VERKA FÖR ANDRA

Adam Björks hus i Jämtön   Foto: Agabus Björk
Här bildades logen VERKA FÖR ANDRA 1895.

 

Den 21 januari 1895 bildades Godtemplarlogen VERKA FÖR ANDRA i Jämtön.
Det är nästan på dagen tio år efter att en av de främsta nykterhetskämparna i Norrbotten dog den 31 januari 1885 – i Jämtösund, numera Klubben.

Det var Johan Adam Björk född 1807, som bildat Norrbottens första nykterhetsförening i Selets bruk den 9 juli 1834.
1841 var han med och bildade Luleå Nykterhetsförening tillsammans med två präster från Råneå, kyrkoherden Jakob Dahlberg och komminister Nils Edén samt geschworner (ställföreträdande bergmästare) J.A.W. Busch.

Då Johan Adam Björk (dä) dog, befann han sig hos sin näst äldste son, även han med namnet Johan Adam Björk, född 1839, troligen med tilltalsnamnet Adam. Sonen var då inspektor vid Jämtösunds Ångsåg.

Det var hemma hos denne Johan Adam Björk, som en grupp jämtöbor samlades för att bilda godtemplarorden 2044 VERKA FÖR ANDRA år 1895.

Under mer än 60 år var logen VERKA FÖR ANDRA aktiv. Två större avbrott genomled logen, då det mesta eller all föreningsverksamhet helt låg nere, men som en fågel Fenix (en tid också ett namn på Jämtöns idrottsförening IF Fenix, bildad 1934) återuppstod logen efter några år.

Vid varje start började man mycket ambitiöst med sammanträden varje vecka och med god tillströmning av medlemmar.
Rekryteringsarbetet och likaså den utåtriktade verksamheten utanför byn var omfattande och i snart sagt varje liten by i närheten bildades en ny loge, många efter hjälp och stöd från VERKA FÖR ANDRA.
Gemensamt gjorde man mycket för att hjälpa medlemmarna att avstå från alla alkoholhaltiga drycker.

I logens protokollsböcker kan vi följa det hängivna arbetet och även större och mindre motgångar –till och med en brand i det egna Ordenshuset, fast då fungerade huset som lagerlokal för föreningen Balder (= Konsum).

Godtemplarorden har sitt ursprung i Boston, USA, 1851. Med hemvändande svenskar hade rörelsen så småningom kommit till Sverige. Den USA-påverkade organisationsformen fanns länge kvar i de svenska IOGT-sällskapen. Redan vid det första mötet, då logen VERKA FÖR ANDRA bildades, kan vi se detta.

Själv har jag ett starkt minne från Godtemplarhuset i Råneå från barndomsåren. Bordtennis var då en stor sport i Råneå med seriespel i Folkets Hus och massor av träningsspel i B-salen. Men det var i Godtemplarhusets sal som den största upplevelsen kom. Det var efter VM i London 1954.

En jättestor kamin fanns vid ena kortändan i Godtemplarsalen, nära den var det mycket varmt men betydligt svalare i andra änden.
Mitt på golvet stod ett bordtennisbord och vid bordet världens då två bästa bordtennisspelare, Ichiro Ogimuro, JAPAN (f 1932) och Tage Flisberg, SVERIGE (f 1917). VM:s guld- och silvermedaljörer spelade en ny match i Råneås Godtemplarhus.

Det var så mycket folk där att utrymmet runt pingisbordet var mycket mindre än vad de två världsspelarna egentligen behövde. Ogimuro vann igen har jag för mig. Jag var också blöt av svett – jag hade hittat en plats i värmen på kaminsidan.

Foto: Seth Holmvall
REGALIERNA (värdighetstecknen) för logens tjänstemän och för medlemmarna.

 

Då godtemplarlogen VERKA FÖR ANDRA bilades i Jämtön, var det i en tid då folkrörelserna börjat växa.
Det var frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Även idrottsrörelsen hade så smått börjat organisera sig, fastän den ännu till stor del fanns i den militära organisationen.
Tillsammans bidrog folkrörelserna till att fostra svenska folket i föreningskunskap och att fatta beslut i demokratisk anda.

Alkoholkonsumtionen i Sverige var vid sekelskiftet omkring år 1900 mycket stor och mycket elände följde i dess spår. Den bidrog starkt till fattigdom och misär. Alkohol ingick som en del av lönen på många arbetsplatser och till och med vid handel fanns den med som den sk köpsupen.

IOGT-rörelsen var den första helnykterhetsorganisationen i Sverige. En del andra organisationer tillät alkohol i måttlig mängd. Den första IOGT-föreningen bildades i Göteborg 1879. Det var logen nr 1 KLIPPAN, som snabbt följdes av flera andra loger runt om i landet.
Alla hade namn som bestämts på ett medlemsmöte, då logen bildades.

Ju högre nummer det står framför logens namn, desto yngre är logen.
Den första IOGT-logen i Norrbotten var 305 VÄLVILJAN i Piteå bildad vid årsskiftet 1882/1883. Samma år 1883, bildades Luleås första IOGT-loge, 632 UPPRÄTTELSEN.
Den 6 januari 1884 bildades logen 825 NYÅRET i Råneå. Den snabba avknoppningen skulle snart visa sig även för VERKA FÖR ANDRA i Jämtön.

 

Den 21 jan 1895 fanns det 17 medlemmar, som anmält att de ville bilda en egen loge i Jämtön. Det var relativt många men antalet visade sig absolut nödvändigt.
Funktionärer av olika slag kallades inom IOGT-rörelsen tjänstemän. 14 tjänstemän tillsattes vid varje kvartals början och samtliga tjänstemannaposter måste vara besatta vid mötena. Om någon tjänsteman anmält förhinder kunde han/hon tillfälligt ersättas under mötet. Om antalet personer under ett möte var färre än 14 ställdes mötet in. Tjänstemännen hade bestämda platser i lokalen.

I Jämtön hade enligt protokollet följande 17 personer kallats till det första mötet:
J. Arvid Björk, Beda Wilhelmina Björk, Lea Lovisa Björk, Johannes Eriksson, Adam Ferdinand Björk, Isak Albert Häggberg, Johannes E. Holmvall, Ida Holmvall, Oskar Sandberg, Oskar Holmvall, Anders Herman Andersson, Wilhelm Häggberg, Nils August Öström, Jakob Sköld, Hjalmar Andersson, Hilda Maria Wikström och Ida Maria Andersson. 

Tre var frånvarande, men antalet räckte till att utse samtliga 14 tjänstemän.
Närvarande från andra loger var broder N.A. Åkerström från logen NYÅRET (825 Råneå) och broder P. Broström från logen LJUS I NORDEN (1620 Böle, Råneå).

Inom logen tilltalade man varandra med broder eller syster och omtalades med tillägg av efternamnet.

Såsom stiftare av Logen i Jämtön tjänstgjorde distriktstalaren (distriktsordföranden) Ludvig Persson.
Som tjänstgörande medlemmar vid intagningsceremonin för dem som inte var Godtemplare (varit med i annan loge tidigare) tjänstgjorde broder L Persson som LT (ordförande), NA Åkerström, VLT (Vice ordförande), P Broström LK (kassör), Beda Björk LM (Loge marskalk), Lea Björk BLM (Biträdande loge-marskalk) samt Arvid Björk som FLT (Tidigare ordförande/Förre ordföranden)

 

Dessa förkortningar för de olika tjänstemännen användes + valda vid logens bildande:

LD	-	Logens representant i distriktslogen	Arvid Björk
LT	-	Loge-templare = ordförande	Oskar Sandberg
VLT	-	Vice Loge-templare = vice ordförande	Johannes Holmvall¹
FLT	-	Förre Loge-templare	Herman Andersson
LK	-	Loge-rådgivare	Wilhelm Häggberg
LM	-	Loge-marskalk	Beda Björk
BLM	-	Biträdande Loge-marskalk	Ida Andersson
LS	-	Loge-sekreterare	Adam Björk
BLS	-	Biträdande Loge-sekreterare	August Öström
LSk	-	Loge-skattmästare (kassör)	Ida Holmvall
LU	-	Loge-uppbördsman (insamlingsansvarig)	Jakob Sköld
LUL	-	Loge-ungdomsledare
ILV	-	Inre Logevakt (såg till att endast Logens medlemmar närvarade på mötet)	Oskar Holmvall
YLV	-	Yttre Loge-vakt (såg till att ingen obehörig kom in i lokalen)	Hjalmar Andersson

I protokollet har förkortningen LK använts. Den brukar användas för Loge kassör. Det som saknas är LR för en av logens rådgivare.

