Uno Lindström 81 år i år , ser som sin livsuppgift att sprida glädje. Genom åren har det blivit mycket av den ömtåliga varan. Familjen tillsammans med musiken och tidigare mycket bolljonglering har varit utvecklande för Uno. Han menar att det finns ett samband mellan musiken, rytmen och gehöret - och bolljongleringen. Uno har provat på att jonglera och samtidigt spela munspel och det har fungerat, men inte med dragspelet .... man kan förstå det ... tra- la - la
Få av dagens ungdomar vet att denna man, Uno Lindström har varit världsmästare i bolljonglering och hamnat i Guiness Rekordbok. Till och med funnits på Guiness Rekordboks framsida, uppträtt i direktsändning i Hylands Hörna 1971 med cirka 3,5 - 4 miljoner TV-tittare. Inte dåligt alls.
I Guiness Rekordbok hittar man spännande fakta från skilda områden, som man inte kan hitta i de vanliga uppslagsböckerna. 1,5 miljoner - en imponerande upplaga såldes detta år. Både den svenska och den utländska upplagan var och är mycket populär. Boken var tryckt 1981 hos tryckeriet Bohuslänningen AB, i Uddevalla. ISBN 91-27-07781-3
Så här började det...
Det var vid Kvarnträsket, några kilometer norr om Sörbyn, som det började. Där ligger Unos barndomshem och vid den lilla gården mitt inne i skogen så blev fotbollen en av Unos bästa lekkamrater.
Klassfotot är från 1944-45 det år då Uno och hans klasskamrater gick årskurs 1-2, eleverna är födda 1936-1937. Sörbyns skola, togs i bruk hösten 1925.
Det var en bit in till Sörbyn, därför kunde han inte varje dag " kicka" boll med jämnåriga kamrater. Istället började han att jonglera med bollen. Sedan dröjde det inte länge innan han började räkna tillslagen och att hela tiden överträffa sina tidigare resultat. Den äldsta rekordnoteringen är från 1952, då var han 15 år. Uno gjorde 10.000 tillslag på 1 timme och 40 minuter, sedan var det ganska lugnt till en bit in på 1960-talet.
Lokaltidningen NSD basunerade ut att Ragnvald Rosengren, den jonglerande samen från Gällivare, slagit nytt världsrekord i bolljonglering med 25 534 tillslag. Uno läste denna artikel och älskade utmaningar, så han var inte sen att kontra. Dagen efter kunde man läsa i den andra länstidningen, Norrbottens Kuriren att Uno satt nytt världsrekord med 29 854 tillslag på bollen. Redan 4 år tidigare hade en norrman vid namn Tore Hansén fått ihop 35 005 tillslag. Senare under 1964 återställde Uno Lindström ordningen genom att få ihop mer än 40 000 tillslag.
Trots att Uno tränade bolljonglering så spelade han även fotboll med Sörbyns IF med framgång. Här nedan ser vi seriesegrarna i Mellersta Elitserien (Div 6) 1964.
Serietabellen
Sörbyns IF -Seriesegrare Gunnarsby SKMorjärvs SKTöre SkVitå BK
Sörbygrabbarna spelade 8 matcher, 5 vinster, 1 oavgjord och två förlorade seriematcher. 11 poäng blev det och en målskillnad på 25-12. 1 poäng före Gunnarsby SK.
Inlånad till IFK Råneås turné till Nordnorge - 1957. Då var Uno 20 år fyllda. Längst ner från vänster : Bengt "Sunka"Sundqvist, Rolf " Snodde" Söderberg och Bosse Sandström . Raden ovanför : Per Ulf Sjöberg, Harry Öbom, Karl-Erik Lundberg, Knut Lindbäck och Leif Larsson. Översta raden : Ulf Johansson, Bengt Forsman , Uno Lindström, ledare Valter Hägg och Lennart Hägg.
IFK Råneås fotbollslag i början av 1960-taletLaget spelade i Div IV Södra
IFK Råneås A-lag i fotboll 1963.från vänster: lagledare Bror Erkén, Uno Lindström, Ove Höglund, Bo Sandström, Per-Ulf Sjöberg, Sven-Erik Sandberg, Kent Karlsson och tränare Ove Morbergknästående från vänster: Knut Lindbäck, Rolf Söderberg, Rudolf Holmqvist, Lennart Hägg och Lars-Arne Nilsson
Några lugna år för Uno, men ....
