Språk är intressant . Bondskan håller på att försvinna . Kul att vi i Raan.nu kan hålla språktraditionen vid liv och berätta vidare. Håll till godo!
Ordlista Svenska – Bölebondska
A
absolut adv pront. Ho villd pront fåradill stän. Hon ville absolutfara till stan.addera v addé:r -e -e, läägg ihaoplää, lägtadjö int a´jö:affär sm a´ffä:r -n - -an. Förr vär-ätruy affär opa BöLeafton sm 'äfta -n - -ranaftonvard sm 'äftavä:L -n - -an(åts vid 16-17 tiden)aga v spööd 'spö:de -e, djii´streok gä:v 'dji:vi(dji:/djii).Föräldren spödepäjkenagg sn ´ägg -e (ovänskap)agn, bete sn ´äg/en -ne - ägnaagn, säd sn ´äg/en -ne äägn 'ägnaaj, oj int aj, åjakta v ääkt 'äkte -e.Äkt dä för di där karn!aktsam a 'äktsämalarm sn ´larm -e - -aaldrig adv 'åldri; aldrig någonsin:at 'nengstinall pro ållalla pro åållallaredan adv ålla´re:dan, 're:danalldeles adv 'ålldelesallesammans pro 'ållihaop, 'ållihaopenallmän a 'ållmänallmänhet sf 'ållmänhäit -aallmänning sf 'ållmänning -a - -enallra adv 'ållraallt pro ålltallt eftersom adv aé:tes. Man leut djära-näaetes. Man måste göra deteftersom, undan för undanalltid adv 'ålltialltihop pro 'ålltihaop, ´sneott. Tä sneott!allting adv ålltallt som pro ållt wå. Trao at ållt wå jä seg!allvarlig a 'ållvärsäm,'ållvärli t.ex olyckaalmanacka sf 'ålmanäck -a - -enaln sf ´åLn -a ååLn 'åLnenaltare sn 'altar -e - -aamortera v 'a:betåla - -, be´tåLa a: - -ana v aan 'a:ne -e. Hä ane mä.Det anade jag.anda sm äät 'ä:tn. Jä drao at mä ätn.Jag drog andan.andas v 'ä:tes -e -eandfådd a 'ä:tstinn. Hån keote (sprang)sö-n värt ålldeles ätstinn.andra pro 'änder. Määk änder djiorofåLd ätt-n. Många andra djurföljde efter honomandra (2:a) ro äänn (se gram: räkneord)andäktig a 'ändäktaanfall sn 'änfåll -e - -aanfalla v 'änfåll änfoll änfålleangelägen a 'ändjilägenangripa v 'ängru:p ängräip ängripiangå v 'ängä: ändji:k ängäi. Häängä dä at! Det angår dig inte!aning sm 'a:ning -en - -an. Hä hädd jäängen aning åm. Det hade jagingen aning om.anklaga v 'änklåga - -ankra v 'änk/er -re -reanlita v 'änlu:t änlute -eanlända v 'kå:ma kåm ko:mi (kam/'kå:ma)anmärka v 'änmärk änmärkt änmärktannan pro (m) äänn, (f)'ännar. In äännpäjk.I ännar staant.annandag sm 'änndä: -n-”- jul sm 'jioLänndä: -nannars adv ´ännars. Djär söm jä seg, ännarsskå do fa dä krängo äira(en örfil)annat pro (n) 'änne).Dåm tjiäpt i änne heosannonsera v annånsé:r -e -eannorlunda adv 'ännolo:toanse sig v 'titses ticktes tickts. Hån titsesvåra. Han anser sig vara lite förmer än andra.anstränga v 'änsträng änsträngd änsträngtanställa v 'änställ änställd änställtansvar sn 'änswä:r -eansvara v 'änswåra - -antaga v 'äntå: äntao äntäi (äntä:/äntå:)antal sn 'äntä:L -e - -aantasta v 'äntäst -e -eantik a 'mitji 'gå:malantingen – kon hårt äll.Hort deo äll jä skå fåra-eller dut. Antingen du eller jag skafara ditantända v teet o´pa: 'te:te -eanvända v 'änvänd änvend änventapotekare sm ap´te:kar -n - -anaptitlös a 'aotrivinarbeta v 'arbäit -e -earbetare sm 'arbäitar -n - -anarbete sn 'arbäit -e - -aarbetsam a 'arbisäm. Ho jär arbisäm.arbetsdag sm 'arbisdä: -n arbisdåga -narbetskraft sf 'arbiskräft -a - -enarbetslös a 'arbisleosarg a ´ari, 'ä:lakargsint a ägg, ilsk, 'ilsken, går´ari-”- person sm ari´åx -n - -anarla, tidigt adv 'bitti. Ve väkne bitti idä.arrogant a hög´fäLaartig a 'hövLiarv sn ´arv -e – -aarvtagare sm 'arvtågar -n - -anarvtagerska sf 'arvtågersk -a - -enask, låda sm ´äsk –en ääsk 'äskanaska sf ääsk 'äska, äask,'äaskaaskkopp sm 'äskkåpp -en - -anat sn ´a:t -e - -a. Hä jär mitji atei kwel (ate = mygg och knott)att kon at, att. Jä trao at-n järsjiok.Jä väit att do känsjaaong.att inf a, at, att. Sleot a sLass!Sluta slåss! At lääik järraoLit.Att leka är roligt.auktion sm avi´sjaon - - -anauktionera v avisjaoné:r -e -eav pre a:. Hån fik i päket a-na(av henne). Ho döödd asLägeHon dog av hjärnblödning.av, iväg adv a: Snöre djik a. No ber ä a!avbryta v 'a:breot a:breot a:bro:tiavfall, skräp sn ´råsk -e, ´skre:p -ehushålls- -”- ´sLäsk -eavig, ut o. in a ägg, äagg Träja vär ägg/äagg.avigsida sf 'ägg/su:d -suda - -sudenavkorta v kåårt a:(in tjaoL), kåårt ätt(i snöör), kåårt 'kårte -eavlång a 'lä:katavsides adv 'a:sudes. Dåm bao asudes.avsiktligt adv i änko. Ho djaord-ä i änkoHon gjorde det avsiktligt,med flitavsked, ta v tåå a´jö: Ho tao ajö, åsädan faor-a a (iväg)avskeda v spaark 'sparke -eavsnitt sm ´däil -n 'dääil -anavsätta v 'a:säti a:sätt a:sättavta, vinden v 'lö:gen a: lögne -e. Blåstn hälögne a. har avtagitavundas v 'avondes -e -eavundsjuk a 'avondsjiok, ´avondesavverkning sf 'a:värkning -a - -enaxel, hjul- sm ´äxel -n - 'äxlanaxelbred a 'äxelbräid. Hån vär bräidsöm in feosdör lagårdsdörr
B
babbla v 'plädd/er -re -rebaby sn lill´ba:n -e sma´ba:n -a, lill-´aong -en sma´aong -anbacka v baack 'backe -ebacka m häst v ´häma - -. Häma! backa!backe sm bääck 'bäcken - 'bäckanbad sn ´bä:d -e - -a bäad -e -abada v 'bå:da - -. Hä do båda no?bagare sm 'ba:gar -n - -anbagarstuga sf ´bökostog/o - -i -inbageri sn ba:ge´ruy -e - -abaka v 'bå:ka - -bakelse sf 'ba:kels -a - -enbakifrån adv ´bäkifrabaklänges adv bäk´landjesbakom pre ´bäkaför, 'bä:kibaktala v 'bäktåLa - -baktill, - pre ´bäka. Hån sat bäka lässe.-bakpå adv Ho sykle å päjken sat bäka.bakåt adv ´bäket. Hån leote sä bäketbalja sf baaonk 'baonka - baonkenbana sf baan 'ba:na - ba:nenband sn ´bä:t -e - -abanka,bulta v boolt 'bolte -ebar,naken a 'nötsinbara adv ´barabarfota a bär´faotbarhuvad a bär´heod, bär´skållebark sm ´bark -enbarmark sf bär´mark -a, bär´jaoL -abarn sn ´ba:n -e - -a, (´kläpp -en klääpp'kläppan: barn utom äktenskapet)barndom sm 'ba:ndaom -enbarnmorska sf 'jaoLemaor -a - -en (jordemor)'ba:nmorsk -a - -en,'nä:rkon/o --i -in (hjälpkvinna)barnslig a 'barsLibarr sf dåri´na:L -a - -enbastu sf bååst ´båsta - 'båstenbeck sn ´beck -ebecksvart a kåL´swårt, kåL´mörktbedja v 'be:di bä:d bett (be:d/'be:di)bedraga v leeor 'leore, be/drå: -drao –dräibedragare sm be´drågar -n - -anbegagna v be´gäg/en -ne -nebegrava v be´gråva be´grao be´grivibegripa v be´gru:p begräip begripibegära v be´djära bedjaord bedjaortbehandla v be´händ/el -le -lebehöva v be´hö:v behövd behövtbekant a be´känt, be´käantbekväm a be´kwä:mbekännelse sf be´tjännels -a - -enbelåten a be´lå:tn, nöjd, nögdbena sf been 'be:na - be:nen (i håret)benig a 'bäinabereda v be´räid berädd berättberg sn ´bäri bärje - bärjabergknalle sm ´kneos -n kneeos 'kneosan,´knäbb -en knääbb 'knäbbanbero v be´rao beraodd beraottberusad a foll, 'steopfoll, 'a:smolle (redlös)berätta v be´rätt -e -e, 'tå:La 'åm -berättelse sf be´rättels -a- -en, hi´stor/i-ja -enberömd,känd a be´römt, ´tjiätberömma v be´röm berömd berömt,raaos 'raose -ebesked sn be´stje:d -e - -abeskriva v be´skru:v beskräiv beskrivibesluta v be´sLeot -e -ebestå av v be´stä: a: bestao bestäibeställa v be´ställ beställd beställtbesvikelse sf 'missräkning -a - -enbesviken a 'missräkne. Jä värt missräknebesvärlig a be´swällibesöka v be´sö:k besökt besökt, häälsopa 'hälse -ebeta v bääit 'bäite -e. Kaon bääit.beta,gnaga v 'gnå:ga gnäag gnö:gi(gnä:g/'gnå:ga). Hästangnåga. Meo-sa gnä:g.Musen gnager.betala v be´tåLa - -betalning sf be´tåLning -a - -enbettla, tigga v tiigg tiiggd tiggtbetyda v be´ty:d betydd betyttbetyg sn be´ty:g -e - -abevara v be´våra - - . Gaode Godbevåra mä! Gode Gud …bevis sn be´vu:s -e - -abibel sf ´bibel bibla 'bi:bel biblenbil sm ´bi:l -n biil 'bi:lanbild sm ´bild –n biild 'bildanbillig a 'billibinda - v baand bänd/bäät 'bande/-spänna fast v 'boti, kaark 'karke -ebit sm ´bu:t -n buut 'bu:tanbita v buut ´bäit 'bi:tibitter, svår a ´bitterbjuda v biiod ´bäod 'bo:dibjudning sn ka´la:s -e - -ablad sn ´bLä:d/´bLäad -e - -abland pre bLänd (bl.a.: bLänd änne)blanda v bLäät 'bLä:te -eblank a bLänkblank-is sm 'bLänku:s -nblast sm ´ka:L -n. PärkaLn hä frosiblek a ´bLäikblekna v 'ble:ken blekne -ebli v ´bluy/[vääL] värt ´vårte,Hån värt ari.Han blev arg.blick sn 'ö:gkäst -e - -ablidväder sf bLuud 'bLu:da - -enblind a bLandblinka v bLääsk 'bLäske -e, 'nöck/eL-Le -Le (blinka flörtigt). HånnöckLe at mä. Han blinkadeåt mig.blod sm ´bLaod -nblodig a 'bLaodablodutgjutn. sf 'deobLö:d -a - -enblomma sf bLaaom 'bLaoma - bLaomenblomma v bLaaom 'bLaome -eblommig a 'blaomablunda v niiop at 'ö:ga ´neop 'no:pi.Niop at öga sö jä kän kLiipphärna däi! din luggblyertspenna sf 'bLuyärspenn -a - -enblyg a ´bLeoblå a bLa:blåelse sf 'bla:els -a (vitmedel för tvätt)blåmärke sn 'bLa:märk -e - -ablånad sm 'bLa:ning -en - -anblåögd a 'bLa:ögdblåsa v bLåås bLååst bLåstblåsig a 'bLå:sa. Hä vär bLåsat igar.blåst sm ´bLåst -nbläck sn ´bLeck -ebläddra v 'bLå:da - -blänka v 'gLe:ma - -blöda v bLööd bLöödd bLöttblödig a 'blö:doblöt a ´bLeot, sjiä´bLeot (sjöblöt)blöta upp v bLääit opp bLöött bLöttblötlägga v 'bLäitlägg bLäitlä bLäitlägtbo sn ´bao -e - -abo v ´bao baaodd baottbod sf ´baod 'baoda baaod 'baodenbogsera v dråå ´drao dräi (drä:/dråå)bok sf ´baok -a böcker böckrenbokstav sm 'baokstä:v -en - -anbolag sn 'baolä:g -e - -aboll sm ´mu:l -n muul 'mu:lan,sm båll -n bååll 'bållanbolster sn ´båscht/er -re - -rabom sm ´baom -en baaom 'baomanbom,slå sf sLa: - - -nbomma- v baaom 'baomme -e-”- missa v miiss 'misse -ebomull sf båm´oll -abomärke sn 'baomärk -e - -abonde sm ´baond -n bönder böndrenbondgård sm 'baondgå:L -n - -anbondska sn ´baondma:L -e - -aborga v 'bå:ri bårje -e. Hån bårje atgräänn sän åt sin granneborra v 'bå:ra - -.bort, borta adv bårt, båårt. Ho faor bårt, åho jär båårt än.bortom pre 'bårtaför. Lödo järbårtaför feose.bortskämd a 'bårtstjiämd, 'bårtkLäimeboss, skräp sn ´bå:s -ebostad sm 'baostä:d -n - -anbosätta sig v 'baosäti-sä baosätt baosättbot sf ´jäLp -a. Hä fiäsch atnägar jäLpbot, lapp sf ´baot -a bötter böttrenbota, lappa v baaot 'baote -e. Dåktorn kot atbaot-n. .kunde inte bota honombotten sm ´båttn - - 'båttnanbov sm ´skork -en skoork 'skorkanbra a bra:, at'aodamt. Hä jär atsö aodamt.(Det är inte såodumt) Det är brabraka v 'brå:ka - - (t.ex. när isenbrister)brand sm ´bränd -n bräänd 'brändanbrant a bränt, ´steop. Bärje jär steoptbrasa sf 'brö:s/o - -i -inbred a ´bräidbreda ut v brääid eot bräädd brättbredvid pre ´ati, ´neväsn. Ho sat ati mäneväsn heose.brev sn ´bre:v -e - -abricka sf briick 'bricka - brickenbrinna v briinn bränn 'brånnebrista, gå av v gä: ´a: dji:k ´gäi (gä:r/gä:)bro, trappa sf ´brao - braao 'braoenbrokig a 'braokabromsa v brooms 'bromse -ebrottslig a 'aoärlibrud sf ´breor -a breeor 'breorenbrudgum sm bro´gåmm -en - -anbruk, sed sn ´breok -ebruka v breeok 'breoke -ebrumma v broom 'bromme -ebrun a ´breonbrunn sf tjiiäl 'tjiäla - tjiälenbrus sn ´breos -ebrusa v breeos 'breose -ebrygga sf briigg 'brigga - briggenbrygga (te) v briigg briiggd briggtbryta v breeot ´breot 'bro:tibråk sn ´brå:k -e - -abråka v brååk 'brå:ke -e,kä´näbbes -e -ebråkig a 'brå:ka, 'brå:kalibråkstake sm 'brå:kståka -n - ranbrås på v brass opa braddes brattsbråttom adv 'brattåm, färt åm. Ho häddförsovi sä, sö no värt-äfärt åm…så nu blev det bråttombräda sn breed 'bre:de - bre:dabräka v breek breekt brektbränna v bräänn breet brentbrännvin sn 'brännvun -ebröd sn ´brö:d -e - -abrödlös a brö´leos. Bätter bröleosän raleos…rådlös.bucklig a 'bövLa. Biln värt bövLanär-n kråcke.bud sn ´bå:d -e - -abuga v bååck 'båcke -ebukett sm 'bLaomkwåst -n - -anbulle sf booll 'bolla - bollenbunt sm ´bont -n boont 'bontanbur sm ´beor -n beeor 'beoranburk sm ´bork -en boork 'borkanbusa v beeos 'beose -e, 'le:va´åmleevd levt, rikolé:r -e -ebusig a 'livLibuske sm boosk 'bosken - boskanbuss sm ´buss -n buuss 'bussanbussig a snäll, 'trevLibusstreck sn 'päjkstreck -e - -aby sm ´by: -n byy 'by:anbygga v biigg biiggd biggtbyggnad sm 'biggnad -n - -anbylte sn knyyt 'kny:te - kny:tabyta v byyt byytt bytt.bytta sf biitt 'bitta - bittenbåda pro 'bägge. Bägge toen, baa toen,båda två.både - och kon 'bå:de - å. Både do å jä äratörsta. Både du och jag ärtörstiga.bård sm ´bård -n båård 'bårdanbåt sm ´ba:t -n baat 'ba:tanbåtlänning sm 'batlänning -en - -anbäck sm ´bäck -en bääck 'bäckan.bädd sm ´bädd -en bäädd 'bäddanbägge pro 'bägge (se båda).bälg sm ´bäLj -en bääLj 'bäLjanbär sn ´bä:r -e - bä:rabära v 'be:ra bä:r bo:ri (be:r/'be:ra)bärga v 'bä:ri bärje -e. Ve hål-abäri häie.bär-ris sn ´jaong -e, t.ex. 'bLabärsjaong -eböja v bööj bööjd böjt, kröök krööktkröktböla v bääoL 'bäoLe -eböld sf ´böLd -a bööLd 'böLdenBöle sn 'Bö:LeBölebo sm BööLsch 'BöLschn -BöLschanBöleflicka sf 'BöLschstant -a - -enBölepojke sm 'BöLschpäjk -en - -anbön sf ´bö:n -a böön 'bö:nenbör v bö:r baaord ´baortbörda sf bööL 'bö:La - bö:Len.Kän do tå in i vedaböL?bördig a ´fäit. Di där jaoLa jär fäitbörja v biäri biiärd ´biärt, 'bö:ri böördbört.Dill a biäri vä.Till att börja med.början sf be´djinnels -a, 'biäri biärja.I biärja…I börjanbörs sm ´börs -n böörs 'börsanbössa sf bööss 'bössa bööss bössenböta v pLiikt 'pLikte –e. Hån fikpLiikt 5:-
C
cancer sf 'kräfta (bsg). Ho dao a kräfta.cement sm se´ment -ncentimeter sm sänti´me:ter -n - -anchans sf 'mäjlihäit -a - -en,'dillfäll –e - -acharmör sm kono´ka:r -n konoka:ra -nchaufför sm sja´fö:r -n - -anchef sm ´stjiäf -en stjiiäf 'stjiäfan,sm stjiaf -en,´ba:s –n baas'ba:san.choklad sm sjo´kLa: -nchokladkaka sf 'sjokLakö/ko - -i -incirka adv 'krängo, onje´fä:rcirkel sm 'sirkel -n - sirklancykel sm ´sykel -n 'sykel 'syklancykla v 'sykel sykle -le
D
dag sm ´dä: -n 'då:ga -ndagdrivare sm dåga´dru:var -n – an,sm 'gaoddägspilt -n - -andagg sf ´dågg -adagligen adv wårn dä: (var dag)dagsverke sn 'dägsvärk -e - -adagvill a dåga´vill. Wå jär-ä för indä idä? - Jär do dågavill?dal sm ´dä:L -n dääL 'dä:Landam sf 'ko:n/o - -i -indamm,ludd sn ´lao -e. Saop ihop laoe!damm sn ´dä:p -e, ´däap -edammig a 'dä:pa, 'däapadans sm ´däsch -n dääsch 'däschandansa v dääsch 'däsche -edarra v 'kä:ger kägre -re,v daarr 'darre -edarrhänt a käger´hentdarrig a 'kägradass sn stjit´heos -e - -a, ´dass –e - -ade pro dåm (se gram: pron.)de där pro (pl) di dä:r, ´dåmdendefekt sn ´fe:l -e - -a. Fänn do fele?deg sm ´däig -en dääig 'däigandegig a 'däigade här pro di hä:r, ´dåmhin, ´discher.Di här böckren hä jä läst.del sm ´däil -n dääil 'däilandela v dääil 'däile -edeltaga v 'däil/tå: –tao –täi, våra vä:dels-dels kon däils - däils. Däils jär-nsLar-va, däils jär-n aoärli.dem pro dåm. Träffe do dåm igar?den där pro (m) di dä:r, ´hånden(f) di dä:r, ´hondenden här pro (m) di hä:r, 'håken(f) di hä:r, ´hokenden pro (m) hån, en, n(f) ho, na, aderas pro 'då:mers. Päjken dåmers.dessert sm 'ätträtt –n - -andessutom adv ´dässutåmdesto adv ´dästodet pro hä, nä, ädet där pro (n) di dä:r, ´hädendet här pro (n) di hä:r, ´häkendetta pro duuy (se gram: pron)diabetes sf 'såckersjiok -adialekt sn ´ma:L -e - ma:Ladiarré sm 'rennstji:t -ndig pro dä, dä: (betonat).dika v duuk 'du:ke -edike sn duuk'du:ke - du:kadike, stort sf ´grä:v –a grääv 'grä:vendimma sf diimm 'dimmadimmig a 'dimmadin pro (m) dän. Päiken dän,(f) däi. Daotra däidina pro 'du:ner. Duner bano …barndirekt adv 'djiänest, twärt, di´rektdisk sm ´disk -endiska v diisk 'diske -ediskutera v diskoté:r -e -edit adv du:t, ´dutsenditt pro dätt. Jär heose dätt staort?ditåt adv ´dutatdjup a ´djiop. Älva jär djiop.djup sn ´djiop -e - -a (djupet)djur sn ´djior -e - -adjärv a djärv,'dristadocka sf dååck 'dåcka - dåckendoft sf ´låkt –a, 'gaodlåkt -adofta v lååkt 'låkte -edom sm ´daom -en daaom 'daomandop sn ´daop -e - -adopp, bröd sf dååpp 'dåppa. Kaff å dååpp.dopp, bad sn ´dåpp -e - -a. Skå ve tå-åssi dåpp?doppa v dååpp 'dåppe -e. Dåppen nodra v dråå ´drao dräi (drä:/dråå)drag, luft sn ´dräg -e. Jä sat mitt i dräge.drag, fiske sn ´drä:g/dräag -e - -adragare sm 'drå:gar -n - -andragig a 'drä:ga, 'drägat (dragigt)dragkedja sf drä´tjiädi drätjiädja - drätjiädjendragspel sn drä´spe: l –e - -adraperi sn drape´ruy -e - -a, för´la:t –e - -adrasut sm drä´seot -n - -an (lång person)dregel sn ´sick/eL -Ledregla v 'sick/eL –Le -Ledricka sf driick 'dricka – drickendricka v driick dräck 'dråckedriva v druuv ´dräiv 'dri:vi.Druv at väpäjken! Driv inte med..droppa v 'drå:pa - -. Hä dråpabårta täke.droppe sm 'drå:pa -n - -randrunkna v 'drå:ken dråkne -nedryg a ´dreo. Mätn vär dreo. Äv.