¹JOHANNES HOLMVALLS dopnamn var JOHAN EDVARD, men i logens samtliga protokoll kallas han för Johannes.

Medlemmarna bestämde inträdesavgiften till 1 krona, vilket var en ganska hög avgift vid den tiden.

Alla medlemmar skulle intas i logen på samma sätt, utfrågas och inröstas enligt de strikta regler som fanns. Det var en ganska komplicerad ceremoni, men i protokollen beskrevs den som ”på brukligt sätt och enligt ritualerna”. Riktigt hur den gick till ville man inte öppet beskriva.

 

En Godtemplarloge var ingen vanlig förening utan en sluten orden utan insyn. Logen var kanske inte så demokratisk i den meningen, men samtidigt var det just slutenheten och det okända som snabbt lockade nya medlemmar. Något annat sätt att få del av hemligheterna än att bli medlem fanns inte.

Logemedlemmarna i Jämtön tillfrågades om namnet för den nu blivande Logen. Arvid Björk upplyste att medlemmar redan bestämt sig för namnet WERKA FÖR ANDRA, som nu även enhälligt antogs.

 

En ny loge hade ännu inga kännetecken för någon av tjänstemännen. De s.k. regalierna (värdighetstecknen) skulle alltid bäras av tjänstemännen under möten. De förvarades i logesalen, som mötessalen kallades.
Från distriktslogen fick VERKA FÖR ANDRA låna de regalier som behövdes tills egna kunde köpas in eller tillverkas. Regalierna hängdes runt halsen. Medlemmar kunde genast se vilken uppgift en tjänsteman hade under ett möte.

 

Många från familjen Björk tog på sig ett stort ansvar för logen VERKA FÖR ANDRA från starten 1895. 

Från vänster:  Adam Ferdinand Björk, Johan Edvard Holmvall¹, Lea Björk (gift Holmvall), barnet Einar Holmvall (född 1902), Beda Björk (gift Boman), Anna Lovisa Viksten (gift Björk), Johannes Boman, Johan Adam Björk, Arvid Björk, Agabus Björk.
Foto: Agabus Björk, 1902 eller 1903                               

 

Beskrivning från olika logemöten                               

Nästa möte skulle hållas den kommande söndagen klockan 2 em. Ambitionen var hög och fortsättningsvis var det logemöte så gott som varje söndag eftermiddag.
Alla kunde förstås inte alltid delta, men var en medlem borta från flera möten undersöktes orsaken noga, särskilt om han/hon inte meddelat frånvaron i förväg.

J A Björk hade utlovat att logemötena fick hållas i salen i hans hus till mitten av mars månad 1895, dvs under första kvartalet.

Därpå valdes följande kommittéer.
Till revisionskommitté valdes Herman Andersson, Johan Holmvall (= Johannes Holmvall) och Wilhelm Häggberg.
Sjukvårdskommitté: Beda och Lea Björk, Ida Holmvall samt Oskar Sandberg, Oskar Holmvall och Hjalmar Andersson.
Besökskommitté: Adam Björk, August Öström och Ida Andersson.
Kommitté för ordens bästa: Oskar Sandberg, Herman Andersson och Johannes Holmvall
Logerumskommitté: Arvid Björk, Oskar Sandberg och Wilhelm Häggberg.

Vilka som under årens lopp senare valdes till de olika kommittéerna har jag inte tagit upp i fortsättningen. De sex kommittéerna ingick i organisationen. Andra kommittéer av mer tillfällig art bildades också vid behov.

De många tjänstemännen och kommittéerna med tre till sex medlemmar gjorde att väldigt många i logen hade praktiska uppgifter och därmed också skolades in i föreningskunskap och demokrati.

Till sist avslutades det första mötet kl. 10.30 em. med att L. Persson läste en saga om Näktergalen hos Kejsaren av Kina.

Överraskande för en nutida läsare, som kanske har vanliga föreningar att jämföra med, är att så många funktionärer och kommittéer valdes redan från början, innan någon verksamhet kommit igång.
Ett ovanligt inslag var också att en saga lästes upp i slutet av mötet. Efterhand som vi följer logen VERKA FÖR ANDRA kommer vi att se även andra olikheter.

*

Logen VERKA FÖR ANDRA hade sitt andra ordinarie möte i ordenshuset i Jämtön söndagen den 27.1.1895. ”Ordenshuset” syftar ännu enbart på den sal i ett privat hus där logen fick ha sina möten under det kvartalet.

Alla logemöten inleddes med att kontrollera att tjänstemännen, dvs de som valts till någon uppgift, var närvarande och på rätt plats i salen. Två var inte närvarande vid det andra mötet och de ersattes tillfälligt av två andra medlemmar. Alla närvarande medlemmar bockades av i en liggare.

Redan vid detta andra möte hade nya kandidater anmälts för inträde i logen.
Det var Isak Albert Häggberg, Hilda Maria Wikström, August Wiklund, Tilda Lundström och Beda Öström.
De godkändes och kandidaterna intogs på sedvanligt sätt.
 
Kvartalsavgiften bestämdes till 25 öre. Avgiften var viktig. Två saker kunde innebära uteslutning från logen: att man brutit sitt nykterhetslöfte och/eller att man stod i skuld till logen (kvartalsavgifterna).

Sagor och andra berättelser återkommer med jämna mellanrum. Vid mötet den 17 februari höll Arvid Björk en vetenskaplig föreläsning och Adam Björk läste en saga ur Kejsarens nya kläder.
Inom logen fanns även ett bildningsintresse, där föredrag och uppläsningar ingick. Intresset för berättelser ledde senare till att ett BIBLIOTEK skapades ganska många år senare.

 

Uppslutningen då VERKA FÖR ANDRA bildades var bra och fortsatte att öka.
Den 3 mars anhöll Hugo Sundberg efter rekommendation av Arvid Björk om att bli medlem.
Nu nämns för första gången den procedur som alltid skedde, då någon ansökt om att bli medlem. Under veckan skulle ledamöter från Besökskommittén besöka kandidaten och samtala om logens syfte och regler. Andra artikeln/andra stycket i konstitutionen upplästes (den att helt och hållet avhålla sig från alkohol).
Vid mötet den 10 mars fanns fyra nya som ansökte om att få bli medlemmar: Fritiof Jemte, Josefina Lundberg, Lovisa Pålsson och Hanna Jemte. De invaldes ritualenligt.

Det är vid sådana här tillfällen som svarta och vita kulor kunde användas av de röstberättigade. Vit kula = Ja, svart kula = Nej. Kulorna lades dolt i en påse och vid beslutet hällde man ut kulorna. Detta sätt att rösta används vid sluten omröstning och kallas ballotering efter det franska ordet för liten boll/kula.

Redan den 26 mars kallades till Extra Logemöte i Ordenshuset.
En anmäld kandidat hade anhållit att bli intagen en av de närmaste dagarna, eftersom han skulle resa bort en längre tid. Hemmansägaren Oskar Berg rekommenderades av Arvid Björk, inlottades och intogs på vanligt sätt.
En första motgång fick logen samtidigt, då en medlem bekände att han brutit mot andra artikeln i konstitutionen, d.v.s. att han druckit sprit. Han anhöll om att bli återintagen, vilket beviljades.

Mötet den 31 mars innebar att första kvartalet var slut och löftet om logelokal likaså. Nu upplystes om att Sofia Holmqvist var villig att till logelokal upplåta Erik Holmqvists sterbhus gård.

Den 7 april tjänstgjorde Oskar Sandberg som ordförande. De som förhandlat om logelokal meddelade att sterbhusets gård skulle få hyras mot en avgift av 50 öre i månaden.
Vid nästa möte, den 15:e april, meddelades dock att Erik Holmqvists sterbhus ändrat sig. De hade först höjt hyran till det dubbla. Dessutom angavs att de också fått sådana yttranden att de inte längre var i behov att hyra bort gården.

Den 21 april fick logen beskedet att J. Anton Andersson lovat att hans sal fick användas över sommaren. Han begärde ingen hyra och det beslöts att logen skulle flytta till Anderssons, vars hus för övrigt var granne med J A Björks hus.

