Postväska

Den som expedierar postväskan ska ha 50 öre i månaden. I det utdraget ur protokollet från 15 januari 1909 är det första gången som postgången i Böle omnämns. Det är känt att posten gick med hästskjuts Niemisel- Böle- Råneå åren 1910-1920. Före 1910 var det kanske inte postgång varje dag. Många hushåll hade endast råd med varannandagsupplaga av tidningen som var oftast NK- Norrbottenskuriren. Postväskan lämnades in till den som "expedierade postväskan", där byborna sedan kunde hämta sin post. Innehavaren av postväskan växlade från år till år, kanske efter ett visst schema. 

1910 fick Isak Enström 4 kronor/år för att "expediera postväskan" och Oskar Johansson fick 4.50 kr/år.

1915 fick M.E. Olsson 1.50 kr/månad. År 1916 var ersättningen 2 kr/månad.

1918 fick Augusta Vallman 5 kr/månad i 5 månader.

På den tiden måste postkunder vara medlemmar i Posten. År 1916 fick de betala en månadsavgift på 75 öre. År 1918 hade den summan stigit till 2 kr/år.

Nu som då förekom det indragningar. År 1923 ville postmästaren i Boden dra in postturerna. Då lämnade byamännen in en protestskrivelse och lyckades på detta sätt behålla postgången.

Eftersom många i byn fick gå långt för att hämta sin post och tidning ville postmedlemmarna få postväskan flyttad från J.A. Johansson, Källarbacken, till en centralare plats. Förslaget att flytta den till Robert Westerdahl avslogs, så den blev kvar tills vidare hos Johansson. Det berättas att det ändå blev en postväska till hos Johan Norman. Adressen var Aspheden, Böle Råneå. På den tiden var det i regel en person från varje hushåll som infann sig hos postombudet - förrutom ungarna som samlades långt i förväg innan posten kom. När posten var sorterad ropade postinnehavaren upp namnet på den som fått post.  

Postombud

Den 17 februari 1936 beslöts att tillsätta ett postombud. Till det uppdraget beslöts enhälligt anta Rickard "Skräddarn" Törnqvist. Hans hem var också postkontor. Det beslöts också att gå in med en förfrågan till Postverket att få en poststation istället för postombud. Alla var mycket nöjda med Rickards postservice men han flyttade söderut.

I början av 1940-talet hade Birger Wiklund hand om posten i sin affär,som i folkmun kallades för "Birgers"  där posten och dagstidningen kunde hämtas efter omkring kl.15.00 måndag-lördag, då postbussen anlänt från Råneå. Den kördes då av Rickard Wikström, Niemisel. Livsmedelsaffären låg på andra sidan om byavägen, mitt emot "Rys.- Magnoshägna", där det nu är en beteshage. Birger och Merin skötte både affären och postutdelningen. "Birgers" var en samlingsplats för både gammal och ung. Eftersom innehavarna själva hade nio (9) barn. Karl-Erik,Åke, Margit,Henry, Birgit, Tage, Vivan, Ulla och Gudrun så förstår man att det var liv och rörelse i denna affärslokal. Givetvis handlades det också livsmedel när man hämtade posten. Speciellt var det goda wienerbröd som Böle- profilen Selma Andersson har berättat om. Dessa kom med postbussen från ett bageri i Gunnarsbyn.  

Böle Hembyggdsförening på utflykt till Kvarnbäcken år 1999. Från vänster Torsten Fornberg ovanför honom Bertil Norman, Betty Norman sittande i gräset, Inga-Lisa Wikberg bakom, Harald och Selma Andersson, Anna Westerdahl, Sören Wikberg i blått, Tore Lundberg och Byaåldersmannen Sigvard Olsson längst till höger.

Därefter togs posthanteringen över av Konsumaffären, där det fanns en speciell postdisk. Då Konsum i Böle lades ner blev Ruben Westerdahl ansvarig för postdistributionen i byn. Han var duktig att snickra och ordnade så att varje familj fick ett postfack, som alltid var tillgängligt, där man kunde hämta post och tidning när det passade.

66 hushåll i Böle berördes av detta nytänkande. 

Den 1 oktober 1966 började lantbrevbäring med bil på samma sätt som idag. Bosse Engstedt blev den första lantbrevbäraren i Råneå Kommuns historia. På den tiden var det fortfarande Råneå kommun, det var det till sista december 1968. (För information). En ny lantbrevbärarlinje inrättades på sträckan Råneå, Södra Prästholm, Södra Niemiholm, Orrbyn, Norra Niemiholm, Böle. Punktlighet var ett adelsmärke för Lantbrevbärare Engstedt, samma tid varje vardag året runt. Och det uppskattades av kunderna. Lantbrevbärare Engstedt hade ett bilbidrag av Kungliga Postverket på 1000 kronor för att hålla privatbil. En grön WW Valiant ägde han, uniform med båtmössa och en konduktörväska med myntrör medverkade också till att Bosse gick verkligen hem i stugorna. 

Bo Engstedt i festmundering. Böles första lantbrevbärare.

Så nu är det nästan samma som när Bosse började som Lantbrevbärare 1966. Skillnad är nu finns inga fasta tider när lantbrevbäraren kommer körande i sina gula bilar som håller på att bytas ut mot blåa bilar. På grund av ett samarbete med postverket i Danmark har det sedan 2009 blivit ett nytt postbolag med namnet PostNord Sverige AB. Verkar inte gå så bra ekonomiskt enligt senaste rapporten. 

Källor: Boken om Böle "Vår by vid Råneåälven", Yngve Wikberg och Selma Andersson båda boende i Böle.

Redaktör: Kent Höglund