=malligdräng sm ´dräng -en drääng 'drängandräpa v 'drä:pa dräap dri:pi(drä:p/'drä:pa)dröm sm ´dröm -men drööm 'drömmandrömma v drööm dröömd drömtdu pro do, ´deo (betonat)dubbel a ´dobbel. Hån skrätte sö-nväik-sä dobbel!duga v 'då:ga dåågd dågt(då:g/'då:ga)dugga v dåågg 'dågge -eduk sm ´deok –en deeok 'deokanduktig a 'doktidum a dåmm,damm,'korke,'korkatdumbom sm 'dåmmskåll -n - -an,'mösståck -endumdristig a 'dammdristadunder sn ´då:n -e - -adundra v 'dond/er –re –re, 'då:na -dunk sm ´daonk –en,t.ex. fotosj´endaonkdunka v daaonk 'daonke -edussin sn 'do:sin –e - -ady sf 'djiäri djiärjadygn sn ´dög/en -ne - -nadynga sf duundj 'dundja, (sn): ´gå:r -edyr a dy:rdyster,hängig a 'ko:sin, kosi´mängdå adv da. Da värt-n gLäd.då och då adv da å da, 'stå:to (stundom)dålig a 'då:Li,´na:k/nakt (om smak).Mätn vär nak å kaffe vär naktdåna,dundra v 'då:na, 'donder (se dundra)dåre,tok sn ´taok -e taaok taoka,-”- sm geeod 'geodn - 'geodandårskap sn 'gäLnskä:p -edäck sn ´däck -e - -adär adv dä:r, din, ´dinadärav adv bårti hä, bårti duuydärefter adv där´ätt, ´därbäkidärför adv ´därfördärifrån adv 'dä:dan, 'dä:dandindärigenom adv 'däridjiänodö v ´däi dao/döödd dött, leeok at'leoke -e, stjiiärn'stjiärne -edöd, döden sm ´dö:d dö:dn (dö:n)döda v 'drä:pa dräap dri:pi(drä:p/'drä:pa)dödsbo sn 'dödsbao –e - -adödskalle sm 'dö:skåll –n - -andöma v dööm döömd dömtdöpa v dööp dööpt döptdörr sm ´dö:r -n 'dö:ra -ndöv a ´dö:v
E
eda sf 'i:d/o - -i -inefter pre ätt, äätt,'bä:ki, ´bårta. BårtahäLjen efter helgenefterapa v aap ätt 'a:pe –e,häärm 'härme -eefterhängsen a ve´sito (även: vidhäftande)eftermiddag sm 'ättmiddä -n ättmiddåga -nefternamn sn 'dillnämn –e - -a, tillnäamnefterrätt sm 'ätträtt –n - -anefteråt adv 'ättategen a 'äigenegendom sm 'äigendaom –en - -anegendomlig a 'ondeli, 'aovänli, 'koschtiegentligen adv e´jänteli:geneget a 'äigetegna a 'äigna. Dåmers äigna hästo.ej adv at, antej alls adv at ålls, ant ållseka sf ääik 'äika - -en. Rao do äika?elak a 'ä:lak, stigg, na:kelakartad a swå:r, 'farlield sm ´e:l -n eel 'e:lanelda v eel 'e:le e:leeldare sm 'e:lar –n - -aneld-don sn 'e:ldaon –e - -aeldstad sm 'e:lstä:d –n - -anelektricitet sm ström ´strömmenelev sm 'skaoLaong –en - -aneljest adv ´ännars. Dji mä peningan,ännars stjiot jä!eller kon äll (eller hur? äll hori?)el-sladd sm ´sLädd -n sLäädd 'sLäddaneländig a 'unseliemellan pre i´milla, ´millaemellanåt adv 'stå:to, da å daemellertid adv imäller´tu:demot pre i´maot, ´maoten (1) ro (m) än, (äin). Jä hä än braor.en (1) ro (f) äi. Dåm hå äi söster.en art (m) in, in karen art (f) i, i konoena v ääin 'äine -eenda pro (m)'endn, (f)'enda, den ende,enda (n) ´ende,(pl) ende, det,de endaendast adv ´baraendera,en av pro (m) än a: (endera av oss: än aåss) (f) äi a:energisk a ´ämperenfald sf 'dammhäit –a - -en, 'äinfåLd -a
enfaldig a damm, dåmm, 'äinfåLdienig a säms, säams, kån´tantenkel a ´änkelenkom adv 'änko, i änko (avsiktligt,med flit)en o.annan pro än å äännenormt adv 'mi:tji, 'mi:tsi (se väldigt)ens adv ens, at ens…inte ensensam a allé:nensligt adv 'a:sudes (avsides). Ho baoasudesenstaka a 'änke-fa:, 'äinståka. Iänke-fa gääkenvar pro wår:L å än, wåm sö hälst åål.envis a 'äinvu:s, storskenvisas v 'äinvu:ses -e -eenvis person sm 'äinvu:skåLv –en - -anepilepsi sm 'fållande-so:t -ner pro I. Jä sag I igar. Jag såg er igårer pro (m)'I:dn. Jär-ä Idn päik?(f)'I:dar. Jär-ä Idar staant?era pro (pl)'I:der. Jä sag Iderbano iga.rerbjuda v 'e:rbiiod e:rbäod e:rbo:dierfaren, van a vä:n, 'kånna (kunnig)erhålla v fa fi:k ´fäierkänna v 'e:rtjänn e:rtjiät e:rtjiät,'dill/stä:-stao -stäiersätta- v 'e:rsäti e:rsätt e:rsätt,-- byta ut byyt eot byytt byttert pro (n) I:dert. Jär heose Idert nyttertappa v 'kå:ma opa, kåm, ko:mi(kam/'kå:ma)ess sn ´äss –e - -a (spelkort)ett (1) ro ätt. Jä hä ätt baoL (bord) initjiäke.ettdera,ett av pro ätt a: (ettdera av dem) ätt adåmeventuellt adv 'käschievighet sf 'e:vihäit –a - -enevigt adv 'e:vit, för 'ålltiexamen sm äx´a:men (bsg)exercera v äxé:r –e –e, 'djä:ra ´lampen.exercis sm äxer´si:sn,´lampen,´laompenexklusiv a ´a:bårta dy:r, 'mi:tji dy:rexpediera v äxpié:r -e -eexpedit sn 'affärsbiträ:d –e - -a,sm äxpe´di:t –n - -anexteriör sf 'eotsu:d eotsuda - eotsuden
F
fall sn ´fåll -e - -a. (i alla fall) horisö hälst.falla v fååll foll 'fållefallfärdig a 'fållfäLa. Heose vär fållfäLat.falna v 'sLå:ken sLåkne -nefalsk a falskfamilj sf fa´mil/i -ja - -jenfamla v 'fäm/meL -Le -Lefamn sm ´fämn -en fäämn 'fämnanfantisera v 'fantisé:r –e –e, hiitt opa'hitte -efara, åka v 'få:ra ´faor 'fö:ri (fä:r/'få:ra)farlig a 'farli,'vaodeli. I farlit företägfarstu sf 'fårstog/o – -i -infart sf ´farrt -afast adv fäst. Hån hol fäst mä, höll fastfastighet sf 'fästihäit –a - -enfastna v 'fä:sn fäsne -ne. Meosa (musen)fäsne ini fälla i nat.fastän kon fäst, fästn. Ho arbäite häladän fäst-a vär sjiok.fatta v 'få:ta - - , be´gru:p begräip- ”- förstå begripi, för´stä: förstaoförstäi. Jä förstä at wå-n segfattas v 'få:tas - -,'sä:knes säknese -efattig a 'få:tifattig person sm 'få:ti´stacker –n - -anfattigdom sm 'få:tidaom -enfeber sm ´fe:ber -nfeg a ´fäigfel sn ´fe:l -e - -afelaktig a 'fe:läktafeminin a 'konoäktafemöring sm 'fämöring –en - -anferie, lov sn ´lå:v -e - -afernissa sf för´niss –afernissa v för´niss -e -efest sm ´fäst -n fääst 'fästanfet a ´fäit, tjåckfett sn ´fätt –efettisdag sm 'fäittisdä -nficka sf fiick 'ficka - fickenfilosofera v filosofé:r -e -efilur sm fi´leor –n - -anfin a fi:nfinger sn ´fäng/er –re - -rafinna v fiinn fänn 'fånnefinnas v 'finnes fäasch fånnesefinska,kvinna sf fiiäschk 'fiäschka - fiäschkenfinne, man sm finn finn finn 'finnanfinska, språk sn fiiäschk. Ho tåLa fiiäschk.fisa v fuus ´fäis 'fu:sifisk sm ´fisk –en fiisk -anfiska v fiisk 'fiske -efiskare sm 'fiskar -n - -anfiskeredskap sf 'fiskvaon –a - -enfiskyngel sn ´aod –e - -afjol, i fjol adv i fjaoL, i för´a:re. Dåmdjifte sä i fjaoL/ i förarefjolår sn 'fjaoLa:r -e, för´a:r -efjun sn ´fion –e - -afjäder sf fiiär ´fiära - 'fiärenfjärdingsman sm ´fiäLos –n - -an. FiäLosn värdut, sö hä leut våra nä leort.fjäsk sn ´fjäsk -efjäska v fjääsk 'fjäske -e, 'djä:ra sä dilldjaaord djaort (djä:r/'djä:ra)flagga sf fLäägg 'flägga - fläggenflaggstång sf 'fLäggstä:k–afläggsteng/er -renflak, last- sm 'fLå:ka -n - -ranflaska sf fLääsk 'fläska - -enflaskhals sm 'fLäskhåsch -n - -anfler a ´fLäir. Dåm jära fLäir än veflera pro fLääir (åtskilliga).Flääir ar årflicka sf staant 'stanta - stantenflina, hånle v 'fLe:na - -. Wå fLena do at?flink a räsk, snäbbflintskalle sm 'fLantskåll –n - -anflintskallig a fLant, 'fLantskålle.Jär do fLant?flitig a 'fLu:ta. Stanta (flickan)jär fLuta.flott, fett sn ´fLått –e.flotta virke v 'fLå:ta - -. Dills 1962 fLå:taman tamre (timmer) opaRanäLvaflotte sm 'fLå:ta –n - -ranflottare sm 'fLå:tar -n - -anflottning sf 'fLittning -afly v ´fLuy fLuudd fLuttflyga v fLeeo ´fLeo/pl 'fLo:go fLo:giflyta v fLeeot ´fLeot 'fLo:ti. Batn häfLoti bårt,Båten har flutit bortflyta omkring v 're:ga rä:g ri:gi. Räke reg atisträta. Skräp (av gamla växter)bark mm) flyter omkringvid strandenflytta v fLiitt 'fLitte -eflå v fLa: fLaadd fLattfläck sm ´fLäck –en fLääk 'fLäckanfläckfri