Det dröjde ännu flera år, innan logen ATT VERKA FÖR ANDRA kunde bygga en egen Godtemplarlokal
Att inför varje kvartal behöva söka efter en ny möteslokal måste ha varit ett bekymmer. Det största rummet i vanliga hus på landsbygden kallades ofta för salen. Det var det rummet i en del gårdar som fick tas i anspråk. Logen hade många tjänstemän, som alla skulle vara med på mötena och många medlemmar brukade också delta. Troligen blev det många gånger trångt. Men att tränga ihop sig för mycket var inte heller möjligt.

 

Placering i godtemplarhus och andra mötessalar
Tjänstemännen hade enligt IOGT-logernas regler bestämda platser i salen. Detta gällde för alla loger, även de som inte hade egen lokal. Skulle nya medlemmar tas in skulle detta ske efter fastställd ritual.

Jag har sett några skisser över var i salen olika tjänstemän skulle sitta.
Den väg som nya medlemmar en och en fick gå för att bli upptagna i logen var mycket strikt och tydligt markerad på rumskartan.
De skisser över rummet som jag sett var inte exakt lika, men nästan. Alla är från logelokaler som finns i Godtemplarhus.
I görligaste mån efterliknade man dessa även då andra lokaler måste användas.

Ingången till logelokalen verkar alltid ha varit i ena kortsidan, som hade en slags farstu, ett förrum, där nya kandidater fick vänta på att kallas in. Där fanns logens yttre logevakt (YLV), som hade till uppgift att kontrollera att ingen obehörig kom in.
Precis innanför dörren in till salen fanns logens inre logevakt (ILV), som såg till att endast tjänstemän och invalda medlemmar fanns på plats. Den inre vakten var den person som följde en ny kandidat under ceremonin.

I salens andra kortända satt ordföranden (Logetemplaren, LT)
Vid väggen mitt emot honom närmast dörren hade vice ordföranden (Vice logetemplare, VLT) sin plats. Intill honom logens marskalk (LM) och biträdande marskalk (BLM), som båda hade till uppgift att leda kandidaten under hela ceremonin.

Mot väggen bakom ordförande fanns logens fanor och standar. Där satt Logedeputerad (LD) = logens ombud i distriktsförbundet och Logens ungdomsledare (LUL)
På ordförandens högra sida hade logesekretaren (LS) och biträdande sekreterare (BLS) sina platser. På den vänstra sidan: Logens uppbördsman (LU) och skattmästaren (LSK).

Mitt i salen vid långväggen på vänster sida: Logens rådgivare (LR) och mitt emot vid högra långväggen en tidigare ordförande (Förre Logetemplare, FLT, alltid den som i tid var närmast nuvarande ordföranden).

Så länge man hade sina möten i vanliga hem fick man nog anpassa den strikta placeringsordningen efter de förutsättningar som fanns. Logens medlemmar satt på bänkar på rummets långsidor.

 

Vid logemötet den 28 april 1895 valdes nya tjänstemän för det nya kvartalet. Den 1 juli ströks för första gången en medlem som brutit mot andra artikeln, dvs paragrafen att helt avhålla sig från alkohol.

Den 14 juli intogs två nya medlemmar på sk klareringskort från logen NYÅRET 825 (Råneå). Det var Leonard Björk och Maria Eriksson. De hade redan avlagt sina löften i en annan loge och behövde inte än en gång genomgå intagningsceremonierna.

Den 20 september uteslöts två medlemmar för brott mot andra artikeln. Båda hade förtärt berusande drycker och uppträtt synnerligen påverkade. Vid samma möte uteslöts även en annan medlem. Det skedde på egen begäran men lätt hade det inte varit. Denne person hade flera gånger skriftligt begärt att bli utesluten. Den enda förklaring han själv gav, var att han tyckte att han inte passade in.

Den 13 oktober fick logen troligen en mer permanent plats att ha sina möten på. Då var man överens med hemmansägaren Wiktor Sandberg om logerum. Hyran skulle bli 15 kronor per år, vilket antyder att man inte skulle behöva byta lokal varje kvartal.

Den 24 november hade VERKA FÖR ANDRA fått beskedet att distriktsordföranden (DT) Hugo Wahlström skulle besöka Jämtön den 8 december. Samma dag beslöts att logen skulle köpa in en lampa att ställa på katedern (ordförandens bord) samt en karaffin (enklare karaff) och tvenne glas. Beda Björk fick uppdraget att köpa in detta. Lampan fick kosta ungefär 3:50 medan det övriga skulle vara av billigare sort.

Två nya medlemmar intogs den 8 december med ballotering. Röstningen skedde med svarta eller vita kulor. Den här gången hade enbart vita kulor lagts i påsen för Sven H L Björk och Johannes Hansson, varefter de prövades och intogs i logen enligt gällande ritualer.

På förslag av distriktsordförande Wahlström beslöts att indela logen i fyra besökskretsar, för att effektivare kunna sprida nykterhetsbudskapet och kunna propagera bättre. Man använde ordet missionera, vilket inte förvånar eftersom IOGT-rörelsen hade nära kontakter med väckelserörelser. Första kretsen med Maria Eriksson som ledare utgjordes av Jämtösund. Logemedlemmarna i Holmen med Jakob Sköld utgjorde andra kretsen.
Landsvägen (Kustlandsvägen först, senare Riks 13) gick i stort sett i väst-östlig riktning genom byn. Logemedlemmarna yttrom, (= norr om) landsvägen utgjorde den tredje kretsen med Johannes Holmvall som ledare och logemedlemmarna inrom (= söder om) landsvägen utgjorde fjärde kretsen med Adam Björk som ledare.

Den 15 december hade tre logemedlemmar på distriktsordföranden Hugo Wahlströms inrådan besökt Vitå för att där på ett enskilt möte intressera de närvarande för att bilda av egen nykterhetsloge. Det var Adam Björk, Johannes Holmvall och Johannes Hansson. Någon ny loge bildades inte den dagen, men man ansåg att det efter helgerna mycket väl kunde bli en loge även i Vitå.

Vid mötet den 29 december började man planera för en ettårsfest. Arvid Björk, Johannes Holmvall, Oskar Sandberg och Herman Andersson fick i uppdrag att förbereda årsfesten så till vida att de skulle anlita predikanten Cederberg, skräddaren Fröberg och skolläraren Lindström. Dessutom skulle de kontrollera om logen fick använda Missionshuset som festlokal.

6 januari 1896 meddelades att predikanten Cederberg lovat tala vid logens fest, men som villkor hade han anhållit om fri resa och logi. Skolläraren Lindström var också beredd att ställa upp och föreslog att om logen stod för skjuts från Råneå så skulle även sångarna från Råneå komma.

Årsfesten skulle äga rum den 26 januari. Inträdesavgift bestämdes till 35 öre per deltagare. Annons om festen skulle införas i Norrbottens Nyheter. Festkommittén, som fick bestämma om allt det som var lämpligt för logens fest, bestod av Arvid Björk, Johannes Holmvall, Johannes Hansson, Oskar Sandberg och Albert Häggberg samt Beda Björk, Lea Björk, Eugenia Åström, Ida Andersson och Tilda Lundström. Johannes Hansson avsade sig uppdraget, eftersom han var förhindrad. I hans ställe utsågs Oskar Holmvall.

 

Foto: Agabus Björk
Logen VERKA FÖR ANDRA samlade i Ordenshuset. Medlemmarna har sina regalier, värdighetstecken, på sig. Fotot är från 21 april 1907 då de som ville bli fotograferad uppmanades att komma till fotograferingen. (Protokollsboken 1907).   

 

VERKA FÖR ANDRA - andra året

En nykterhetsförening inom IOGT är att betrakta som ett ordenssällskap. Internt är nykterhetslogen helt sluten och följer en ordens strikta organisation och regler. De flesta är i grunden från den amerikanska nykterhetsrörelsen. För att få delta i logens möten måste man var invald, uppfylla löftet om nykterhet och dessutom ha betalt kvartalsavgiften. Alla inom logen tilltalas med broder respektive syster och omtalas likadant men med tillägg av efternamnet. Hälsade någon på en okänd person genom att ta i hand, kunde man göra en särskild rörelse med tummen för att tala om att man var godtemplare.

IOGT-logens 2044 i Jämtön hade valt namnet VERKA FÖR ANDRA. Det var knappast en slump.  Tanken var naturligtvis att man skulle ta hand om och stötta varandra inom logen, så att alla kunde leva upp till sina avgivna löften.

