In vaor-kwel ati Sörträske - 2002-10-08
In vaorkwel tao jä biln å faor eotätt Sörträskvägen för a fa suy å hääir årran å tjiädoran späla. Jä stäane i småL fiäri förststjiotbana, för jä häadd vöri näger kweel föreot å sutt å hört dåm späla. Hä vär femtan, käschi tjiägo årrhusch å årrtopp, å tillamä in staor tjiädortopp mitt ini högen. Dåm vaor ront biln - ja, at opa högersuda, män in däil kåm fräamaför biln, sö när at dåm syntes at för motorheoven. Män di där kweln vaor dåm at fräam. Hä käschi biärd a våra för sant opa vaorn? Ja, jä sat i ståt å vente, män sö tao jä biln å faor främet vägo, dill jä sag Sörträske. Opa bäack-en åvaför träske leemd jä biln å djik ned dill sjiän, sö jä sag gåLan opa äannar suda. Män da skoll i hå hört wike himLa luv hä vär! TeosentäLs fågLo skräik i aoluka lato. Hä vär fiskmåsan, tärnen, spaoilan å tillamä in staorlaom lengst eot opa träske. När jä da stao å höörd opa aoväsende, biärd in bil hääires ätt vägo, å när-n kåm fräam, stäane-n bäkaför män. To pärsaon stäig öv, män hä vär för läangt fra för at jä skoll tjäänn dåm, män jä sag da at-ä vär in kar å i kono, sö kåm nedet bäacken. När dåm kåm närmare sag jä at-ä vär ho Freedd-Aina å heners swåger, hån William, sö hädd komi opp fra StåckåLm för å häls opa braorn sän, hån David, sö lag opa sjiok-häime i Raan. Ätt hä ve hädd hälse opa wåränder stao ve å pråta i ståt, onder hä ve höörd opa fågeLleta. Sö smaningo värt-ä töstare opa sjiän, sö ve biärd a gäa opp maot bilan. Onder hä ve gäa seg jä dill-n William: ”Hori stäar-n David opa sä no da?” Hån William vär töst i ståt. Dill sLeot segen: ”Ja, no kot-ä våra bättre!” Hä vär lukt hån William.
Sigvard Ohlsson, isi Magnos

SjäfågeLjakta - 2002-10-08
Hån Albert vådn hä åldri vöri sö mitji för bössa, män sö in dä fick-en suy in sjäfågeL liigg å sema ati sträta, å da fick-en brattåm a tå ned hägeLbössa, å sö skeot-n sö tåskbLäda fLogo opa stjitheostäke håsch Kalle Riström. Män in Goss teor at-ä at tao, för-ä vär ho Erika vådar, sö hol a läär sä sema!
S.O.

Trafikaolöcka - 2002-10-08
Hä hol a het i staor aolöck i gar-o mårjan. När Produsabiln bårti Nemesel kåm å skoll dill Baodn ve mjäaLka, vär-ä när att hån skoll hå tjiärt i gråsshäandlaro daoter. Män hån hit vääj å tjiärd i väggen a sjiäLasörjaro vedaheos. Äannars hädd-ä gäi opa taok. (Opa di här vuse berätte-n Alfred Engström, isi Törnqvist, åm händelsa ).
S. O

Hägäffla snåta oti häta - 2002-10-08
Hån Larsson å hån Isaksson breoke dilltåLa wåränder vä bara dillnämne – at vä ”do”, å hån Larsson hädd lägt sä dill ve aovånan at ållti säj ”ääh” fiäri-n biärd a tåLa.
- Sag at Larsson häta mäi? sä-n Isaksson när hägäffla håsch Larsson hädd snåta i greeot oti häta håsch, när dåm hol a bäri häie.
- Ääh… Hä jä tun at suy ätt wårs Isaksson hä näagLan suner!
S. O.

Opi skaogen - 2002-10-08
Hån Larsson skoll tjiär to faaor a vedn bårti skaogen, mädan hån Isaksson stäne kwår för at hågg mäir vedn. Män hån Larsson tjiärd bara ätt läss å ställd sädan in marra ini stålln. När hån Isaksson kåm häim, sä-n at-n Larsson:
- Hä värt at sö att Larsson kåm å hemte nä mäir läss?
- Ääh… Nä, marra biärd a freos o föttren! swåra-n Larsson.
S.O.