a 'fLäckfruy,´ räinfläta v fLääit 'fLäite -efläta sf fLääit'fLäita - fLäitenfnittra v 'fnitt/er -re -refnöske sn fnöösk 'fnöskefoder sn ´faor -efoglig a 'faogelifolk sn ´fåLk -efolkmassa sm 'fåLkhaop –en - -anfolkskola sf 'fåLkskaoL –a - -enfolkskollärare sm 'fåLkskaollä:rar –n - -anfora sf faaor 'faora - faorenfordom adv förr i ´tu:dn (tu:n),förri´vä:Lafordra v 'krä:vi kräävd krävt(krä:v/'krä:vi)form sm ´fårm -en fåårm 'fårmanformell a pre´si:s. Hån är presis a-sä.fors sm ´fårs –n fåårs 'fårsanforska v fåårsk 'fårske -eforskare sm 'fårskar –n - -anfort, hastigt adv faort, hästat, snäbbtfortfarande adv 'faortfårandfortleva v 'le:va kwå:r leevd levtfortsätta v 'faort/säti -sätt – sätt (-sät/-säti)foster sn 'faoster -re - -rafostra v 'faost/er -re -refot, mått sm 1 faot (c:a 30 cm),fotboll sm 'sparkbåll –n - -ansm ´mu:l –n muul 'mu:lanfotogen sm foto´sje:n -fotograf sm foto´gra:f –en - -anfotografera v knääpp knääppt knäpptfotografi sn ´kaort -e - -a. Ho vär amaLe('a:ma:Le) oti Korérn. Detvar ett foto på henne i Kurirenfotspår sn ´fä:L -e - -afram adv främ. Kåm främ! ..Kom fram!framför pre ´främaför, ´främför. Biln staofrämaför brao. Hån jär ålltifrämför föttren (i vägen)framifrån adv ´främifraframme adv fräämm. No jära ve fräämm.framstupa adv a heeod, 'främsteop. Hån foll aheeod. Hån foll främsteop.framtill adv 'främa. Jä vill siti främa.framåt adv ´främet. Gå no främet, Lisa!frankera v 'sä:ti/'klister o´pa i frimärk,'sä:ti säätt sätt (sä:t/'sä:ti),'kList/er -re -refransig a 'fräaschafred sm 'fre:d -nfresta, försöka v frääst'fräste -efri a ´fruyfria v fruuy 'fruye -efriare sm 'fruyar -n - -anfrid sm ´fri:d -nfridfull a lognfrieri sn fruye´ruy –e - -afrihet sf 'fruyhäit –a - -enfrikostig a 'dji:mild, 'staorhentfrimärke sn 'fri:märk -e - -afrisk a frisk, ´kruyfrisör sm fri´sö:r -n - -anfrivillig a 'fruyvillifront sf 'främ/su:d -suda - -sudenfrossa sm 'frå:sa –n t.ex.'bjärnfråsan)frost sf ´fröst -afrostig a 'ru:ma (med rimfrost på)fru sf 'ko:n/o - -i –in, 'tjä:ling –asf - -en, 'freo - freeo 'freoenfrukost sm ´fru:kåst –n - -anfrukt sf ´frokt –a frookt 'froktenfrukta v frookt 'frokte -efruktansvärd a för´skrätjelifruktlös a 'lö:nleos. Hä vär lönleost.fruntimmer sf 'ko:n/ o - -i -infruntim.vecka sf 'pissviko -frusen a 'fro:sin, 'fro:sali,'kLåmsnfrysa v freeos ´freos 'fro:sifrysa på v 'jå:ka - - . Hä hä jåka i nat(första tunna isen på sjö/älv)fråga v frååg 'frå:ge -efråga sf frååg 'frå:ga - frå:genfrågvis a 'frå:gvu:sfrån pre fra, ´bårti, ´bårta Ho jär bårtiWitan. Hån kåm häimbårta skaoLa.frånskild a stjildfräck a fräckfräknig a 'fräknafrälsa v frääls 'frälse -efrälsare sm 'frälsar –n - -anfrämmande a 'aokåna, 'aotjiätfrämmande sm 'fre:mand (besök, gäster).Dåm hå fäi fremand. De harfått främmande.fräta v 'frä:ta - -frö sn ´fre: - - -afröken sf ´frö:k/en -na 'frö:kenfrö:knenfuktig a se:gful a ´feoL, stiggfull a foll. Bussn vär foll.(även: berusad).fullkomlig a 'fe:lfruyfullständigt adv 'ålldelesfullvuxen a foll´växtfumlig a 'famLa,'faomLafundera v fondé:r –e -efundersam a fondé:rsämfurir sm fu´ri:r -n - -anfuska v foosk 'foske -efy int ´hoa, ´hoali:genfylla sf fiill 'filla. Hån vär i fillai fyllan)fullbult sm 'fillheond -n - -an,'fillbolt-n - -anfyllerist sm 'fillar -n - -anfynd sn ´fynd -e - -afyrkant sm 'fy:rkänt/'fy:rkäant –n - -an,fyrkantig a 'fy:rkänta, 'fy:rkäantafå pro fa:. Hä vär fa: isa möte…på mötet.få v fa: fi:k ´fäi. Fik do i brev igar?fågelbo sn 'fågeLbao -e - -afågelstjärt sn stuul 'stu:le - stu:lafån sn ´ha:m -e - -a. Stä at söm i hamfånga v faaong ' faonge -efånig a 'ha:mat. Hån tjiät-sä hamat.fåra sf 'få:r -a fåår få:ren. (i pärfår)fälla sf fääll 'fälla - 'fällen(i meosfäll)fälla v fääll fäälld fälltfängelse sn hääkt 'häkte – häkta.fängsla v hääkt 'häkte –e. FiäLosnhäkte mä.färdas v 'fä:Les -se -sefärdig a 'fä:La. Jär do at fäLa än?färdigt- v djä:ra bårt djaaord djaort(djä:r/- göra klart 'djä:ra). Jä hä djaort bårtfeose.Jag har gjort klart ilagården.färg sf ´färi färja - 'färjen.Tits do åmfärja?färga v 'fä:ri färje –e. Jä hä färjestjaorta.färja sf 'fä:ri färja - färjen (farkost)färsk a färskfästa v fääst 'fäste -efästman sm 'fruyar -n - -ansm 'fästmän - - fästmännen.fästmö sf fjääll 'fjälla - fjällenföda v fööd föödd fött.följa v 'få:Li fååLd fåLtfönster sn ´fuscht/er -re - -raför pre fö:rföra v föör föörd förtförakt sn för´äkt -eförare sm 'fö:rar -n - -an,sm sja´fö:r –n - -anförarga v för´ari förarje -eförargelse sf för´arjels förarjelsaförarglig a 'harmeli. Hä vär harmelitförbannat int för´baje mä, för´grö:nat,för´hånnat, 'räckarnsförbannelse sf förbännels -a - -enförbi pre för´buy. Ve faor för´buy BöLe.förbjuda v för´biiod förbäod förbo:diförbättra v för´bätter förbättre -e,'bätter dill,'lå:ga ´dill - -fördärv sn för´därv -efördärva v för'däärv fördärve -efördömda a 'armade. Armade beosaong!Fördömda busunge!före pre ´fiäri. Fiäri jioL…Före julföre adv 'fiäri. Dåm kåm fiäri…Dom kom föreföre, väglag sn föör 'fö:re. Före vär dåLit.före, dåligt sn 'aofö:r –e. Hä vär aoföre igar.förebrå v 'kLänd/er –re -reförebud sn 'fäiglios -e - -a. Dåm sagfäigliose dän fiäri-na döödd,sn 'fiäribå:d -e - -aförfallen a 'a:dalke (om person),a 'fållfäLa (om byggnad)förfärlig a för´fälliförklara v för´kla:r förkLa:re -eförkyld a för´tjiäLd, 'kru:meliförkylning sm kru:m 'kru:menförlora v för´laaor förlaore -eförlora,mista v miist 'miste –e, tääpp 'täppe -eförlova sig v för´lå:va sä - -förlåta v för´lååt förlåte -eförlåtelse sf för´lå:tels -aförlägen a 'skämLa, ´bLeoförlänga v skaarv 'skarve -eförlöjliga v druuv vä ´dräiv 'dri:viförman sm ´ba:s -n baas 'ba:sanförmer adv för´mäirförmiddag sm 'fiärimiddä –n fiärimiddåga -nförmodligen adv 'traoLitvu:sförmyndare sm för´myndar -n - -anförmå v kåånn koot kont(kän/kåånn),våårk 'vårke -e,kLaar a:kLa:re –e,vå:ra ´gåferförmögen a för´mö:gen, ru:kförna (gräs) sf föörn 'förna (fjolårsgräs)förnamn sn 'fö:rnämn -e - -aförnuft sn för´noft -eförnuftig a för´nofta. Hä vär förnoftat.förorena v 'aoräin -e –e, duundj ned'dundje -eförorsaka v 'aorsåka - -, vååll 'vålle -eförr adv förr, förr i ´vä:La, förr i ´tu:dnförra a 'före (i 'förevikon)…i förra veckan.förrgår s för´dä:n ( i för´dä:n)…i förrgårförråd sn ´lä:g/er -re - -raförråda v rööj rööjd röjt (en hemlighet)förrän,innan kon ´förrn, förrän, inna. Hä dröjdat laandj förrn/inna dåm kåmhäim.förrätt sm 'fö:rrätt -n - -anförsena v för´sääin försäine -eförsigkommen a ´fö:r-sä. Ho är sö för-sästanta.försiktig a för´siktaförskräcklig a för´skrätjeliförskräckt a för´skräcktförst adv först. Först dill kwarna faförst måLaförsta ro föörst (se gram: räkneord)förstfödd sn 'förstba:ne (den förstfödde)förstora v för´staaor förstaore -eförstukvist sm 'fårstokwist -n - -an,sm ´kwist –n kwiist 'kwistanförstå v för/´stä -stao -stäi, 'få:ta - -förstånd,vett sn för´stånd -e, hao –e (vett)förståndig a för´stånda, ´kLaokförstås adv för´ståssförstöra v för/stöör -störd –stört,för/´däärv -därve -därveförsvar sn för´swä:r -eförsvara v för´swåra - -försvinna v för/´swiinn -swänn -swånneförsvunnen a för´swånne.Heondn jär förswånne.försämra v för´säm/mer -re -reförsök sn för´sö:k -e - -a. Djär i försök!försöka v för/´söök -sökt –sökt frääst,'fräste –e. Hån försökt såva.förtala v 'bäktåLa - -förtjust i v tiits åm tiickt tickt. Ve titsåm te.förtjäna v för/´tjiiän -tjiänt -tjiäntförträfflig a 'mi:tji bra:, 'mi:tsi ´gaod etc.förut adv för´eotförvånad a 'ö:verräske, 'staorögdförvärkt a 'såndervärkt
förväxla v för´väx/el -le -le, tåå fe:l´tao täi (tä:/tåå)förälder sm för´älder -n - föräldrenförälska sig v ´bLuy tjä:r värt ´vårteförälskad a tjä:rförödelse sf för´ö:dels förö:delsafösa v föös fööst föst, 'kå:ra - - Ho föstin kao (kon). Hån kåraihaopäska (skrapade ihop askan).