Under en följd av år var det lugnt, tills en herre vid namn Lennart Hyland grep in. 1971 samproducerades Hylands hörna av Sverige och Norge. Ett återkommande inslag var lekfulla tävlingar mellan de båda grannländerna. En som hörde av sig till Hyland var världsrekordinnehavaren från 1960, Tore Hansén som visade på sina resultat i bolljonglering och hävdade frankt att ingen svensk kunde slå honom. Utmaningen lästes upp direkt i Hyland hörna på lördagskvällen. Strax efteråt började telefonen ringa hos familjen Lindström, som då bodde på Bergnäset i Luleå. Det var bekanta och obekanta som uppmanade Uno att anmäla sig, att anta denna utmaning. Nu behövde inte Uno anmäla sig själv, utan redan på måndag ringde producenten för Hyland hörna, Allan Schulman, till Uno på hans arbete. Schulman frågade om Uno redan på lördag kunde komma till Stockholm. Anledningen till Stockholmsresan var att tävla mot denna norrman, Tore Hansén.
Uno hade inte tränat bolljonglering på flera år, men beslöt ändå att anta utmaningen. Snabbt bokades tider i en träningshall för att kunna köra igång med träning. Det fanns inte så mycket tid att förlora, när direktsändningen var på lördagen...
Dottern Viktoria assisterar pappa Uno i ett rekordförsök.
En upplevelse att vara med i Hylands hörnan
Inte bara för att få se in bakom kulisserna när ett TV- program växer fram. "Hörnan" blev nu inte bara en bolljongleringsduell mellan Uno och Tore, det blev också platsen för Uno Lindströms TV-debut som dragspelare. I påannonsen kom Uno in med ett dragspel på magen och spelade " Livet i Finnskogarna" medan norrmannen jonglerade med bollen.
Norsk seger - betydde inte så mycket
Själva bollduellen, som gick i en särskild studio, samtidigt med " Hörnan" slutade dock med norsk seger. Starten skedde redan i " lilla hörnan" före nyheterna, och när klockan började närma sig 24.00 så tog Unos korta träningstid ut sin rätt och han missade ett tillslag. Norrmannen Tore Hansén slog nytt världsrekord med imponerande 50 273 tillslag.
Kontrakt: Sveriges Radio engagerar härmed Uno Lindström för medverkan i Hylands Hörna. Roll: medverkan, inspelning 6 mars 1971. Den engagerade erhåller för sin medverkan ett honorar av 500 kronor. För programmet nödvändiga resor och kostnader utgår ersättning enligt Sveriges Radios reseregemente.
Diplom från Märsta
Lugnt under några år, sen blev det nya tävlingar mot Mikael Palmqvist från Västerås och givetvis nya världsrekord och nya inslag i SVT. Uno blev en kändis i hela Norden. De båda triggade varandra, men efter att Uno slagit världsrekord med hela 107 500 tillslag, gav Mikael upp och bytte inriktning. Han började slå rekord i att nicka bollen utan avbrott.
Tidningsnotis 1980
Uno tog tillbaka rekordet
Guiness Rekord - 10 oktober 1982
När Uno Lindström blev omslagspojke på Guiness Rekordboks svenska upplaga , då fanns det inte så mycket att tillägga, större blir det inte.
Ny inriktning, för motivationens skull, kom att heta bolljoggning och är precis som det låter, joggning med en boll. Går ut på att joggandes jonglera en fotboll på kortaste möjliga tid en viss sträcka. Mycket svårare än den traditionella bolljongleringen. Vädrets makter och då främst vinden spelar in på ett helt annat sätt.
De sträckor som Uno bolljoggade med tider var: 10 000 meter, världsrekord, 1 timme 26 minuter 46 sekunder, 5000 meter 39 minuter 25 sekunder, 1000 meter 7 minuter 22.57 sekunder, 400 meter 2 minuter 16.28 sekunder och 100 meter 23.59 sekunder. Den här grenen var klart mycket mer publikvänlig och ledde till att Uno i stort sett varje helg under sommaren medverkade vid många arrangemang i både Sverige och utlandet.