Skaogsräisa - 2002-10-08
In dä kåm hån Äant in å säa:
- Ve skoll bö gäa å suy dill ragäken nägen däa när-ä päass. Dåm hå jo ålldeles växt at!
- Ja, jä hä no täankt-ä, säa jä, män at i måren hä jä tun. Män åm ve skoll sääj at fru-dän?
- Ja, da säj ve hä! säa-n Äant.
O frudäsmårjan, ätt hä ve hädd djaort bårt feosa, knalle ve a opi skaogen. Ve pråta åm ållt mäjlit onder hä ve djik ätt stugen. Mitt där-ä väar seg-en Äant:
- Fan, wå hä tjåken at! At skå hä väl biäri a rägen? Hä vaor da harmelit.
- Ja, hä gäar da at djära nä at-ä, män ve jära da sträax ati kåja, sö ve kånn djära opp eln, sä jä.
Ve hit at riktit fräam fiäri rägne biärd a fååll. Jä tao ned nitsiln, för jä viisst wårs dåm breoke häng opp-en, å sö lest jä opp dörn. När ve kåm in snörd ve a-åss bLusan, för dåm hädd hånne bLu bLeot.

- Tä å djär opp eln, do Anton, sö skå ve sträax hå fäi in värmen ini kåja. Män lägg at opa sö mitji! Man väit at hori meorståcken jär.
- Ja, no jär hån bra! Hä jär i semäntrör båttnmilla, å åvaför vötotäake jär i äanne rör, säa-n Äant.
- Ja, no väar-ä skäam at-ä skoll biäri a rägen, män ve hå da täak ivi heode å varmt, å mätn ini riggsäckan, å sö kånn ve snöör åss opa kåjslafan, sö at må ve iill hina! säa jä.
Äätt hä ve hädd fäi åss kaffe, läa ve åss opa wårsin slaf, å ve vaor fäl oti såva näagar ståt. Dill sLeot sLeote-nä rägen, män hä väar sö däags da, sö ve tao opa åss å biärd a gäa häimat.
- Ve fa försök näagen äann däa, när-ä hål opp, säa-n Äant inna ve stjildes.
S. O.

”At jär-ä fäl sö brattåm…” - 2002-10-08
När hån Edvard Ohlsson (isi Magnos), hån Mauritz Strand (isi Övre Stränd), hån Isak Fredriksson (Opistogo) å in fjäärd kosk kåm främ dill skaogskåja opi Degersel, fänn dåm 30 cm a swållus opa gåLve. Dåm täckt da ivi usn ve grändårje å häie å besLeote att kåja skoll brännes ned, sö ängen äänn skoll behöv bao mäir ini di där räckLa skaogs-kåja. När dåm hädd djaort bårt lokvedtjiärninga, skoll dåm bränn opp-a. Loka opa järn-vägen dill Haparanda elese opa di tun vä vedn. Hån Isak Fredriksson sat lognt å dräck sistkåppen a kaffe, när dåm skoll åk häim fra kåja.
- Kåm no, Isak, för no hå ve tete opa! raope di änder.
- At jär-ä fäl sö brattåm sö-nä briinn! swåra-n Fredriksson.
(Häkena hete krängo sLeote a 1920-täLe)
S. O.

”Hån djär-ä bara i gääk dill!” - 2002-10-08
Nä aovänlit hete hin opa BöLe sträx fiäri jioLn 1928. WåLenda mårjan määrkt man att i fuschterreot hädd sLäis sånder isi i böning ääll i feeos ini byn. BöLschan värt mitji aoraoLi, å in däil kara biärd a gä krängo å vääkt heosa o nättren. Man traodd att nägen aokånapärsaon vär stjilda dill-ä. Män dill sLeot förstao man at-ä vär in skaoLpäjk mitt ini byn sö hädd sLäi sånder fuschtra, å Olle, söm päjken häite, er-tjiät at-n hädd djaort-ä. In dä hädd-en Olle hälse opa näger grännpäjk, när pappa dåmers ondre åm hån sö hädd sLäi sånder fuschtra at snärt skoll sLeeot förstör för fåLke ini byn.
- Hån djär-ä bara i gääk dill, swåra-n Olle da, å hån vär jo säker opa-nä, ättsöm en sjäLv vär hån sö vär stjilda dill-ä.
Än idä kän man ibLänd fa hääir di där händelsa åmtåLas ini byn vä di här aoLa:
”Hån djär-ä bara i gääk dill”, sä-n Olle när fuschterkråssarn hädd sLäi dill för sjättgäka.
S.O.