G
gaggig a åmi´kräng, i 'ba:ndömegagn sn ´gägn -egala v 'gå:La - - Toppen gåLa nyss.galen a gääLn,'gö:Lin. Ållt wå dåmdjaaord värt göLit. Allt vaddom gjorde blev galet.galenskap sn 'gäLnskä:p -e - -agalge sm 'kle:dhängar -n - -angall a gå:l, gål´kao (ofruktsam ko)galler sn ´gåll/er -re - ragallra v 'gäll/er -re –re.Gäller pLänten!galning sm 'gäLning -en - -angammal a 'gå:malgammal häst sm ´gämmeL –n, äv.gammal gubbegammalmodig a gämeL´maoda/-maodeganska adv 'gaschka, 'gaodegapa v 'gå:pa - -gaphals sm gåpa´håsch -n - -angapskratt sn 'fLäbbskrätt-e - -agarn sn ´garn -e - -agarva v gaarv 'garve -egarveri sn garve´ruy –e - -agata sf 'gö:t/o - -i -inge v djii gä:v 'dji:vi (dji:/djii)gena v djiiän 'djiäne -egenant a 'harmelit. Hoa, sö harmelit!genast adv 'djiänestgenerös a 'dji:mild, 'staorhentgenom pre ´djiänogenom att kon ´djiäno attgenväg sm 'djiänvä:g -en - -angestikulera v hové:r -e -egevär sn dji´vä:r -e - -a,sf bööss 'bössa - -engifta sig v djiift sä 'djifte -egissa v djiiss 'djisse -egivmild a 'dji:mild, 'staorhentglad a gLä:d.glansig a 'gLe:maglappa v tjiipp 'tjippe -e (tjippskaodd)utan socka i skonglasögon sn gLås´ö:ga (bpl)gles a grist gList (äv gisten)
glida v gluud ´gLäid 'gLi:di, riinnränn 'rånne. Ve ränn nedförbäcken…(åkte skidor/kälke)glimma v 'gLe:ma - -glittra v 'glitt/er -re -reglop sm 'a:la:ting -en - -an,sm ('päjk-)'spaoLing -en - -anglädja v 'gLä:di gLäädd gLätt(gLä:d/'gLä:di).glöd sf ´gLö:d -aglömma v gLööm gLöömd gLömtglömsk a gLömskgnabbas,kiva v 'gnäbbes -e -egnaga v 'gnå:ga ´gnäag 'gnö:gi(gnä:g/'gnå:ga). Meosa gnäggnata v 'tja:ta - -gnida v gnuud ´gnäid 'gni:dignidig a 'gne:to, 'sni:ken, sna:Lgnissla v 'gniss/el -le -le, (se gnälla)gnista sf 'gnist/er -ra - -rengnugga v gnoogg 'gnogge -egnägga v wrääsk'wräske -egnälla v gnääll gnäälld gnällt(även gnissla)god a ´gaodgodartad a 'gaodäkta (t.ex. sjukdom)goddag int god´dä:godis, se godsakgodkänna v 'gaod/tjänn -tjiät -tjiätgodnatt int go´nåttgodsak sf gåått 'gåtta - -engodsint,snäll a 'gaodäkta, snällgomorron int go´mårrengorma v gåårm 'gårme -e, brååk'brå:ke -e,träätt 'trätte -egott om adv gått o. Dåm hå gått omätn hääim.grad sf ´gra:d -a graad 'gra:dengranit sm 'gra:stäin - - -angrann a gränn, snigggranne sm gräänn - - 'grännan,alt: gräanngranska v grääschk 'gräschke -e,'skåda - -, nägeL/´fåra -faor-förigratis a ´gra:tisgratulera v gratolé:r -e -egrav sf ´grä:v -a grääv 'grä:ven,alt: gräavgravid a 'ba:nat, ”opa ´hi:ven”(vard.)gren sm ´kwist -n kwiist 'kwistangrimasera v 'stjägLes -e -egrina v waaL 'wa:Le -egrind sf ´grand -a graand 'grandengrinig,kall a 'gri:no. I grino tjäling. Hä drägrinot i kwelDet blåser kallt…gripa v gruup ´gräip 'gri:pi, tåå´tao täi
grisa ner v gåårm 'gårme -e,gryyll 'grylle -egro v ´grao graaodd graottgrop sf grååbb 'gråbba - gråbbengropig a 'gråbba. Vägen jär gråbbagrov a ´graogrubbla v 'grobb/eL -Le -Legrumlig a 'gramLa, 'graomLagrund,hus- sm ´grond -n groond 'grondangrund, i sjö sn ´grånn -e - -a.Päss dä för grånne!grund, grunt a gronn, gront. Vättne vär gront.grus sn ´greos -egrustäkt sn 'greos-tä:g -e - -agruva sig v greeo sä 'greoe -egruvsam a 'greoarsämgry v graan 'gra:ne -e. Dän grane.grym a grömgrymta v gröömt 'grömte -egryn sn ´gry:n -e - -agrynig a 'gry:na. Grötn värt gryna.grå a gra:gråna v graan 'gra:ne -e. Hare hägrane.gråta v graat gre:t 'gra:te, 'djinnes-e -egrädda v gräädd 'grädde -egräla v 'rätt/gäs -djiks -gäis (-gärs/-gäs), träätt 'trätte -egräs sn ´grä:s -egrässtrå sn gräs´stra: - - -ngräva v 'grä:va gräävd grävt(grä:v/'grä:va)grön a grö:ngrönsak sm 'grö:nsä:k -en -er -rengrönska v grööschk 'gröschke -egröt sm ´grö:t -ngubbe sm gååbb 'gåbben - gåbbangud sm ´go:d -n good 'go:dangud ske lov int govari´lå:vgul a go:Lguld sn ´gold -egulna v gooLn 'goLne -egumma sf 'tjä:ling -a - -engylf sm ´meok -engyttja sf 'djiäri djiärja, rååLk 'råLkagå v gä: dji:k ´gäi (gä:r/gä:)gå sakta v knaall 'knalle -egång sf gääk ´gä:ka – 'gä:ken. Först-gäka jä sag dä..Den första g..gångjärn sn 'gä:kjärn -e - -agård sm ´gå:L -n gååL 'gå:Langårdsfolk sn 'gårsfåLk/'gåLsfåLk -egåta sf gååt 'gå:ta - gå:tengåva sf gååv 'gå:va - gå:vengälla v djääll djäälld djälltgärna adv djäärn, 'djärnogäspa v djääsp 'djäspe -egäst,besök sm ´djäst -n djääst 'djästan, fre:-mand. Ve hå fremand…besökgömma v djiiäm djiiämd ´djiämtgöra v 'djä:ra djaaord/djaaoL ´djaort(djä:r/'djä:ra),doorr 'dorre –eWå doorr do vä? Vad gör du?
H
ha v håå häädd 'hö:vi (hä:/håå)hacka sn ´grä:v -e - -a. Jä hä i pärgräv.hage,ko- sf häägn 'hägna - 'hägnenhagel sn ´häg/eL -Le - -Lahagla v 'hä:geL 'hägLe -Lehalka sm ´fLäin - (halt väglag)halkig,hal a 'hö:Lo. Idä jär-ä hö:Lot.hallon sn ´brämbär -e - -ahalsband sn 'håschbä:t -e - -ahalta v håålt 'hålte -ehalv a ´håLv, (halvt) håLthalva sf hååLv 'håLva - håLvenhan pro hån, en, n (se gram: pron)handduk sm 'händdeok -en - -anhandgjord a 'händdjaort, djaort för händhandikappad a 'aofäLahandla v 'händ/el -le -lehandlare sm 'händlar -n - -anhandtag sn 'händtä:g -e - -ahans pro håsch. Päjken håsch.Hans pojke.harmlig a 'harmeli ('harmelit…harmligt)hasa,släpa v 'hå:sa - -, sååsk 'såske -ehastigt,snabbt adv 'hästat, ´faort, snäbbthav sn ´hä:v -e - -ahed sf ´häid -a hääid 'häidenhej, Bölebor! int Hio ´opa 'Bö:Le! Hälsningsordmellan Bölebor.heja int hiio 'hioe -e… (säga hej)hejda v hääjd 'häjde -ehel, hela a ´häil, ´häla, häla dän..hela dagen.helg sf ´häLi häLja - 'häLjenheller adv ´häller (at jä häller)inte jag hellerhelvete sn 'hälve:t -e - -a.Hä vär at hälveti!hem sn ´häim -e - -ahem adv ´häim. No gä ve häim!Nu går vi hemhembakad a 'häimbåka. häimbåkalimp.limpahembiträde sf piig 'pi:ga - 'pi:genhemgift sn häima´fåLi häima´fåLjehemgjord a 'häimdjaort. Mössa järhäimdjaorthemlig a 'hemLihemligen adv i 'lönndohemlighet sf 'hemLihäit -a - -enhemligh.full a 'inmörd, mörd. Söstra jär inmördhemma adv hääim. Ho vär hääim igar.hemman sn 'häiman -e - -a. I staort häiman.hemsk a hämsk, 'falli, för´skrätjelihemvävd a 'häimvivi(i'häimvivimått) matta)henne pro a, na, ho, heo (se gram: pron)hennes pro 'he:ners. sån heners.hennes sonherre sm ´härr -n häärr 'härranhes a he:shet, hett a ´häit, hätt. Spisn jär häit.heta v hääit 'häite -ehimmel sm 'hi:mel -n-”-srodnad sm 'rå:da -nhindra v 'hind/er -re -rehinka upp v haants opp 'hantse -e (vättne)hinna sf hiinn 'hinna - hinnenhinna v hiinn hänn/hi:t 'hånnehistoria sf hi´sto:ri -ja - -jenhit adv hu:t, ´hutsenhitom pre 'hutaför, ´hutro (hutro skaogen)hitta v fiinn fänn/ (pl). fåånn 'fånnehittills adv ´huttillshitåt adv ´hutathjul sn ´jiol -e - ahjulbent a bio´banthjälp sf ´jäLp -ahjälpa v jääLp jääLpt jäLpthjärnblödning sn ´sLä:g –e. Ho dao a sLäge.hon pro ho, na, a, heo (se gram: pron)honom pro en, n, hånhoppa v hååpp 'håppe -e,v spraant 'sprante -ehorn sn ´hårn -e - -ahos pre nä:r, ´isi (när-o Stefan,isi Freedd)hosta sf haaost 'haostahosta v haaost 'haoste -e, krääx'kräxe -ehot sn ´haot -e - -ahov, häst- sm ´hao – haao 'haoanhota v haaot 'haote -ehuckle sf häälk 'hälka - hälkenhud, djur- sf ´heod -a heeod 'heoden,sn ´stjinn -e - -ahugga v håågg hogg 'håggehuggkubbe sm 'håggkäbb -en - -anhugg”spån” sm ´twäit -n twääit 'twäitanhugg”spill” sn ´twäitmå:d -e (vid vedhuggning)humoristisk a 'tjioraoLihumör sn ho´mö:r -ehungrig a 'haongrahur adv ´horihus sn ´heos -e - -a,sm ´gå:L -n gååL 'gå:Lanhusförhör sn 'heosförhäir -e - ahushåll sn 'heoshåll -e - -ahusmor sf 'heosmaor -a - -enhuttra v 'horves -e -ehuvudstupa adv a heeod, 'heodsteophuvudvärk sf 'heodillt -a, illt i skåålln/heodehylla sf hiill 'hilla – hillenhyllning sf 'oppväktning -a - -enhågad a 'hå:ga. Jär do håga gä opabio? Är du hågad/Har du lust?hål sn ´hå:l -e - -ahålla v håål ho:L 