1983 - 1984
Det fanns ett stort intresse hos olika idrottsarrangörer att boka Uno för ett världsrekordförsök. Han fick tacka nej till många seriösa uppdrag, men vissa uppdrag tyckte han var intressanta och ställde upp. Inga stora pengar var inblandade utan resan och lite uppehälle var betalningen.
Uppdrag: EM - kvalmatch Sverige - Tjeckoslovakien, TV-sända tipsextramatchen, Smålandsderbyt Öster - Kalmar FF på legendariska Värendsvallen. Östersund fick detta år fint sommarfrämmande engelska topplaget Tottenham Hotspurs, givetvis ville arrangörerna ha besök av världsmästaren i bolljoggande.
Nu kunde inte Uno se speciellt mycket av de fotbollsmatcher och andra arrangemang som han medverkade i. Uppvärmning, uppvisning och slutligen avslutande dusch tog den mesta tiden i anspråk. Vi den här tidpunkten hade Uno en dröm som tyvärr aldrig slog in. ett besök på legendariska Wembley fotbollsstadion i London i samband med någon landskamp eller FA-cup final inför 90 000 åskådare.
1985 satte Uno "bolljonglering och joggning utan avbrott". Ett halvt maratonlopp 21 097.5 meter på tiden 2 timmar och 55 minuter, en enorm prestation i sig.
Oldboyslag tillhörande Sörbyns IF , kan inte vara bättre !
Fotograf: Hugo Boströmfrån vänster Uno Lindström, Ingemar Åström, Ove Engman, Karl-Erik Boström, Martin Lindström, Folke Degerlund, Göran Andersson, Paul Boström, Bengt Svanberg och Ivar Engmanknästående från vänster Lars Olov Engman, Lars Nilsson, Inge Lundström, Karl-Gustav Engman, Rego Lövgren, Elis Sundberg och Erik Svanberg
Uno TV-kändis i Grekland
Detta kunde man läsa i lokaltidningen NSD fredagen 22 april 1988. Nu är världsmästaren i bolljogging Uno Lindström, Sörbyn, TV - kändis i Grekland. På bästa TV-tid har han joggat sig in i de grekiska vardagsrummen. Ett TV-team såg mig på stranden och ville filma.Enda kravet var att jag pratade vackert om Kreta. Inför TV-kameran berättade Uno om hur han tränar och han/de lämnat en meter snö för det vackra landskapet på Kreta. Bolljoggningen blev uppmärksammad av både badbesökare, strandraggare och senare TV-tittare.
Han berättade även i TV att han avslutade den stillastående bolljongleringen som tävlingsform, detta skedde 1982, då hade Uno världsrekordet med 107 500 tillslag på en tid av 11 timmar.Tänk bara etthundrasjutusen femhundra tillslag- helt fantastiskt !
Uno ensam kvar - fotbollsåret 1989
Efter 46 år i seriespel i oavbruten följd, tvingas Sörbyns IF lägga ner sitt representationslag i fotboll. Hösten 1988 spelades den sista seriematchen på vackra idrottsplatsen i Sörbyn. Ett beslut som hade växt fram under senare år. Givetvis var det spelarbrist och ledarbrist som var orsaken. Uno, som flyttat hem igen och varit lagledare för laget ett par år på 1980-talet tyckte det var tråkigt men förstod beslutet. Han skulle helst önskat att han för 47:de sommaren i följd fått möjligheta att gå och tittat på seriefotboll. Uno var 5 år när han började se på A-lags matcher i Sörbyn. Föreningen ägde en av Norrbottens vackraste dans och festställen, "Sörbyparken" så det var inte ekonomin som stoppade satsningen på fotbollen.
