SPRINGA IKAPP
En gång har jag blivit utmanadatt springa ikapp med en motståndare - inte under en match men efteråt.Det hände i Gunnarsbyn efter domarens slutsignal.
Larsson är inget ovanligt namn Inte ens Göran Larsson är detSjälv har jag en kusin som heter så och i BBK fanns en snabb och lurig ytter som också hette Göran LarssonOch så var det Göran Larsson i Gunnarsbyn, snabb och hård vänsterback.
Då jag kom ut från omklädningsbaracken fanns hela publiken kvar, varenda en, en kompakt massa närmast trappan.Nu kommer han, hörde jag någon säga. Som en lynchmobb i Vilda Väster stod dom där, tysta och allvarliga och stirrade på mig, som om alla sa NU JÄKLAR ska det avgöras!
Jag hade inte sparkat någon på benen och inte tacklat omkull någon på den hårda jordplanenoch inte sagt några hårda ord till någon. Möjligen hade jag gjort ett mål. Göran och jag hade inte kommit i närheten av varandra under matchen.
Nu såg jag honom mitt i publikhopen –omringad och uppbackad och lite förlägen,fortfarande fotbollsklädd. En äldre man med hatten neddragen och bister uppsyn kom med bestämda stegfram till mig på bron.
Nu MÅSTE vi få veta vem av er som springer fortast!Du MÅSTE springa i kapp med Göran!Alla i publiken har slagit vad! Oddsen är lite på Görans sida, men det är ganska jämnt.
Jag sa som det var: Jag tror också att Göran är snabbast särskilt nu då jag har lågskor och kavaj på mig och Kalixbussen just ska iväg.