'hå:lehålla på att v håål-a: ho:l-a: hå:le-a:. Hohol-a twäätt..Hon höll på att…hån sn ´hå:n -ehåna v håån 'hå:ne -ehånflina v 'fLe:na - -. Dåm bara fLena.hånskratta v 'hå:nskrätt -e -e.hård a hä:L härt: (hårt)hårig a 'ha:rahårlugg sm 'pännlogg -en - -anhårt adv härt. Dåm arbäite härthåv sm ´hå:v -en hååv 'hå:vanhädanefter adv hin´ätthäkta v hääkt 'häkte -ehälften sf ´håLta. HåLta jär lögot.Hälften är lagom.hälla v hääll häälld hällt,hälla ut v sLa: ´eot ´sLao sLäi, skwäätthälla i/på lite v o´ti/o´pa 'skwätte -e i greeothälsa sf hääls 'hälsa. Hälsa håsch häållti vöri dåLi. Hans hälsa har…hälsa v hääls 'hälse -e. Häls opa mä!hälsningar sf 'hälsning -a - enhälsosam a 'hälsosämhämnas v djii a:t ´gä:v 'dji:vi (dji:/djii)hämta v heemt 'hemte -ehända v heet 'he:te -ehända,ske v ´stjiä stjiiädd ´stjiätthändig a 'hä:ta, henthänga v haandj häängd hängthängig, slö a 'ko:sin, kosi´mäng, 'a:trobbe(slö), ligo´fatt, 'kru:meli (sjuk)häpen a ('mi:tji)'ö:verräskehär adv hin, ´hina, härhärdig, tålig a to:Lo, 'tå:Lo, 'tö:Lohärefter adv hin´ätthärifrån adv 'hä:dan,'hä:danhinhärja v 'häri härje -ehärma v aap ätt 'a:pe -e, häärm'härme -ehärstamma v 'hä:rstäm -me -mehärva sf häärv 'härva - härvenhäxa sf hääx 'häxa - häxenhög sm ´haop -en haaop 'haopanhög a hö:g (i högt heos) ett högt hushöger adv ´hö:gerhögerhänt a höger´henthögfärdig a hög´fäLa, ´dreo (dryg)högljudd a 'hö:gliodd, 'hö:gröste'gå:pali (gapig)högmässa sf 'hö:gmäss -a - -enhögskola sf 'hö:gskaoL -a - -enHögsön sn ´Heoksihöja v hööj hööjd höjthöra v hääir höörd hörthörn sn ´hörn -e - -ahörn, vrå sf ´rao - raao 'raoenhörsel sf ´hörs/el -lahöslåtter sf 'sLattänn sLattänna sLattännen -sf hä´bärning -ahöst sm ´höst -n hööst 'höstanhövlig a 'trevLi
I
i pre i, ´ini, ´oti, ´opi: i LeeoL,(Luleå),ini råmme, oti häta (handen),´opiBaodn…(Boden)iaktta v 'änvåra - -ibland adv i´bländ, 'stå:toicke adv at, antidag adv i´dä:idé sm idé: -n - -anifrån pre fra, ´bårti, ´bårta. Ho jär bårtiPrästhåLm. Hån kam bårta skaoLaigen adv a:t, ´ater. Standj at dörn! Stängigen dörren! Kam do no ater?igår adv i´ga:rigår kväll adv i´ga:r-o kwe:lihjäl adv i´jä:L. Sla ijäL fLogo! (flugan)ihop adv i´haopila v bLääkt 'bLäkte -e (springa snabbt)illa,-mående adv iill. Ho må iill Hon är illamåendeillasmakande a 'då:Li, na:k, nakt. Kaffe vär nakt.illvillig a 'ä:lakilsken a ilsk, 'ilsken, äggi morgon adv i ´mårren, a 'mörno i morgon bittii morse adv i möörnin adv in. Kåm in! Stug in!…Stig in!inbjuda v biiod in ´bäod 'bo:diinbrott sn 'inbrått -e - -aindela v dääil in 'däile -eindriva v druuv in ´dräiv 'dri:vi,bjäärn 'bjärne -e. Hån bjärneåss opa ränta för låne.inflammeras v 'ilskes -e -e . Sare (såret) häilskese…har inflammerats.influensa sm kru:m 'kru:men.informera v infårmé:r –e –e, tå:La ´åm - -inga pro (pl)'änger. Hä do änger strampoingen pro (m)'ängen (f)'ängar,ängen kar, ängar konoingendera pro ängen a: (åss), ängar a: (åss)ingenstans adv 'ängerstingenting pro 'åssat, at nä:, ant nä:inget pro (n)'änge (änge heos),'åssat…inget = ingentingingripa v gruup in ´gräip 'gri:piinhägnad sf häägn 'hägna - hägnenin i adv in ini. Dåm djik in ini råmme.inkomst sf 'inkåmst -a - -eninnan kon inna, fiäri. Kåm fiäri hä mörkat!… Kom innan det mörknar!innanför pre 'innaför, ´inroinne adv iinn. No skå do våra iinn!inne i pre ini Ho jär ini tjiäke.(inne i köket)inomhus adv 'inderi. Ve hå-nä varmt inderi.inse v för/´stä: -stao -stäiinte adv at, antintill pre ´ati, ´neväsn. Ho sat ati spisn.intressant a intre´ssäntinåt adv ´ineti onödan adv i 'aonö:dis sm ´u:s -n uus 'u:sanis-sörja sm 'så:ra -nistadig a ba:g. Nuyhästn jär bag.itu adv i´teoivrig a 'ivriiväg adv a:. No ber-ä a! Nu bär det iväg
J
ja int jå, jååjag pro jäjaga v jaakt 'jakte -ejaha int 'ja:ha:jakt sf ´jakt -a jaakt 'jaktenjama v jaam 'ja:me -ejaså int 'jasså. Jasså, trao do hä?jobb sn 'arbäit -e, ´knaog -ejobba v 'arbäit -e -e,v knaaog 'knaoge -ejord sf ´jaoL -ajordbruk sn 'jaoLbreok –e - -aju adv jo. Hä väta ve jo ååll!jul sf ´jioL –a jiioL 'jioLenjulafton sm 'jioLäfta -n - -ranjuldag sm 'jioLdä: -n jioLdåga -njulklapp sm 'jioLkLäpp -en - -anjulotta sf 'jioLott -a - -enjust adv jost. Jost hä! Just det!jägare sm 'jä:gar -n - -anjägmästare sm 'jä:gmästar -n - -anjäkta v 'gå:sa - -. Do skå at gåsa!jämn a jamnjämnbred a 'jamnbräidjämngammal a säm´ålder, 'jamngå:maljämra sig v 'jämres -e -e, 'åjes -e -ejämt adv jamtjärn sn ´järn -ejärntråd sm 'järntra: -n –d järntra:danjättestor a 'mitji ´staor ´a:bårta staor'staorbåLa , In 'staorbåLa tåll(tall), (se väldig, väldigt)
K
kafé sn ´fi:k -e - -akaffe sn ´kaff -e.In kåpp a kaff.En kopp kaffekaffetår sm ´kaffitå:r -n - ankaka sf 'kö:k/o - -i -inkal, bar a ´sneod (om mark), fLant (skallig)kalas sn ka´la:s -e - -akall a kå:l. No bLuy-ä kållt.kalla v kåål 'kå:le -ekallna v kååLn 'kåLne -ekalufs sf häärn 'härna - 'härnenkam sm ´kä:p -en kääp 'kä:pankamrat sm kam´ra:t –n - -ankanske adv 'käschikant sm ´känt -n käänt 'käntankantig a 'käntakantra v 'känt/er -re –re, viick 'vicke -ekaramell sf gåått 'gåtta - gåttenkarda v kaard 'ka:rde -e. Ho karde olla.karl sm ´ka:r -n 'ka:ra ka:rankarsk a morskkarta sf kaart 'ka:rta - ka:rtenkarva v 'kå:ta - -, 'kå:va - - ,(m.kniv)kasse sm 'kasch -n kaasch kaschankasta v snöör snöörd snört,v kääst 'käste -ekastrera v snääip snääipt ´snäiptkastved sm 'kästve:d -nkatalog sm 'pri:skorant -n - -ankatekes sm ka´tje:s -n - -ankavat a ´fö:r-sä. Ho är värkeligen för- sä.kavla v 'kä:veL kävLe -ekedja sf 'tjiädi tjiädja - tjiädjenkikhosta sf tjik´haost -akikna v 'tji:ken tjikne -e,v 'strå:gen strågne -ekilo sm ´tjilo tjilo tjilo tjilonkiosk sm ´tjåsk -en tjååsk'tjåskankippa v tjiipp 'tjippe -e. Ho tjippe ättä:tn. Hon kippade efter andankista sf tjiist 'tjista - tjistenkittlas v 'tjiätas -e –e. Do fa at tjiätas!kittlig a 'tjiäto. Jär do tjiäto?kivas v kä´näbbes -e -e, 'karjes –e -eklack sm ´kLäck -en kLääck 'kLäckankladda v såårm 'sårme -ekladdig a 'sårma, 'kLäima, 'gryllaklaga på,över v 'kLå:ga - - opa/ iviklandra v 'kLänd/er -re –re,kLäänk 'kLänke -e (opa)klant sm 'bängeLmåkar -n - -anklanta - v 'bäng/eL -Le -Le, miss´vipp--misslyckas Les -e -e…misslyckasklar a kLa:rklara v kLaar 'kLa:re -eklarna v kLåårn 'kLårne -eklass sm ´kLäss -n kLääss 'kLässanklassrum sn 'kLässråm -me - -makleta v kLääim 'kLäime -ekletig a 'kLäima, 'sårmaklia v kLa: kLaadd kLatt. KLa mäopa riggen! 'KLäies -e –e. HäkLäies oti häta….i handenklibbig a 'kLibba, 'kLäimaklimp sm ´kLamp -en kLaamp'kLampanklippa v kLiipp kLiippt kLipptklister sn ´kList/er – re. Klistre fässne.klistra v 'kList/er -re -re.klocka sf kLååck 'kLåcka - kLåckenklockare sm 'kLåckar -n - -anklok,slug a ´kLaok ´sLeo. Hån kän at vårariktit kLaok/sLeo. Han kaninte vara riktigt klok!klot sn ´kLaot -e - -aklottra v 'kLå:ta - -klubba sf kLååbb 'kLåbba - kLåbbenklump sm ´kLamp -en kLaamp 'kLampanklumpig a 'kLampaklunga sm ´haop -en haaop 'haopanklut sm ´kLeot -n kLeeot 'kLeotanklyfta sf kLiift 'kLifta - kLiftenklyftig a ´sLeo, ´kLaokklyva v kLeeo ´kLeo 'kLo:viklåpare sm 'kLå:par -n - -an, 'bängel-måkar –n - -anklä v kLeed kLeedd kLett (opa-sä)klädhängare sm 'kLe:dhängar -n - -anklädlina sn 'kLe:dstreck -e - -aklädnypa sm 'kLe:dknäppar -n - -anklämma v kLääm kLäämd kLämtklämma bröd sf tiill 'tilla – tillen,sf 'brö:dtill -a - -enklättra v 'kLätt/er -re -reklösa v kLöös kLööst kLöstknacka v knääck 'knäcke -eknaka v 'knå:ka - -knall sm ´knall -n knaall 'knallanknalla gå v knaall 'knalle -eknapp sm ´knåpp -en knååpp 'knåppanknapp a nätt. Mätn vär nätt (nog så lite)knappast adv 'armestknapphål sn 'knåpphå:L -e - -aknappnål sf 'knåppna:L -a - -enknapra v 'knä:p/er knäpre -eknarra v knaark 'knarke -e,gnoork 'gnorke -eknastra v 'knäst/er -re –re,språ:ka - -knippa –e sf kniipp 'knippa - knippenknog sn ´knaog -e, arbäit -eknubbig a 'knåbbaknuffa v skooff 'skoffe -e, knooff'knoffe -eknut sm ´kneot -n kneeot 'kneotanknyckla v 'skrö:v/eL skrövLe -Le- ” - -ihop v 'skrynk/eL ihaop -Le -Leknyta v knyyt knyytt knyttknyte sn knyyt 'kny:te - kny:ta. Dåm håjost fäi i lite knyyt. De har justfått ett litet knyte….