För när duke! - 2002-10-08
Hån Atle Johansson ”opa Ruse” vär in kar, sö at breoke swäri. Hån hädd ända biärt a änvänd i lögot swägt kräftaoL, sö-n kot tå främ nägar änke-fa gääk när-ä hete nä ålldeles särstjilt. In dä kåm-en å sykle opa Mörkhävägen. Hä vär opa di tun när-ä vär lute trafik, sö-n sag at äätt sö naoga wårs-n vär opa vägen. När-n närme sä Nemeselsvägastjile, sö twär-märkt-n at-n vär ålldeles för när duke.
- Faroln åcksö, jä hol a sykel nedi dutse! raope-n da at dåm sö stao ati mjäLkbrigga å sag wå sö hete.
- Hån Atle sä aoLe ”duke” opa i änne vus än wå sö vär breokLit opa BöLe. Hä jär där-för å, sö fåLk än idä - sö laandj ättat - miäsch wå-n sä di gäka, fäst häkena hete krängo 1947.
Dagmar och Yngve Wikberg, opi Laos/Los/Storbränna.

Här ser vi från vänster Dagmar och Yngve Wikberg, Sigvard Olsson, Lennart Strand och Anders Norman . Alla engagerade i Böle Hembygdsförening.  

Ati peningaotomatn ini Ranbyn - 2002-10-08
Häkena hete krängo millenniestjifte 1999/2000. Da hädd man biärt a hå in pening-aotomat ini Raan. Föreot fick man gä in opa banken å tå eot peningan - åm man häädd näger a tå eot, förståss! I gääk hädd in tjiät Ranbao vöri in opa Föreningsbanken ati tårje, där-n hädd jost sätt in nä peningo. När-n hädd komi eot bårta banken sag-en karn män, sö hol a tå eot pe-ningan isi bankaotomatn. ”No är-ä koschtit!” sää-n da. ”Jä hä vöri in opa banken å sätt in peningan – å sö hinn jä ant mäir än eot, sö stär do hin ati bankväggen å tä eot dåm!”
D.W.

FörstjioLotta håsch Nils-Johan vä färn sän - 2002-10-08
Hån Nils-Johan tåLa åm för maora säi:
Å, Maore, do ma trao att-ä vär gränt där ve faor!

Ät vägen ve räkne jamt hondra heos.
Ini wårtenda heos hä lyyst fLärhondra lios.

Sö kåm ve dill tjärka, sö liigg nävesn sjiän.
Kän do taans dä, Maore? Din bränn-ä ini sniän.

Hä vär högt opi täke söm övro täkasn opa vådert heos.
Ini wåLenda bänk, ja överållt, stao-ä bågaran vä lios.

Å ini pupen, djaort bårti silver, dåm späla sö bra,
att ve åldri värt läss a hääir opa.

Hä vär sö mitji fåLke, å wådan dåm hädd komi - swårrt at förstä,
å ållra lengst främ vär-ä än sö fik stä.

Hä vär synd åm-en, Maore, hån vär sö ari å aoredi,
hån djik främ å dillbåkas, djik opivi å nedivi.

Å väit do, Maore, dill sLeot djik-en opp ini in tjiiätt,
å din stao-en i läk ståt ini tjiättn å trätte.

Hån Fär sä ättat att karn sö stao ini tjiättn å trätte
vär hån sö bestäm å preduk ini tjärka å kåles för prästn.

Sö berätte-n Nils-Johan för maora säi, när-n kåm dillbåkas häim
fra förstgäka hån hädd vöri ini tjärka opa jioLotta vä färn sän.
Sören Wikberg, isi Käll

17-arig BöLsch-stant skå tjiäp-sä i nytt djivär - 2002-10-08
Den nittande april 2002 kot man läsa i Korérn åm BöLschstanta Therese Melander. Där skruv man at-a Therese hä fäi i staort stipändiom för at-a jär sö abårta dokti dill a stjiiot. Ho hä no sägt at-a skå änvänd håLta a di peningan ho fick dill a tjiäp-sä i nytt djivär. Ho Therese fLitte hut dill BöLe för to ar sädan vä mamma säi å sän braor å bao no isi Åhrström, gåLn sö man förr i tun kåle isi Årinist. Morföräldren heners, Harald å Selma Andersson, jära nästgrännan å bao isi Törnqvist. För 8 ar sädan biärd-a Therese Melander a stjiiot, å no täveL-a för Teeor stjytteför-ening. För ar dågo sädan hädd man bodi in-a dill stässhotälle ini LeeoL ”för at-a skoll fa trääff in eotläschk tränar”.
- Män da jä kåm in förstao jä att jä hädd vårte narre, för dåm hängt opp mitji tidnings-kLippa, där jä vär amaLe - å hä vär aomitji bLaomen ini säln. Å sö fick jä di där pening-tjäcken, sö jä värt värkeLigen iviräske! sä-na Therese at tidningen Korérn, sö fråge-na wå sö hete opa hotälle när-a fick di där stipändie.
Ho Therese jär no enda fra Nårrbåttn sö täveL vä swäschka joniårläschläge, där-a jär ållrabäst-stjyttn. Opa SM-tävLingan hä ho vånne både golde, silvre å brånse. Mäininga jär att stipändiepeningan, 48000 kraaon, skå djära at-a fa mäir luka mäjlihäit söm sör-länningan at trääff dåm sö jära doktia stjytto opa änder ställo i Sverige, sö at-a kän eot-veckeLsch å bLuy ända bättre.
- Män först skå jä tjiäp-mä i nytt kårtbanedjivär för nästan håLta a peningan, seg-a Therese, sö no trään härt för att kånn fa täveL oti EM. Sädan jär drömen heners at fa represäntér Sverige både opa VM å OS. Ho jär förststjyttn sö hä fäi di här stipändie a Max-kånsern, skruv Korérn dill sLeot.
(Ätt in artikel oti tidningen Nårrbåttns-Korérn den 19 april 2002)
D.W.

