UTTAGEN I A-LAGET 

På vänsteryttern stod mitt namn
istället för Tores                                     
och rysningar ilade nerför ryggen
innanför skjortan,
som ännu var blöt efter träningen.

Inuti bubblade skrattet
och jag var tvungen att gå in en sväng
på CeKå
fastän jag inte hade några pengar.

Jag ska vara bra
så länge han är skadad
sa jag till mig själv,
då jag cyklade hem i kvällskylan.

Före matchen fick jag reda på
att Tore inte var skadad.
Då vrickade jag foten efter 10 minuter
och laget fick spela med tio man.