(barn).knytnäve sm 'kny:tnäva -n - -ranknåda v 'knå:da - -.Hä do knåda däigenknäckebröd sn 'hä:Lbrö:d -e - -aknäppa v knääpp knääppt knäpptknöl sm ´kneoL -n kneeoL 'kneoLanknölig a 'kneoLakobent a kå´bantkock sm ´kåck -en kååck 'kåckankocka sf kååck 'kåcka - kåckenkoja sf kååj 'kåja - kåjenkoka v kaaok 'kaoke –e.kokhett- sm kaok´sö:dn. Äkt dä, hä jär-vatten kaoksödn ini pänna!koka över v kaaok´ i:vi 'kaoke -ekokt a 'kaokekol sn ´kå:L -e. KåL´swårt.kolsvartkola v 'kå:La - - (i kolmila)kolmila sf kå:L´mu:L -a - -enkolossal a ´a:bårta ´staor, 'mi:tji ´staorkomma v 'kå:ma kåmko:m(kam/'kå:ma)komma ihåg v 'kå:ma i´hå:g (se komma)komplicerad a 'inveckLekonkurrera v 'tä:veL tävLe -Lekonkurs, gå i v gä: a´koll dji:k ´gäi (gä:r/gä:konservera v kånservé:r - e -ekonst sf ´koscht -akonstig a 'koschtikonsum sn ´kåpera -. Förr hädd kåperain affär opa BöLe.konsumera v för´breok -e -ekont sm ´kånt -n kåånt 'kåntankontant,sams a säms, kån´tant. Hån å jä järaat riktit kåntantkontanter sm 'pe:ning -en - -ankontor sn kån´taor -e - -akontorist sm 'baokhållar -n - -ankontrollera v grääschk 'gräschke -ekorg sm ´kåri kårjen 'kå:ri kårjankork sm ´kork -en koork 'korkankorkad,dum a 'korke , dammkorkskruv sm 'korkskreo -en - -ankorrekt a 'fe:lfruykors sn ´kårs -e - -akors å tvärs adv kårs å twärskorsord sn 'kårsaoL -e - -akort sn ´kaort -e - -akort a 'stäcka, kårtkorthårig a 'kårtha:re, 'stäckaha:rekortväxt a 'sma:växtkosta v kååst 'kåste -ekraft sf 'kräft -a krääft kräftenkraftig a 'kräftikragknapp sm 'krå:gaknåpp -en - -ankrama- v 'krå:ma - -, 'krå:ma ´åmomfamnakramsnö sm 'krämmsniä -nkrans sm ´kräsch -n krääsch 'kräschankratta v kräätt 'krätte -ekravbrev sn 'krä:vbre:v -e - -akrig sn ´kri:g -e - -akrigare sm 'kri:gar -n - -ankring pre 'krängo. ´rondero. Dåmdäsche krängo gräna…granenkring adv o´kräng. Dåm djik okräng opatårje….torget.krock v krååck 'kråcke -ekrock sm ´kråck -en krååck 'kråckankrog sm ´kraog -en kraaog 'kraogankrok sm ´kraok -en kraaok 'kraokankrokig a 'kraoka-” -om väg a 'korvakrona sf kraaon 'kraona - kraonenkronan,staten sf 'kraaon kraonakronojägare sm 'kraonjägar -n - -an, ned-sättande: 'ståbbkåxar -n - -ankronprins sm 'kraonpriäsch -n - -ankronprinssessa sf 'kraonpriäschess -a - -enkrossa v krååss 'kråsse -ekrusa v kreeos 'kreose -ekrut sn ´kreot -ekry a ´kruykrycka sf kriick 'kricka - krickenkrympa v kryymp kryympt krymptkrypa v kreeop ´kreop 'kro:pikrångla v 'bäng/eL -Le Lekräk,djur sn ´krä:k e - -akräkas v ´spuy spuudd sputtkräla v krääL 'krä:Le -e,krööL 'krö:Le -ekräsen a 'tjänka (kinkig)-”- noggrann a 'grännlåga, 'naogakräva v 'krä:vi kräävd krävt. Hokräävd mä opa betåLningakula sf keeoL 'keoLa - keoLen. Skåve späla keeoL?kulen a 'ko:Lin. No jär-ä koLit eeot.kulle sm kooll –n 'koollan,sm ´kLäpp -en kLääpp'kLäppankung sm ´kaong -en kaaong 'kaongankunna v kåånn koot kont (kän/kåånn)kunnig a 'kånna. Hån vär sö kånna at-nfänn snåttermyra opa i gääk.Han var så kunnig att han…kusk sm ´kosk -en koosk 'koskankust sm ´kost -n koost 'kostankvarn sf ´kwarn -a kwaarn 'kwarnenkvast sm ´kwåst -n kwååst 'kwåstankvinna sf 'ko:n/o - -i -inkvist sm ´kwist -n kwiist 'kwistankvistig a 'kwistakvittra v 'kwitt/er -re -rekväll sm ´kwe:l -n kweel 'kwe:lankyla sf ´tjiäLd ´tjiäLdakylig, råkall a 'djäLma, 'mårra, 'ra:kå:l. Häjär djäLmat/rakållt idä.kyrka sf tjäärk 'tjärka - tjärkenkyrkogård sm gräv´gå:L -n - -ankåda sf kaaod 'kaodakådig a 'kaoda.kådsalva sf 'kaodsalv -akåta, lapp- sm kååt 'kå:ta kååt kå:tenkäft sm ´tjäft -n tjääft 'tjäftan. Hål attjäftn! (Håll käften!)kälke sm tjääLk 'tjäLken - tjäLkankälla sf tjiiäl 'tjiäla - tjiälenkällare sm 'tjällar -n - ankämpa v tjäämp 'tjämpe -ekänd a ´tjiät, 'kåna, be´römtkänna v tjäänn tjiiät ´tjiätkänt folk sn 'tjiätesfåLk -e. Hä vär baratjiätesfåLke (bekanta) opa fästn.käring sf 'tjä:ling -a - -enkärlek sm 'tjä:rläik -enkärna sf tjäärn 'tjärna - tjärnenkärna smör v tjäärn 'tjärne -e. Hä dotjärne smöre idä?kärra sf tjäärr 'tjärra - tjärrenkätting sf 'tjiädi tjiädja –tjiädjen.köld sf ´tjiäLd tjiäLdaköpa v tjiiäp tjiiäpt ´tjiäptköpt,”köpes” adv ´tjiäpes. Di här mössa järtjiäpes. Ho jär at häimsticke.köra v tjiiär tjiiärd ´tjiärtköra in hö v 'lå:da - - . No hå ve låda(in) häie.körkort sn tjär´kaort -e - -akött sn ´tjiät -e
L
labb sm ´läbb -en lääbb 'läbban.ladda v läädd 'lädde -elag sm ´lä:g -en lääg'lä:gan (rättsregel)lag, grupp sn ´lä:g -e - -a ( i lä) tillsammanslaga v 'lå:ga - -. Hä do låga böxa?lagom a 'lö:gotland, jord sn ´lä:t -e - -a. Hä do sutt pärlätemätt? mitt potatislandland, stat sn ´länd -e lender lendrenlanda v läänd 'lände -elandshövding sm 'läschhövding -en - -anlapa v lääpp 'läppe -elapp,same sm ´läpp -en lääpp 'läppanlapp,papper sm ´läpp -en lääpp'läppanlass sn ´läss -e - alast sm ´läst -n lääst 'lästanlasta a lääst 'läste -elat a lä:t, sLö:latmask,kvinna sf lä:t´sogg -a - -enlatmask,man sm lä:t´åx -n - -anlave, slaf sm 'lå:va -n - -ranle v fLuus fLuust fLustleda v lääid läädd lätt. Ho läddhäim kåLvenledbruten a 'le:men. få´li:tJä värt lemenätt hä jä hädd sätt pären.ledig a 'le:diledsen a 'ängsliledsna v 'lä:sn läs/ne -e. Ho lässne attwäätt kLeda för händleja v lääj lääjd läjtlek sm ´läik -en lääik 'läikanleka v lääik lääikt läiktlekfull a 'läikfollleksak sm 'läiksä:k -en -er –ren,-”- sf ba:nläik -a - -enlemlästad a 'lemlästelen a ´mioklera sn ´läir -elerig a 'läiraless a läss. Ho värt lässleta v lääit 'läite -eleva v 'le:va leevd levt (le:v/'le:va)lid,sluttning sf ´lu:d -a luud 'lu:denlida v luud ´läid 'li:di, 'pLa:ges -e -eligga v liigg la:g 'le:galik sn ´lu:k -e - -alik a lu:k. Hån jär lu:k pappa säi.likkista sf 'lu:ktjist -a - -enlika adv 'lu:ka. Dåm jära lu:ka staaor.likblek a 'lu:kbLäiklikhet sf 'lu:khäit -a - -enlikna v 'lu:ken lukne -eliknöjd a luk´nöjdliksom adv söm. Glä:d söm i läärk (lärka)liktorn sf 'lu:kta: - - -nlikväl adv luka´veäL. Jä värne-n, luka-veäL swängd-n at fel håll.lila a ´li:lalim sn ´lu:m -elimma v luum 'lu:me -elimpa sf liimp 'limpa - 'limpenlin sn ´lu:n -elina sf luun 'lu:na - lu:nenlinda v laand 'lande -e,soorr 'sorre -e…surra (fast)linje sf ´li:ni 'linja - linjen,sn ´streck -e - -alinka v håålt 'hålte -elipa v 'djinnes -e -e,graat gre:t 'gra:telistig a ´sLeolita (på) v luut 'lu:te -e (opa…på)lite a nätt. Mätn vär nätt (nog så lite)lite adv i greeot a: (t.ex. miäLk).Bara 'lu:te!lite,en smula adv i 'lu:te/'li:te små:L (a: bröd…en liten smula …lite grann adv i 'lu:tar/'li:tar greeot (a: …)lite lite adv i 'li:tar´pila greeot (a: …)liten a (m) 'lu:tn,' li:tn. In lutn päjk.(f) 'lu:tar,'li:tar. I litar staant.