Spinnarn hängd kwår ini monndjipo!- 2002-10-08
Hä vär in fin försåmarkwel för käschi femtan ar sädan. Ve raodd eot fra häimvuka för at fiisk vä kästspöde. När ve kåm främ dut där ve skoll fiisk, hogg-ä. Ve hädd at ankre fäst äika, eotan ve hädd drivi för vindn, styrt at bra fiskställo å läite at fisken. Därför kot djädda drå äika – sö ho drao-a vä äika vådar! Än drao-a hut å än drao-a dut, å jä fräste fa äika att at fåra ini vässn. Hori laandj kän-a hå läikt vä åss? Tii – femtan mineot. Sän twärfaor-a maot vässn, sö att jä hänn at parér. Å pang, sö djik räiva a! Ve hädd ejänteligen föri eot för at fisk åbarn, sö ve hädd jo in spinnar – å at järntran! Å bara 0,25´s grao räiv. Bittra oti sinne raaodd ve ront sjiän, snörd i käst lute hin å din, å fick ar åbaro. Opa häimvägen stäne ve dill där djädda hädd hågge. Karn män byytt dill i änne dräg å sätt in järntra lengst eot opa räiva. Å redan opa förstkäste hogg-ä! ”No skå do fa suy!” sä-n, ”no skå do fa drå, för no hä jä in järntra!” Män mäträiva djaord-en ända lute aoraoLi. ”Hä jär no at samma djäädd”, sä jä, ”för hoken jär sö mitji snällare”. Hä tao i lutar ståt inna djädda vär ati äika, å jä kot kraaok-a ini äika. ”Å, suy”, sää jä, ”åm at åbardräge sit ini monndjipo opa-na! Sö hä leut våra samma djäädd”. Ivi in tuum hädd-a sLicke sare bårti dräge eotan at-ä hädd låssne, å ho kot ända håågg i gääk dill! Å väit-do wå-na väägd? 7 tjilo!
(Ätt in artikel oti Land nr.12, 22 mars 2002)
Benny Bergqvist, isa BLeke

Mädan masjin twäätt - 2002-10-08
Idä hål jä a twäätt. Da sLa mä tänken hori hä vär förr när man twätte, opa 1930-täLe. Först skoll man sårtér twättn, å sö skoll-n lägges i bLeot ini aoluka trätjärilo. Baonken vär jo mäst bårti tre opa di tun. Sö djaoL man opp eln ondi feosgryta, sö man fick gått åm varmvättne. Sö vär-ä bara at säti igång å twäätt å gnoogg kLeda opa twättbrede. När hä vär djaort skoll witkLeda kaokes ini feosgryta i leotvättne. Sädan tao man eot ååll kLeda man hädd twätte, å sö stjiiäLd man dåm eeot ati tjiäla. Tjiäla vådar hädd tjilvanda. Hä vär i läk stäk sö vär sätt opa in stååLp. I etn opa stäka sat tjilämbre, å lengst bäk vär i lååd ve tegeLstäinan ini. Hä vär för at-ä skoll våra balans opa stäka, när man dåppe ned ämbre ini tjiäla för att fa opp vättne. Sö stjiiäLd man twättn dil vättne vär ålldeles kLart. Tänk åm gämmeLfåLke hädd fäi oppleva dägens modärna twättmaskino, sö djär att jä kän siti hin å skruv ned häken mädan masjin twäätt!
Selma Andersson, opi Törnkwist