Under sitt andra verksamhetsår vidgades logens stödjande uppgifter. Dels fanns en grupp personer i Töre som ville bli medlemmar, dels ville logen hjälpa intresserade i en annan grannby, Vitå, att bilda en egen loge. Beslöts, på förfrågan av distriktsordföranden, att till logen 2184 BJÖRKÖ i Vitå låna ut en del regalier. Den nya logen hade redan bildats. Kanske berodde det på att många i Vitå var bekanta med logeverksamheten. Redan 1884 hade logen VITÅ VÄL bildats. Den måste ha fungerat parallellt med BJÖRKÖ, eftersom den formellt inte lades ner förrän 1940. Som mest hade den 69 medlemmar.
”En stark loge med präktiga medlemmar”.

Men först skulle den egna ettårsfesten avhållas den 26 januari. Mötet i samband med festen leddes av N A Åkerström från logen NYÅRET (Råneå). Adam Björk, Oskar Sandberg och Lars Sandberg valdes in som ersättare för tjänstemän som inte var närvarande.
Sven Björk anmälde två kandidater, Erik Anton Larsson och Johan Åberg från Jämtöavan.

Det är vad protokollsboken berättar om festen. Hur det gick för predikanten Cederberg och skollärare Lindström förtäljer inte protokollen, inte heller om det kom några sångare från Råneå.

Vid mötet den 1 februari anmälde Johannes Hansson sex kandidater från Töre vilka anhöll om inträde i logen. Det var tre män och tre kvinnor.

Adam Björk valdes till ordförande för innevarande kvartal. De övriga tjänstemännen var idel kända personer: Albert Häggberg, Johannes Holmvall, Beda Björk, Lea Björk, Hjalmar Andersson, Jakob Sköld, Ida Holmvall, Fritiof Jemte, Johannes Hansson, Oskar Holmvall och Ida Andersson.

Distriktslogens representant meddelade att han skulle besöka den nya logen BJÖRKÖ i Vitå, och önskade att några från VERKA FÖR ANDRA, också ville hedra den nya logen med ett besök. För övrigt avsåg han att besöka 3:e kretsen, d v s kretsen yttrom landsvägen, där Johannes Holmvall var ledare.

Sven Björk föreslog att logen borde köpa in en orgel av Axel Wiksten från Prinsnäs, men eftersom förslaget kommit in så sent bordlades det till nästa möte. Då hade Sven Björk fått förslag av Axel Wiksten att denne kunde bygga en orgel till VERKA FÖR ANDRA för 60 kronor. Avbetalningsplan kunde också erhållas. MEN logen ansåg att dess kassa var för liten för att göra ett så stort inköp. Om däremot en frivillig insamling kunde göras ”så var det bättre”. En kommitté bestående av Arvid Björk, Oskar Sandberg och Jakob Sköld fick i uppdrag att till ett kommande möte lämna förslag.

Redan till mötet den 16 februari hade Johan Åberg från Jämtöavan värvat fler kandidater. Det var Augusta Åberg och Wiktoria Larsson, båda från Jämtöavan.
Johannes Hansson meddelade på samma möte att kandidaterna från Töre inte längre ville ingå i logen VERKA FÖR ANDRA. De ville istället försöka få till stånd en egen loge i Töre och önskade därför att några från logen i Jämtön kunde besöka dem under veckan.

Den 22 februari rekommenderades ”tvenne flickor” av LD, logens representant i Distriktsstyrelsen (Arvid Björk.) Det var Lovisa Johansson och Amalia Johansson.

Vid samma tillfälle upplyste LD om att han varit till Sandholmen (där Törefors nu ligger) och där förvissat sig om att det fanns goda utsikter att bilda en ny loge. Han hade fått 15 medlemmar anmälda. Han hade själv lovat att den 1 mars komma dit för att bilda en ny loge. Vid ett så högtidligt tillfälle ville han att flera från VERKA FÖR ANDRA också skulle delta som gäster.

En särskild orgelkommitté bildades ledda av Adam Björk och Johannes Holmvall. 5 kronor från logen lades till orgelkassan som en grundplåt. Ett upprop till alla medlemmar om frivilliga bidrag till en orgel skulle gå ut.

En demonstration för nykterhet planerades i Luleå den 5 juli. VERKA FÖRA ANDRA ansåg sig inte ha resurser att delta, men uppmanade enskilda att sälla sig till logen NYÅRET i Råneå. A G Wiksten i Råneå hade meddelat att man hyrt en ångare som skulle avgå från Strömsund den 4 juli klockan 2 på eftermiddagen. Biljettpriset var 1 krona och 25 öre tur och retur.

I protokollet från mötet den 26 juli uttrycktes oro för ett okänt antal medlemmar. Det var de medlemmar ”som brutit förbindelsen”. Någon direkt uteslutning var inte aktuell, utan logen beslöt att först tillfråga var och en, om de inte oanklagade ville ingå på återupptagning. Arvid Björk och Johannes Holmvall fick uppdraget att besöka dem.
Vid nästa möte rapporterade Björk och Holmvall att det ännu fanns hopp om att de besökta skulle ingå på sk återupptagning.

Logemötena glesades så småningom ut lite. I stället för varje söndag blev det allt oftare varannan eller var tredje. Dag och tid för mötena blev också allt eftersom allt vanligare ärende att besluta om.
Den 30 augusti var möteslokalen åter uppe på dagordningen. Man beslöt att fråga Wiktor Sandberg om logelokal för det kommande året kunde hyras hos honom och om möjligt till lägre pris.
Mötet den 13 september ställdes in eftersom bara fyra medlemmar var närvarande.
Den 27 september upptogs en stor del av mötestiden med att diskutera ”Hur borde vi ordna missionering för kommande kvartal?” Många påpekade att det behövdes en allvarlig och verksam propaganda. Beslöts att utöka antalet besökskretsar till fem, med följande ledare:

Första kretsen Jämtösund. Ledare Maria Eriksson.
Andra kretsen Holmen. Ledare Jakob Sköld.
Tredje kretsen Yttrom landsvägen. Ledare Johannes Holmvall.
Fjärde kretsen Inrom landsvägen. Ledare Adam Björk.
Femte kretsen Avan. Ledare Johan Åberg.

Något svar på förfrågan om möteslokal fick inte logen förrän den 11 oktober, då Wiktor Sandberg meddelade att logen fick hyra lokal hos honom. Hyra 15 kronor för ett år.
Under en rast trakterades mötesdeltagarna med musik framförd av Adam Björk och ”några av flickorna”. Adam Björk deklamerade också ett poem.

Under mötet den 15 november presenterades en broder från logen POLSTJERNAN (Töre). Det beslöts också att nästa möte i logen skulle ställas in. Orsaken var logebildning i Högsön - ännu en avknoppning från logen VERKA FÖR ANDRA.

Den 5:e december framhöll Arvid Björk logens ekonomiskt svaga ställning. Logen var i skuld för hyra och mycket annat behövligt för logearbetet. Beslöts att till logemedlemmar och andra rikta en begäran om frivilliga bidrag som bestod av penningar ”eller annat smått”. Det kunde skänkas som Jul-eller Nyårsgåva.

Den 20 december rekommenderades tre nya medlemmar till inträde i logen. Det var Josef Grönberg, Hjalmar Nilsson och Erik Anton Nilsson. En ansökan om utträde ur logen hade också inkommit. Den var från två kvinnliga medlemmar. Mötet konstaterade att ansökan saknade egenhändig underskrift. Adam Björk fick i uppdrag att undersöka om begäran om utträde var deras verkliga beslut.

I protokollet från den 10 januari diskuterades firandet av logens andra verksamhetsår. Festen planerades till den 31 januari.

Som festtalare skulle ”Bonden från Luleå” och J. Andersson från Vitå tillfrågas.
Missionshuset föreslogs som festlokal. Hyra 3 kronor.
Sångare från Råneå Sångförening skulle tillfrågas.
Som musikanter föreslogs Lindström och Wikström från Råneå.
Till att hålla hälsningstalet föreslogs bagare Lidman från Råneå.
Till serveringslokalen föreslogs någon av Holmvallarna.
Till förberedande festkommitté utsågs Arvid Björk, Johannes Holmvall och Adam Björk.

Under lördagen före festen planerades att ha en auktion på de frivilliga gåvor som logen fått. Föreslogs Johannes Andersson, Vitå, att hålla ett kort nykterhetsföredrag före auktionen.