1987 års serietabell - Division VI Mellersta Elit
Vuollerim SK 28 poängPålänge GIF 24 poängSunderby SK 24 poängSkogså IF 24 poängVändträsk SK 23 poäng
Sörbyns IF 18 poäng7 vinster, 4 oavgjorda och 7 förlorade matcher
Unbyns IF 15 poängBrändöns IF 11 poängSävast AIF 10 poängGunnarsby SK 3 poäng
Kommentar: Niemisels AIK spelade i en högre serie, där även Jämtö/Vitå BK spelade. Division V Mellersta Kust
Norrmejerier
Att en renlevnadsman som Uno Lindström blir reklampelare, för lättmjölk låg helt rätt i tiden. På hösten 1992 kunde den 54 årige Uno använda ett lättmjölkspaket till sin frukostflingor och se sig själv pryda baksidan av paketet.
TV-laget på besök i Råneå. Då visade IFK Råneå upp sin och Råneå älvdals största fotbollsstjärna. Året var 1998.
Musikliv sedan Unos pensionering
I sitt utbyggda och moderniserade föräldrahem, som byggdes 1936, tränar Uno mycket med dragspelet, munspelet och sången. Dels för sin egen skull, men även för att förgylla tillvaron för många andra människor. Den förra tjänstemannen på skogsvårdsstyrelsen, är mycket nöjd med tillvaron att spela på äldreboende, födelsedagsfester, klubbfester, marknader och andra allehanda tillställningar.
Uno Lindström - 80 år ung
Tre barn samladeSonen Mats som är äldst, Viktoria yngst och Annika. Annika är mamma till sonen Mikael, med artistnamnet "Plási", en singer och songwriter som har gett ut skivor och har en lysande framtid i musikbranschen. Det är nog genetiskt det här med musik hos familjen Lindström.
Evert Taube favoriten
Att få framföra Evert Taube (1890-1976) och andra gamla musikaliska örhängen är bland det bästa Uno vet.
Tågordningen i uppträdandena är enkla och okonstlade; varannan låt endast dragspel och varannan låt med sång. Musik som speciellt på äldreboenden väcker minnen och ett stänk vemodiga känsloyttringar. Det kommer ofta en och annan tår, när minnen och andra känslor får en påminnelse genom Unos låtar. Speciellt låten "Barndomshemmet" är mycket populär.
Text till "Barndomshemmet"
När som sädesfälten böja sig för vinden, och där mörkt grön granskog lyser bakom dem, står den lilla stugan invid grinden som i forna tider var mitt barndomshem.
Det var sol och sommar över gröna hagar när som artonåring jag där hemma var. Och de minnen som står kvar från dessa dagar är de bästa och de vackraste jag har. Kunde stämma på Unos eget hem...
Här bor Uno och hans fru Marianne, en liten bit utanför Sörbyn vid Kvarnträsket. Vackert gårdsställe med skog runt om. Huset byggdes 1936, av Unos föräldrar Emil och Alida. Huset blev renoverat när paret Lindström flyttade "hem" i slutat av 1970-talet. Denna plats ger livskvalité till det äkta paret.
Uno Lindström på besök på Råneå sommarmarknad. Här i samtal med en gammal vän, Gun-Britt Norman, en vän sedan 1950-talet. Gun-Britt gick då skola i Haparanda tillsammans med Unos fru Marianne.
Musicerandet går i arv
Unos pappa Emil spelade fiol på gehör. Uno minns hur han ropade vilka tonarter det var som gällde när de spelade ihop.
Brodern Martin skaffade sig ett dragspel och Uno var ju lite nyfiken hur detta dragspel fungerade, så lärde han sig de första ackorden. Det var även Martin som lärde Uno jonglera. Uno sänder en tacksamhetens tanke till Martin.
Alla tre barn håller på med musik. Döttrarna Annika och Viktoria på heltid som sångpedagog och musiklärare. Sonen Mats spelar exempelvis gitarr.
Andra intressen som funnits med genom åren: Bärplockning av alla slag, tillverkning av kyrkor med ljus i och egentillverkade fågelholkar.
Källor: Guiness Rekordbok, tidningsartiklar, intervjuer med Uno och sonen Mats Lindström, klasskamraten Roland Rehnbäck , Google, egen forskning
Stort tack till: Uno Lindström, barnen Mats, Annika och Viktoria, Birgitta Johansson Norberg, Leif "Liffen" Larsson för hjälp på olika sätt med bilder, texter, scanning, korrekturläsning mm.