medlem och ganska fort hade nästan 200 personer blivit medlemmar. 

 

Infart till Rörbäcks camping   -  Foto: Seth Holmvall

 

 

Reception med kiosk och sommarcafé, två uthyrningsrum finns också i receptionsbyggnaden  - Foto: Seth Holmvall.

 

 

Foto: Lennart Håkansson
Bild från ett möte i juni 2017, från vänster Luleås kommunalråd Niklas Nordström, Reine Lundqvist, Mikael Gladh och Inger B Larsson, ordförande i Fritidsnämnden 

 

Foto: Lennart Håkansson

Kommunalrådet Niklas Nordström, i blå mössa, anländer till Rörbäck efter en blåsig båttur över Törefjärden
Kapten på båten är Jan Sparrman och Göran Åberg står på bryggan för att ta emot gästerna. 

 

Öppet anbudsförfarande

Några månader före ovanstående möte hade det varit öppet anbudsförfarande över det kommunägda Rörbäcks campingområde. 
Den nybildade föreningen "Rörbäcks turism & fritid" ville verkligen ta hand om sitt paradis och planen lyckades. De fick tillgång till området, genom att ha högsta anbudet på 1,3 miljoner kronor. 

 

Niklas Nordström: "Vi har en tanke att utveckla skärgården och ska Luleå kommun göra insatser, måste vi veta vilka som kan göra saker. Det är bra med lokalt engagemang och lokalt företagande. Det är otroligt värdefullt med den dialog vi haft med folk om Rörbäck och att lokala krafter nu utvecklar speciellt Rörbäcks camping" 

Foto: Seth Holmvall
Det har alltid funnits gott om maskinägare i Jämtön. Här jobbas det med rensning av stranden i Rörbäck, sommaren 2017.

 

Dessa var med och hjälpte till och rensa/städa upp Rörbäck, sommaren 2017

På bilden syns bl.a. Elisabeth och Bosse Bergman.

Foto: Seth Holmvall

Mats ?, Anne och Håkan Storelv. Foto: Seth Holmvall

 

 
Anita och Sven-Erik Sterner. Foto : Seth Holmvall 

 

Längst fram Ivan Öqvist. Foto: Seth Holmvall

 
Ivan Öqvist, Lennart Håkansson, Björn Bellander.

Foto: Seth Holmvall

 
Britt-Mari Åberg. Anna-Lena Engström, Göran Åberg och Vigert Engström.

Foto: Seth Holmvall

 

Från verksamhetsberättelsen 2018

Styrelsen för Rörbäcks hamn och fritids ekonomiska förening för verksamhetsåret 2018-01-01/2018-12-31

Styrelsen har under 2018 haft följande sammansättning

Ordförande: Reine Lundqvist, Kassör: Yvonne Berg, Sekreterare: Elisabeth Bergman, övriga ledamöter: Håkan Storelv, Mikael Gladh och Vigert Engström. Suppleanter: Göran Åberg och Gunnar Larsson. 

Revisorer: Ordinarie Bo-Erik Berg och Anders Karlsson

Valberedning : Björn Bellander (sammankallande) Claes Blomqvist och Sven-Erik Sterner.

Sammanträden: 5 protokollsförda möten har hållits detta kalenderår - 2018.

Medlemsmöten: Föreningsstämman hölls i Jämtögården den 6 juni 2018. 26 personer deltog.

Medlemsantal : Vi årets slut hade 159 medlemmar betalat avgiften för 2018.

 

Driften av Rörbäcks camping

Martin Forsberg har drivit campingen som arrendator. Under sommaren 2018 har han utvecklat campingen med bland annat trampbåtar, kajaker och en bastu till det nya servicehuset. Det har varit en positiv utveckling med bland annat 756 husvagnsnätter, att jämföra med 464 nätter året före (2017).
Detta visar på en positiv och glädjande utveckling. En hel del beror naturligtvis på det fina vädret, men faktum är att många hittat tillbaka till Rörbäck, tack vare en upprustad camping och mycket serviceinriktat mottagande av gästerna på campingen.

 

Medlemsinsatser under våren/sommaren 2018

Under våren har medlemmar, under ledning och planering av ordförande Reine Lundqvist fortsatt arbetet med ordningsställandet av campingen.
Det har varit många som ställt upp, en del har målat de tre byggnaderna som finns för uthyrning. Minigolfbanan har målats, vägg i det nya servicehuset med dörr in till diskrummet har gjorts i ordning.

 

Alla hjälper till att rensa och städa - ung som gammal. Gunnar Larsson i blickfånget. Foto: Seth Holmvall

 

Minigolfbanan måste också målats och städas upp.  Foto: Seth Holmvall

 

 

Martin förverkligar sin dröm 

Foto: Okänd. 
Lars Lundbäcks hus, som Martin Forsberg köpt gav det ena och det andra. Huset har ett underbart läge.

 

Arrendator 

I juni 2017 öppnades kiosken i Rörbäck. Till allas stora glädje. 

Martin Forsberg arrenderar campingen av föreningen och driver anläggningen. Han är tjänstledig från sitt ordinarie arbete som utbildad verktygsmakare och arbetar på ett industriföretag i Kalix.
Från början av maj till oktober är det hur mycket som helst att göra . Inget är honom främmande. En fördel är att han bor väldigt nära campingen. Just samarbetet med gästerna och ortsbefolkningen tycker han är givande. På sommaren så livas Rörbäck upp och det är något som Martin tycker är fint. Detta vackra havsbad är nu åter en plats där människor trivs och dit de vill åka. 

 

Foto: Seth Holmvall 
Martin Forsberg med sin son, rensar sly i Rörbäck. 

 

 

 

 

Källor: " Boken Om Jämtön " Eskil Johansson, Elisabeth Bergman, Bo Rönnbäck, Bo Bergman , Martin Forsberg, artikel av Joakim Nordlund i tidningen Land. 

 

 

Tack till: Seth Holmvall foto, Lennart Håkansson foto, Birgitta Johansson Norberg korrekturläsning och layout.