Vid logemötet den 31 januari presenterade marskalkarna ordenssyskon från logerna NYÅRET, POLSTJERNAN och LJUS I NORDEN.

En diskussionsfråga var om Råneålogerna och logen i Töre skulle bilda en kretsförening. Många talare engagerade sig och alla var positiva till förslaget.

Det första mötet, under det tredje verksamhetsåret, den 7 februari, fick ställas in, eftersom så få medlemmar kommit. Valet av tjänstemän för första kvartalet 1897 uppsköts.

 

Mycket ideellt arbete hade under de två första åren genomförts, men inte utan möda. Inför det tredje verksamhetsåret kastade den svaga ekonomin sin skugga, samtidigt som uppgiften att stödja egna medlemmar och hjälpa närbelägna loger blivit större.

Vy över Jämtön fotograferad från Tjärnberget. Godtemplarhuset (grått) syns på bilden bortom de vita korna och bakom huset med den vita gaveln.                                                                                                   

Då VERKA FÖR ANDRA bildades 1895, var det i en tid, då det nog var ganska lätt att intressera folket för mer nykterhet. Stora mängder säd och potatis hade länge gått åt till öl- och brännvinstillverkning istället för till mat. Många såg nog medlemskap i en nykterhetsförening som ett halmstrå för familjerna att få lite bättre levnadsförhållanden – och att man i en förening kunde få hjälp och stöd för att klara av sina problem.

Ökningen av antalet nykterhetsföreningar var mycket snabb och det gällde i hela landet. Då VERKA FÖR ANDRA bildades i Jämtön 1895 var det den 2044:e IOGT-föreningen i Sverige. Då logen BJÖRKÖ bildades i grannbyn Vitå ett år senare fick den logen numret 2184. Det betyder 140 nya IOGT-föreningar på ett år, en ökning som ett nutida förbund skulle vara mycket glad över.

För VERKA FÖR ANDRA hade det andra verksamhetsåret inneburit en något lugnare men lite mer oroande tid. Mötena hade man lagt lite glesare. Medlemstillströmningen hade dämpats något men trots att ekonomin var svaga, var viljan att hjälpa logens medlemmar liksom att stödja nya loger i närheten stor.

Logens möten under januari beskrivs ganska kortfattat i protokollen och ett möte i början av februari fick ställas in. Inte förrän den 14:e februari valdes och installerades tjänstemännen. Den 21 februari uteslöts två medlemmar för brott mot andra artikeln, en ny medlem hade installerats och en hade begärt klareringskort för att överflyttas till logen LILJAN i Luleå (?). Den har jag inte kunnat återfinna, om det inte är logen 2719 SARONS LILJA, Skurholmen i Luleå som avses.

Ungdomslogen 245 LILJA finns också, bildad 1896. En annan uppgift anger 7.11.1900 för ungdomslogens LILJANS bildande. Det datumet står på logens fana. (I protokoll många år senare återfinns en loge LILJAN i Högsön!).

I maj 1897 fick VERKA FÖR ANDRA ett anbud från J A Johansson i Råneå om att logen kunde få köpa en orgel för 150 kronor. Frågan om köp av orgel uppsköts tills vidare, eftersom logen ansåg att man inte kunde skuldsätta sig så mycket.
Val av nya tjänstemän inför ett nytt kvartal hade fram till mötet den 2 augusti redovisats person för person till varje uppgift. Nu föreslogs för första gången omval av föregående kvartals tjänstemän. Så beslutades också.
Kvartalsrapporten upplyste också för första gången om antalet medlemmar, 37 godkända.
Amanda Jemdal uteslöts på grund av bristande betalning för 4 kvartal. Hon hade flyttat till Amerika.

Två andra uteslöts i slutet av året, men två nya sökte medlemskap. De var båda från Töre. De hade i närvaro av många logemedlemmar noga blivit underrättade om förbindelsens betydelse och att den var gällande för livet. De två Töreborna hade också blivit föreslagna att istället ingå i logen POLSTJERNAN i Töre. De röstades emellertid enhälligt in i VERKA FÖR ANDRA.
Ett par veckor senare fick deras medlemskap diskuteras. Logen POLSTJERNAN hade skickat ett protokollsutdrag angående den ena av männens utträdesanmälan från POLSTJERNAN. Han hade hotat att motarbeta logen och hade också brutit mot andra artikeln.

VERKA FÖR ANDRA diskuterade situationen ingående och ansåg att POLSTJERNAN inte i behörig tid underrättat logen i grannbyn om sitt beslut. Två månader efter uteslutningen hade gått, när mannen ansökte om att bli upptagen i VERKA FÖR ANDRA. Han hade inte varit anklagad för någonting under den tiden. Diskussionen avslutades.

Under den första månaden 1898 ansökte och intogs tio nya medlemmar. Den 30 januari beslöt man att för första gången tidigarelägga ett möte från söndag (6/2) till lördag (5/2).  Anledningen var att en ny loge skulle bildas i Siknäs under söndagen. Medlemmar från VERKA FÖR ANDRA beslöt att åka till Siknäs för att hjälpa till med bildandet av logen. Logens namn blev 4576 LJUS I NORDEN, Siknäs.
På Seskarö hade logen återupptagits varför klareringskort dit kunde utfärdas.

I slutet av juni uttrycktes stor oro över superiet i Töre. Mötesdeltagarna uppmanades att ge uppmuntrande stöd till logevännerna där.

I juli begärde Hilda Bergman utträde ur logen, eftersom hon skulle resa till Amerika. Adolf Öström hade redan rest och därför uteslöts han som på egen begäran.
I september ansökte ytterligare fem medlemmar om utträde, men anledningen angavs inte.
I oktober fick det enda planerade mötet ställas in eftersom för få medlemmar var närvarande.

Den 1 november blev Oskar Sandberg antagen som medlem efter klareringskort från logen 2170 NORRSKENET, Seskarö.
En tidigare utesluten medlem anhöll om att åter få bli medlem. Efter ballotering antogs han.
Distriktsordföranden P N Ekdahl, som deltog i mötet, avslutade mötet genom en berättelse på skånskt bygdemål. Den handlade om en man som stått på vakt i över 2000 år.
Vid det nästkommande mötet den 20 november fick medlemmarna frågan om vad de tyckte om Ekdahls besök och missionering. Omdömet blev att han ansågs vara den bäste som besökt Jämtön.

 

1899, den 15 januari, meddelade Arvid Björk att han i samråd med flera andra av logens manliga medlemmar, av byamännen anhållit om att få begagna byns nybyggda skola som logelokal. Det hade skett vid byns sammanträde fem dagar tidigare. Detta hade till allmän tillfredsställelse beviljats.

Överflyttningen till den nya lokalen skedde i samband med nästa möte och den 19 februari beslöts enhälligt att skaffa långgardiner till logelokalen.


Storskolan i Jämtön, byggd 1899   Foto: Agabus Björk

Det mötet beslöt också att medlemmar i tur och ordning skulle svara för underhållningen vid mötena. J Sköld, Arvid Björk, Maurits Bucht och Adam Björk anmälde sig. Jakob Sköld fullgjorde sitt åtagande med ett kort anförande den 26 mars.

Logen BJÖRKÖ i Vitå anhöll om bidrag till byggandet av ordenshus

Den 23 juli meddelade Arvid Björk att han varit till Avafors för att där bilda en loge.

Den 15 oktober rapporterade orgelkommittén att man på Råneå Folkbank satt in 60 kronor och 94 öre. Dessutom fanns kontanta medel till en summa av 33 kronor och 80 öre.

 

Den 14 januari år 1900 ville J Gärdin från logen BERNADOTTE 1448 Överhörnäs i Norra Ångermanlands distrikt bli medlem genom klareringskort i VERKA FÖR ANDRA. (Gärdin var predikant).

 

Inköp av en orgel

Inköp av en orgel hade många gånger stått på logens dagordning och rapporterna om det ekonomiska läget för orgelkommittén hade noga noterats.
Efter fyra års insamling av frivilliga medel verkade inköpet äntligen bli av den 21 januari 1900.
Axel Wiksten i Prinsnäs var inte längre aktuell. Arvid Björk berättade under mötet att han fått veta att predikanten Oskar Nilsson på en auktion köpt in J O Sundbergs orgel och att han troligen också var beredd att sälja den vidare. Orgeln var av den sort som logen tänkt sig. Någon borde utses att fara till Råneå och tillsammans med en sakkunnig person avsluta köpet. Adam Björk fick det uppdraget.
Den 28 januari överlämnade Orgelkassekommittén den inköpta orgeln och sin slutredovisning.

 

Vid logemöte den 25 mars beslöts att behållningen av dagens kaffeservering skulle anslås till bildandet av en kassa för inköp av kaffeservis. För att verkställa detta utsågs Adam Björk och Maria Holmvall.

 

Det oskrivna arbetet

Den 6 maj nämns för första gången i protokollen Det oskrivna arbetet (De ”hemligheter” som orden hade i början av sin verksamhet). Det oskrivna arbetet hade säkert använts även i Jämtön ända sedan logen bildades 1895 och det innebär att det är sådant som enbart meddelades muntligt, t.ex den lösen som medlemmarna fått vid det kvartalsmöte, då tjänstemännen valdes. Lösenordet skulle meddelas först till den yttre vakten och sedan till den inre vakten, då man som medlem kom till ett logemöte.
Yttre lösen kunde t.ex. vara HARMONI, inre lösen HOPP. Ingenstans fanns lösen nedskrivet. Även annat inom logen tillhörde Det oskrivna arbetet.

Den 10 juni intogs en ny medlem med klareringskort från logen NORRBOTTENS BANER i Luleå. Det var O A Klark. Den 16 september uteslöts samma person för brott mot andra artikeln.

Den 7 oktober behandlades en förfrågan från Slöjdskoleinspektören om att få använda skolans kammare till slöjdlokal. En sluten omröstning gav ett enhälligt Nej.

Den 3 november rapporterade kommittén för kaffeservis att 36 kaffekärl hade köpts in. Behållningen efteråt var 1 krona 3 öre.

Slöjdlokal i kammaren behandlades på nytt, då slöjdskoleinspektören återkommit i ärendet. Inspektören ville använda kammaren under 5 år räknat från den 1 januari 1901. Logen gav nu enhälligt sitt bistånd till förslaget - om Jämtöns byamän beslutade att upplåta kammaren till slöjdsal.

Den 10 november (oktober står det i protokollet) hade Ungdomsföreningen genom Robert Eriksson framfört önskemålet att under den vintern liksom föregående vinter få begagna logens lokal för religiösa möten. Detta beviljades men med en uppmaning, att föreningen angående lokalens städning skulle hålla bättre ordning än föregående vinter.

Kontakten med andra loger i de närliggande byarna var bra. Vid mötet den 24 november fanns inte mindre än 11 bröder och 5 systrar från logen 2800 NORDANBORGS FÄSTE, Råneå. Det låter som om det var österut i Råneå, ner mot Kängsö hamn (?). Brändholmen vid Kängsön användes av Flottningsföreningen bl.a. till manskapsbyggnad vid sorteringsverket vid älvmynningen. Ön kallades då allmänt Nordanborg.

Vid mötet den 8 december presenterades en broder och en syster från NORDANBORGS FÄSTE och en syster från Persön.
Vid samma tillfälle lästes en cirkulärskrivelse från logen LJUS I NORDEN, Siknäs, som anhöll om bidrag till deras ordensbyggnad. Beslöts att ge dem 2 kronor och genom kollekt ge medlemmarna frihet att ge ytterligare bidrag. Nämnda kollekt upptogs och utgjorde 1 krona och 60 öre.

Den 5 januari 1901 deltog två besökande bröder från logens NORDANBORGS FÄSTE och en från Karlsvik (logen 2313 CARLSVIK).

Den 13 januari firade logen VERKA FÖR ANDRA sin 6-årssfest.

 

*

1901 – 1907

Under de första veckorna 1901 intogs tio nya medlemmar, men en medlem som anklagats för brott mot andra artikeln suspenderades i två månader mot sitt nekande. Det hade inte kunnat bevisas att personen förtärt berusande drycker, men däremot att medlemmen opassligt handhaft sådana.

Den 9 februari presenterades en broder och en syster från logen NORDANBORGS FÄSTE, vars medlemmar gärna tydde sig till VERKA FÖR ANDRA. Även en medlem från logen LILJAN var närvarande och under mötets gång anlände två bröder från logen IDOG, Svartöstan, Luleå.

Den tillfälliga ordenslokalen var inte varm. I november beslöts att alla manliga logemedlemmar för eldning av logelokalen skulle föra dit en säck färdig kaminved.

 

EFTER SEX ÅR med tillfälliga lösningar började man nu se fram mot ett eget ordenshus. Under mötet lades ett förslag om att bilda en byggnadskassa som framledes fick användas till byggandet av ett ordenshus i Jämtön. Ur logekassan utanordnades 75 kronor, som skulle sättas in på säker bankinrättning. En kommitté skulle tillsättas som hade i uppdrag att ta mot anvisade medel och sätta in dem på banken och att dessutom verka för att byggnadskassan växte.
Frågan bordlades till nästa möte …
och till nästa …

 

Den 23 februari 1901 beslöts enhälligt att bilda Byggnadskassan och att en kommitté på fem personer (3 manliga och 2 kvinnliga) skulle väljas. Genom sluten omröstning valdes Arvid Björk, Adam Björk, Hjalmar Andersson, Hanna Övall och Tilda Larsson.
75 kronor sattes in i Råneå Folkbank. Så småningom (6.1.1904) bildades formellt Byggnadsföreningen FRAM, som skulle planera byggandet av logen VERKA FÖR ANDRAS möteslokal. Då bestämdes att samtliga medlemmar i logen VERKA FÖR ANDRA skulle ingå som andelsägare.

Den 8 maj diskuterades när på dagen logemötena skulle hållas. Det beslöts att ”hädanefter och tills vidare” skulle de ske ”klockan halv åtta borgerlig tid eller klockan 8 byatid”. Mötestiden blev ett återkommande ärende för logen.

Det som här kallas borgerlig tid är ett äldre begrepp för sk svensk normaltid, dvs samma tid i hela landet. Svensk normaltid infördes 1879.
Eftersom befolkningen var ganska stationär i mitten av 1800-talet hade varje by sin egen tid = det som ovan kallas byatid. En allmän beteckning på byatid är soltid.
I byarna ställde man klockan på 12, då solen stod som högst.

Då järnvägen byggdes genom hela Sverige kunde man inte ha tidtabeller, som utgick från lokal tid. I 15 år diskuterade och trätte riksdagen om vilken meridian man skulle utgå från i Sverige. Från Göteborg ansåg man att den meridian som var närmast Göteborg skulle vara den man utgick ifrån. Från Stockholm ansåg man att det var ”Stockholmsmeridianen” som borde gälla. Till slut enades riksdagen om den meridian som var 15 grader öster om Greenwich. I Sverige går den i närheten av Karlshamn – Örebro – Östersund.

1901 hade borgerlig tid = normaltid varit gällande i 21 år, men lokalt levde ”byatid” kvar länge parallellt med ”borgerlig tid”.
På många ställen fanns ett berg som kallades Middagsberget. Då var de vanliga måltiderna frukost, middag och kvällsmat. Middag var mitt på dagen, dvs då solen stod högst på himlen, och såg man solen rakt ovanför berget så visste man, även utan klocka, att klockan var tolv – middagstid. Någon klocka behövdes inte.

I februari 1902 diskuterade logen frågan om allmän rösträtt skulle kunna påskynda rusdrycksförbud. Någon visshet i den frågan skulle man inte få förrän efter 1921 då allmän rösträtt infördes för både män och kvinnor.

Den 1 mars lämnades det in ett förslag av Thilda Holmvall om bildandet av sy- eller slöjdförening. Behållningen av föreningens försäljning skulle tillfalla byggnadskassan. Logen uttalade sitt enhälliga gillande av förslaget.

Den 8 mars bestämdes att syföreningens verksamhet skulle börja efter nästa möte. Till syföreningens ordförande utsågs Thilda Holmvall. Den 29 juni ville hon befrias från sitt uppdrag som ordförande och Ida Holmvall valdes då i hennes ställe.

Natten mot den 17 augusti hade det varit inbrott i logens lokaler. Illasinnade män hade brutit upp dörrarna och även förstört större delen av logens inventarier.
Arvid Björk fick i uppdrag att anmäla händelsen till kronolänsmannen i Råneå distrikt och då anhålla om att polisförhör gjordes och att likaledes ”anhålla om ersättningstalan förande och förseelsens åtalande”.

Vid nästa möte den 27 september rapporterade Arvid Björk att rättegången var inställd.

Den 11 oktober meddelade han att den skadeståndsersättning som lämnats in uppgick till 190 kronor och 30 öre.
På samma möte beslöts att sälja den söndriga orgeln.
Ida Holmvall meddelade att hon skulle flytta till Rånbyn och därför inte längre kunde vara syföreningens ordförande. I hennes ställe valdes Maria Holmvall och Thilda Larsson.
Den 26 oktober anhöll Adelina Berg om klareringskort för överflyttning till logen FOLKETS VÄL i Båtskärsnäs.

Den 1 november satte logen in 175 kronor i Råneå Folkbank (Byggnadskassan).
Vid samma möte lyckönskades Beda Öström med anledning av sin förlovning.

Under det sista mötet den 31 december 1902 och det första mötet 1903 den 3 januari inröstades 8 nya medlemmar. Utan att ha räknat får jag intrycket att antalet nya medlemmar och sådana som lämnat logen är ganska lika.
Utesluten kunde man bli av två skäl – att bryta mot artikel två (löftet om att inte använda berusande drycker) eller inte betala sin kvartalsavgift.
Den senare verkar ofta gälla kvinnor.
Några medlemmar hade lämnat logen på grund av emigration till Amerika; andra hade lämnat VERKA FÖR ANDRA med s.k. klareringskort för flyttning till en annan loge i ett annat samhälle.
Ytterligare tre nya medlemmar intogs den 10 januari. Medlemstillströmningen verkade under alla åren ha varit bäst i början av året.

1903 fortsatte medlemsökningen även under februari. Den 14/2 anmäldes inte mindre än 14 nya medlemmar som alla inröstades. Den 21/2 invaldes ytterligare 8 medlemmar. 
Den 7 mars 1903 nämns för första gången att ”den nya ungdomslogen” skulle få hjälp med en del kostnader. Förmodligen avses här 2223 SYSKONRINGEN, Jämtön. Den måste sedan ha legat nere en tid, för en senare uppgift anger att logen bildades1933 och lades ner 1936.

I november inröstades elva nya medlemmar vid ett och samma möte. Vid samma möte beslöts att en ny orgel borde köpas in. Den skulle få kosta omkring 180 kronor. Vid nästa möte meddelades att orgeln skulle köpas genom folkskolläraren C E Lindström.

Den 19 december 1903 överlämnades den nya orgeln till logen genom Arvid Björk. Inköpssumman var 190 kronor, frakt och skjuts 11 kronor och 60 öre.

Under året hade VERKA FÖR ANDRA hjälpt till vid bildandet av nya loger i Sörbyn och i Bränna, Överkalix.
Den egna propagandan för att värva medlemmar, missioneringen kallades den i protokollen, hade fungerat bra under året.

 

1904 inleddes med bekymmer.

Den 2 januari meddelade Arvid Björk att han i senaste numret av Norrbottenskuriren läst att kyrkostämman i Råneå beslutat att inrätta fast småskola i Jämtön.

Skolan hade länge varit en angelägenhet för kyrkan, både före och efter 1842, då folkskolan infördes och därmed mer eller mindre skolplikt. Under husförhören, då prästerna besökta alla byar, kontrollerades inte bara religiösa kunskaper, utan även läsning och skrivning betygsattes och skrevs in i församlingsböckerna. Många församlingar dröjde med att införa skola, oftast av ekonomiska skäl.

När den till sist började accepteras var det på landsbygden oftast som flyttande skola även kallad växelskola där alla barn i skolåldern undervisades tillsammans. Lärarna vandrade mellan olika byar. Terminerna delades ofta upp så att barnen kunde få t.ex. en halv termin ett år, en hel nästa och kanske ingen alls den tredje. Fast folkskola och fast småskola för de yngsta barnen var viktig för skolans utveckling.

För logen VERKA FÖR ANDRA betydde 1904 års beslut i Råneå kyrkostämma att skollokalerna som hyrts av logen inte längre skulle vara tillgängliga. Nya tillfälliga lokaler måste hyras och byggandet av ett eget hus blev än mer aktuellt.
En kommitté bestående av Arvid Björk, Oskar Holmvall, Oskar Nilsson, Oskar Sandberg och Oskar Andersson tillsattes.
Den 6 januari fick man i VERKA FÖR ANDRA beskedet att småskolan skulle börja redan den 8 januari.
Den valda kommittén meddelade att logen fått löfte om att hålla sina möten i Nya Missionshuset. Ett eget ordenshus borde snarast anskaffas. Johannes Wikström hade en lämplig byggnad till salu. Möjligen avses här en timring i lämplig storlek.

Den inköpta tomten för Ordenshuset

 

Byggnadskommittén kallades till möte 13 januari.

Den hade bildats den 6 januari och var mycket aktiv redan från första stund. En interimsstyrelse hade valts och på mötet med logen och byggnadskommittén den 20 januari beslöts att namnet skulle vara Byggnadsföreningen FRAM utan personligt ansvar. Förslag på stadgar för föreningen skickades till Polisuppsyningsmannen August Berglund i Boden för granskning.
Tomt på 371 kvadratmeter köptes av N A Larsson. Köpesumman var 50 kronor. Platsen var i hörnet där Byavägen kommer in på Kustlandsvägen.
Lagfart beviljades av Råneå Tingslags Häradsrätt den 5 juni 1906. Ritningarna till huset godkändes.
Huset skulle uppföras av sponter (spontat virke) och boaseras in- och utvändigt. Slutligen beslöts att medlemmarna i VERKA FÖR ANDRA till husbyggandet skulle bidra med frivilligt arbete.

Arvid Björk valdes till ordförande i FRAM och tillsammans med Oskar Nilsson fick han i uppdrag att fråga byamännen om föreningen kunde få byamännens sommarladugård samt om byggnadsföreningen kunde få erforderligt virke och läggningen av stenfot.
Av de flesta av byamännen fick byggnadsföreningen deras andelar. Det lämpligaste virket för yttre boasering fanns att köpa vid Nordanborgs Ångsåg i Råneå.
För att klara de första kostnaderna beslöt man att i Råneå Folkbank ta ett lån på 300 kronor, för vilket Oskar Holmvall skulle vara låntagare och de övriga i styrelsen skulle vara garanter.
För att om möjligt få stickor till yttertaket till skänks, beslöts att göra en hemställan till medlemmarna om frivilliga bidrag av sådana.

 

Den 2 april 1904 begärde en medlem utträde ur logen. Orsaken var att en annan logemedlem spritt ut ryktet att den förstnämnde skulle ha brutit mot nykterhetslöftet, men han ville inte uppge namnet på den personen och inte heller några närmare upplysningar. Utträde ut logen beviljades inte utan frågan hänsköts till en undersökningskommitté.
Frågan verkar inte ha kommit upp på något senare logemöte.

I slutet på januari 1905 uteslöts samtidigt 6 medlemmar för brott mot logens andra artikel. Samma dag röstades två nya medlemmar in.
Nästa paragraf meddelar att medlemmen Adelina Sundström avlidit strax före mötet. En deputation skulle till hennes föräldrar och syskon framföra logens djupa beklagande.
Den 4 mars meddelades att en annan medlem, Hjalmar Andersson, dött den 1 mars. En deputation
utsågs även denna gång för att till hans föräldrar och syster framföra logens deltagande i deras sorg.
Den vykortsafton som var planerad till mötesdagen sköts upp till nästa möte den 11 mars. 23 vykort och ett brev lästes upp. Några vykort bortauktionerades.
Den 25 mars beslöts att vid nästa möte ta upp frågan om fortsättandet av byggandet av huset.

Den 6 maj uteslöts fyra manliga medlemmar grund av brott mot nykterhetslöftet. Två medlemmar uteslöts för bristande betalning av kvartalsavgiften. Dessutom uteslöts på egen begäran följande som rest till Amerika: Erika Sandberg, Oskar Andersson, Leonard Öquist, Arvid Sandberg, Edvard Sandberg, N A Jansson, Johan Hansson och Oskar Klark och även Anna Örnberg på egen begäran.

Den 6 augusti beviljades en kvinnlig medlem utträde på egen begäran och på nästa möte (drygt 3 månader senare) den 11 november uteslöt fem manliga medlemmar på grund av brott mot nykterhetslöftet (tre av dem med samma förnamn).
Det var en tid med förlust av medlemmar.

Den 10 april 1905 beslöt Byggnadsföreningen Fram enhälligt att åter påbörja byggnadsverksamheten med boasering av alla väggar invändigt och varmtaken. För detta ändamål beslöt man att ta ett lån på 300 kronor.

I övrigt tycks verksamheten ha varit låg under slutet av 1905 och början av 1906.

Den 4 februari beslöt man att kalla Byggnadsföreningen Fram till styrelsemötet den 17 februari. Byggnadsföreningen redovisade då sina stadgar, vilka enhälligt antogs av logen.

De ledamöter som valdes in i Frams styrelse angavs för första gången med uppgifter om titel/yrke.

Det var nämndeman Arvid Björk i Jämtön (då stavat Jemtön), hemmansägare Adam Björk i Jämtön. lägenhetsägaren Oskar Nilsson i Jämtön, bondesonen Oskar Holmvall i Jämtön och hemmansägaren Wilhelm Holmqvist i Jämtön.
Till suppleanter valdes bondesonen Johan Holmström och bondesonen Emil Andersson, båda från Jämtön.

Revisorer: bokhållaren Agabus Björk och predikanten Karl Teodor Hagberg, båda från Jämtön och till suppleant handelsförestånderskan Wiktoria Öhvall från Jämtön.
Till att justera protokollet utsågs handelsförestånderskan Wiktoria Öhvall och sömmerskan Thilda Larsson, båda från Jämtön.

Olika insamlingar och auktioner för att få in pengar till att bygga ordenshuset färdigt gjordes under året. Ett förslag var att tillskriva bekanta som flyttat till Amerika. Den 29 december 1906 uttalade Byggnadsföreningen Fram en förhoppning om att om möjligt få huset färdigt till mars månad 1907

De detaljerade kraven på olika delar av byggandet fanns protokollförda den 8 januari 1906 bland annat gällande dörrar i huset. I protokollet står det att 3 par debatongsdörrar och 3 stycken vanliga dörrar skulle tillverkas av friskt och fullt torrt virke med tre speglar ”så som dörrarna i Missionshuset utvisar”.
Döbattangsdörrar är lika med dubbeldörrar.

Oskar Nilsson verkar ha varit den som med sitt anbud på 320 kronor fick göra de avslutande arbetena på huset.

Den 16 februari läste logens ordförande upp de brev som kommit från Amerika.

Den 6 april 1907 överlämnade Arvid Björk 100 kronor som skänkts av stödjande medlemmar i Amerika.

Samma dag, 16/2, rapporterade ordföranden om sitt besök i Töre den 5 februari. Rapport gavs också om nya loger i Hvalvträsk (Valvträsk) och Mjöträsk.

9 mars 1907 skrev man i logens protokoll:
”Som tiden var inne att vårt hus snart vore färdigt framhölls av LD att logen borde besluta om dagen för invigningen varpå logen enhälligt uttalade sig för söndagen den 7 april.”

Till talare vid invigningen föreslogs i första hand kommissarie August Berglund från Boden och i andra hand redaktionssekreteraren Per Hugo i Luleå. Sångarföreningen i Råneå hade redan lovat medverka. Den 16 mars ändrades på många medlemmars förslag invigningsdagen till Andra dag påsk.

Logemötet uttalade sig för att till stora salen anskaffa vita gardiner med blå bård samt att alla logens flickor (= samtliga kvinnliga medlemmar) vid nästa möte skulle bestämma om när de ville sy och uppsätta desamma.
Fyra kommitterade utsågs att tillkalla övriga (manliga) medlemmar för att ordna om bänkar och uppstädning av salarna och därmed förenat arbete. De fyra var Adam Björk, Oskar Holmvall, Mauritz Olson och Oskar Jansson.

LD meddelade vid samma möte att Råneå Folkkassa på hans begäran skänkt logen femtio kronor till byggnadskassan. Som tack beslöt logen att som hedersmedlemmar vid invigningsfesten inbjuda Folkkassans styrelse.

Den 24 mars noterades att invigningsfesten skulle anordnas för 400 personer.

 

Den 1 april 1907 vid ordinarie logemöte omedelbart efter invigningsfesten kunde sekreteraren äntligen skriva att denna måndag hölls mötet i logens egna lokaler.
Besökande medlemmar från logerna FRÖET, NYÅRET, BJÖRKÖ, LILJAN, NORDANBORGS FÄSTE och LEDSTJÄRNAN välkomnades till detta för VERKA FÖR ANDRA viktiga möte.

 

Eget Ordenshus

Annandag Påsk, måndagen den 1 april 1907, var en efterlängtad dag för logen VERKA FÖR ANDRA i Jämtön. Efter lite mer än 12 år i olika lokaler kunde logen äntligen flytta in i det egna Ordenshuset. De tillfälliga lokaler som dittills fått användas behövdes inte längre.

Efter invigningsfesten kunde man vid det ordinarie medlemsmötet hälsa sju nya medlemmar välkomna och ytterligare tre den 27 april. Byggnadsföreningen FRAM som haft ett intensivt arbete fram till invigningen, kunde nu ta det mera lugnt, då verksamheten övergick från byggande till mer vårdande av ordenshuset. Två möten hade FRAM i april, det senare den 13:e, då föreningens årsmöte tillika var ett ordinarie logemöte.

Vid mötet den 10 april hade man räknat fram att föreningens skuld uppgick till 950 kronor. Till Råneås Folkkassa beslöt man att utfärda förbindelse på samma summa, samt att lösa in två tidigare förbindelser på 213 respektive 286 kronor.
Angående fortsättningen av byggnadsverksamheten beslöts att under våren och sommaren låta sätta lister och foder över alla fönster och dörrar och även bräder på knutarna. Fönster skulle målas utvändigt liksom knutar och förstugudörr. Alla fönster och dörrar skulle invändigt grundas. Huset skulle utvändigt rödfärgas. Tegel till murning skulle anskaffas liksom kamin och järnspis.

Den 8 april beslöt logen på sitt första möte efter invigningen att låna ut sin orgel till Fria Missionsföreningen vid deras sammankomster och August Karlsson fick i uppdrag att till fru Hilda Söderström framföra logens tack för de dekorationer som hon skänkt logen.

Den 20 april fanns en uppgift om att alla medlemmar som önskade vara med och fotografera sig skulle infinna sig i logelokalen (den 21 april).
Den 11 maj beviljades att Axel Olsson från logen 2873 MORJÄRS FRAMTID genom överlämnande av klareringskort blev medlem i VERKA FÖR ANDRA.

Den 27 juli hade man vid sitt ordinarie logemöte en besökande medlem från logen BERNADOTTE i AMERIKA. Det var Arvid Jönsson. Han berättade om förhållandena i logen där.

 

Den 14 mars 1908 uppmärksammades det skadliga i att huset väggar inte hade någon fyllning. Samtidigt framfördes att spån fritt kunde erhållas från Högsö Ångsåg. Logen önskade att de medlemmar som hade hästar att tillgå vid tillfälle skulle forsla hem spån.

Den 29 mars skriver man i §8:
Programmet för nästa möte togs under behandling och beslöts att upptaga rättegång mot ”Kung Alkohol” för dennes olagliga handlingar.

Den 18 april hade tydligen ingenting hänt beträffande att hämta spån i Högsön. Adam Björk påpekade att det arbetet måste utföras så snart det göras låter. Adam Björk, Axel Andersson och Axel Sandberg påtog sig att skaffa säckar och fylla dem vid Högsö Såg. Oskar Fredriksson, August Eriksson och Alban Svedberg jämte några andra lovade att skaffa hem säckarna därifrån.

 

Den tredje protokollsboken för VERKA FÖR ANDRA slutar i slutet av april månad 1908 med det planerade arbetet med Godtemplarhusets väggar.

Nästa tillgängliga protokollsbok börjar den 15 februari 1933, då logen VERKA FÖR ANDRA återupptog sitt arbete i logen efter att ha legat nere.  

Byggandet av Ordenshuset i Jämtön verkar ha tagit så mycket kraft och tid att ingen protokollförd verksamhet ägt rum utom den som redovisades av Byggnadsföreningen FRAM. Den föreningen hade endast sina årsmöten protokollförda och en del av verksamheten i VERKA FÖR ANDRA kan följas där.

 

fotnot:
¹Johan Edvard Holmvall är samma person som i protokollsböckerna genomgående kallas Johannes Holmvall.

Del 2 beskriver de två Omstarterna för logen.