(n) 'lu:tet, 'li:tet. I litet heos.liten, klen a 'py:reliliten liten a ´picker 'lu:tn. In picker lutn päjk.En mycket liten pojke.liter sm ´li:ter -n - 'li:tranliv sn ´lu:v -e - -alivlig a 'livLilivsfarlig a 'vaodeliljud sn ´liod -e - -aljudlös a töstljuga v liio ´leo 'lo:giljum a 'luye, ´jaom, piss´luye (vard.)ljus a ´liosljus sn ´lios -e - -aljushyllt a 'lioshilltljusna v 'liosn -e -eljusstake sm 'liosståka -n - -ranlock sn ´låck -e - -alocka på v lååck´opa 'låcke -elockig a 'kreosa, 'låckalok sn ´lo:k -e - -alort sm ´laort -n laaort 'laortanlortgris sm 'dundjlårv -en - -an,dundj´åx –n - -anlortig a 'dundjaloss a ´leoslossna v 'lå:sn låsne -elotsa v laaos 'laose -elova v 'lå:va - -lovlig a 'låvLilucka sf leeok 'leoka - leokenludd sn ´lao -eluffare sm 'loffar -n - -anlufsa v loofs 'lofse -eluft sf ´loft -aluftdrag sn ´drä:g -elugg, straff sm härn, logg. Lärarn gävmä in härn.lugg, hår sf häärn 'härna – härnen,sm 'pännlogg –en - -anlugga v häärn 'härne -e,loogg 'logge -eluggas v 'härnes -e -elugn a lognlugna dig v logn dä! ´häma dä! hägg dä!lukt sf ´låkt -a lååkt 'låktenlukt, odör sm ´te:v –en. Hä låkt feosteven.Det luktar lagårdlukta,stinka v lååkt 'låkte -e,staam 'sta:me -elunka v laaonk 'laonke -elungsot sm 'longso:t –n, 'longsaot-nlura, narra v leeor 'leore -e (bedra),naarr 'narre -e (lura på skoj)lurvig a 'lårvalut sf ´leot -aluta v leeot 'leote -e. Heose leote.lycka sf lööck 'löckalyckas v 'löckes -e -elycklig a 'löckLilyckliga du int ´vä:Lis dä (sö hä vånne25 kraaon)lyckönska v gratolé:r -e -elyda v lyyd lyydd lyttlydig a 'ly:dalyfta v lööft 'löfte -elykta sf löökt 'lökta - löktenlysa v lyys lyyst lystlyse sn lyys 'ly:selyssna v 'lo:na - -.Ho stao å lona.låda sf lååd 'lå:da - lå:denlåg a la:g. I lagt (lågt) heoslåga sm 'lå:ga -n - lå:garanlågstadium sf sma´skaoL -a - -enlågt adv la:gt. Hån sikte (siktade) lagt.låna v låån 'lå:ne låntlång a lä:klångfingrad a 'lä:kfängra, 'tjioäktalångfredag sm 'lä:kfru:dä -nlångsam a 'seoLa (sölig), 'säinfäLalångt adv längt. Dåm baaodd längt bårt.långtråkig a 'lä:ksäm, i läksämt arbäit.lås sn ´la:s -e - -alåsa v lees leest lest. Les at dörn!låta (om ljud) v laat le:t 'la:te. Dåm let atnä. De (lät) sade inte något.låta, tillåta v 'lä:ta lä:t li:ti (lä:t/'lä:ta)låta bli v sLeeot 'sLeote -e. Sleot nogåårm! Låt nu bli att svamla!låtsas v 'låsses -e -eläcka v lääk lääkt ´läkt. Täke (taket)läk.läder sn ´lä:r -elägga v läägg lää lägtläglig a 'pässliläkare sm 'lä:kar -n - -an,'dåktor -n - -anlämna v läämn. lämne/leemd lämt/lemtlämplig a 'lämpLilänge adv laandjlängta v läängt 'lengte -e, tra: traaddtratt. Ho traadd häim.lära v läär läärd lärtlärare sm 'lä:rar -n - -anlärarinna sf lä:ra´rinn -a - -enläsa v 'lä:sa lääst läst (lä:s/'lä:sa)lätt a lettlättstött a 'gränntickt, 'sna:rståckeläxa sf lääx 'läxa - läxenlögn sf lögd ´lögda löögd 'lögdenlön sf ´lö:n -a löön 'lö:nenlöna v löön löönt löntlönt a lönt. Hä jär at lönt at försök.lös a ´leos, 'lå:ka (sitter inte fast)lösa v löös lööst löstlöständer sf 'leostend/er -renlöv sn ´lö:v -e - -a
M
mager a ´mägermagra v 'mä:ger mägre -remajbrasa sf 'majbrös/o - -i -inmajor sm 'ma´jaor -n - -anmaka sf ´freo - freeo 'freoen'ko:n/o - -i -inmake sm ´ka:r -n 'ka:ra -ngååbb 'gåbben - gåbbanmakt sf ´mäkt -amala v 'må:La - -mamma sf maamm 'mamma - mammenman sm ´ka:r -n 'ka:ra -nman pro man. Man skå leva för wåränder.man på häst sf ´ma:n -amangla v 'mäng/eL -Le -Lemanhaftig a 'mänhäftamanlig a kara´äktamark sf ´mark -amarkera v määrk eot määrkt märktmaska sf määsk 'mäska - mäsken.Hä djik i määsk opa strampamaskin sm ma´sji:n - - -anmaskinist sm masji´nist -n - -anmast sm ´mäst -n määst 'mästanmasugn sm 'ma:såmn - - -anmat sm ´mä:t -n. Även: Dji heondnäta! Ge hunden mat!matfrisk a mät´frisk, 'tri:vinmatsäck sm ´näst -n nääst 'nästan,'näst/djära -djaord -djaort,göra i ordning matsäck,”nästgöra”matt a mattmed pre vä. Sla in spuken vä håmarn!medan kon 'mä:danmeddela v ´tå:La ´åm - -mede sm määid 'mäidn - mäidanmedge v 'dill/stä -stao –stäi,'ertjänn ertjiät ertjiätmedicin sm mädi´si: n - - -anmedla v 'me:d/el medle -lemedspår,rand sf 'mäirä:t -a mäirend/er -ren(määid = mede)medverka v 'vå:ra vä: vä:r vö:ri(jä:r/'jä:ra)medvetslös a 'sänsleosmedvind sn 'ondavä:r –e, 'e:tvä:r -emejeri sn mäje´ruy -e - -amelankolisk a 'taongsintmellan pre ´millamellanrum sn 'millaråm -me - -mamellerst adv ´mitterstmelodi, låt sm ´la:t -n laat 'la:tanmen kon män. Jä vill, män jä kän at.mena v määin määint´mäint,määin'mäine mantmening,åsikt sf 'mäining -a - -enmes, ryggsäck sm ´meis -n meeis 'meisanmestadels adv 'mästadäilsmeta v määit 'mäite -emeter sm ´me:ter -n - 'me:tranmetmask sm mät´mark -en - -anmetod sn ´sätt -e - -ametrev sf mät´räiv -a - -enmiddag sm mi´ddä: -n mi´ddåga -nmidnatt sf mi´na:t -amidnattssol sf 'minatssaoL -amidsommar sm 'misåmar -n - -an- ” - -afton sm 'misåmaräfta -n - -ran- ” - -dag sm 'misåmar/dä: -dä:nmig pro mä, mä: (betonat)mil sf muul ´mu:la - 'mu:lenmildväder sf bLuud 'bLu:da - bLu:denmilsvid sm 'mu:lsvu:dmilsvitt adv 'mu:lsvuttmin pro (m) män, (f) mäi. Päjkenmän. Min pojke. Stanta mäi.Min flicka.mina pro 'mu:ner. Föräldren munerminimal a ´picker 'lu:tn (pytteliten)minnas v 'minnes mindes mindes.(miäsch/'minnes)minne sn miinn 'minneminnesbeta sf lääx'läxa – läxen, näsa´bränn-a. Hån fik-sä i näsabränn.minsann adv 'värkeli:genminska v muuschk 'muschke -eminut sm mi´neot -n - -anmissa v miiss 'misse -e. Ho missebussn i möörn i morsemissbelåten a 'aonöjd 'aonögdmissbildad a 'vänskåpamissbruk sn 'missbreok -e - -amissförstå v 'missför/stä: -stao -stäimisshandla v 'misshänd/el -le -lemisslyckad a miss´löckemisslyckas v miss´löckes –e -e, miss-vippLes –e -emissnöjd a 'aonöjd, àonögdmisstag sn 'misstä:g -e - -amisstänka v 'miss/tants -tänkt -tänktmissunna v miss´onn -e -emista förlora v miist 'miste -e, för´laaorförlaore -emitt pro (n) mätt. Heose mätt…Mitt husmitt sm ´mitt -n. I mittn a råmmei mittenmitt emellan adv mitti´milla. Ho sat mittimilla.mitt i adv mitt ´ini, ´oti, ´opi. Mitt iniråmme,mitt opi heode,mitt oti häta..handenmjuk a ´miokmjäll sn ´fList/er -remjölig a 'miäLamjölka v mjääLk 'mjäLke -emjölnare sm 'möLnar -n - -anmocka v 'må:ka - -mod sn ´maod -emode sn ´maod -e - -amodern a 'nuymaoda, mo´dernmodig a 'maoda, 'drista. Hån vär maoda.mojna v 'lö:gen lögne -e. Blåstn hä lögnemolnig a 'måLna. Igar vär-ä måLnat.morgon sm 'mårja -n - -ranmorra v måårr 'mårre -emos sn ´maos -emosa v maaos 'maose -emot pre ´maotmotvillig a 'aohågamulen a 'mo:Lin. Hä jär moLit idämullra v 'moll/er -re -re, 'då:na - -mulna v 'bLäikes -e –e. Hä bLäikes i kwelmunhuggas v 'gnäbbes -e -e,gåårm 'gårme -emunter a gLä:d, ´monter. Hån jär glädför arve, män brören håschjära at gLåda!mur sm ´meor -n meeor 'meoranmura v meeor 'meore -emurare sm 'meorar -n - -anmurken a 'feoska, 'råttnemusik sm mo´si:k -enmuta v meeot 'meote -emycket adv 'mi:tji, 'mi:tsi; mitji peninganmycket,väldigt adv 'mi:tji, ´a:bårta. Ho jär mitjidokti/abårta dokti, väldigt duktigmyndig a 'myndimynt sn ´mynt -e - -amyr sf myyr 'my:ra - my:renmyrslam sf rååLk 'råLkamyrstack sm 'pissmeorstäck -en - -anmå,måtte v vääL värt ´vårte. Do väL atdjära dä iill! Du må inte göradej illa! Do väL våra försikta!må,njuta v må: måådd mått. Hori må do?mål,idrott sn ´må:L -e - -amål,mat,språk sn ´ma:L –e - -a; (även dialekt)måla v maaL 'ma:Le -Lemåltid sn ´ma:L -e - -amånad sm 'ma:ni -n - -nanmåne sm 'ma:ni -nmånga pro määk; määk heos…många husmånne,månntro adv hårt. Hårt-n jär isi feose?månsken sn mani´lios -e.måste v ´leut 'leute -emäkta,orka v määkt 'mäkte -e, våårk 'vårke-e, ´vå:ra´gåfer vä:r vö:ri. Jäjär at gåfer…Jag mäktar inte..människa sf 'me:nistj -a - -enmärka v määrk määrkt märktmärke sn määrk 'märke - -amärkvärdig a 'koschti, 'aovänli, 'ondelimäta v 'mä:ta määtt mätt(mä:t/'mä:ta)mätt a mätt, stinn (proppmätt)mö sf gämeL´stantmögel sn ´mög/eL -Lemöglig a 'mögLamöjlig a 'mäjlimör, mört a mö:r, mört. Stäiken vär mör.Tjiäte vär mörtmörda v 'drä:pa ´dräap 'dri:pi(drä:p/'drä:pa)mörk mörkt a mörk, mörktmörkna v mörk/en -ne -ne, möörk at'mörke -e. Hä mörke at (detmörknade)möta v mööt 'möött mött
N
nagelfara v nägeL/´fåra -faor –föri(-fär/-fåra.). Sleot no nägeLfårabetyge! grääschk 'gräschke -enagga v näägg 'nägge -enaken a 'nötsinnamn sn ´nämn -e - -anapp sm ´näpp -en nääpp 'näppannappa v nååpp 'nåppe -enatt sf ´na:t -a nett/er -rennaturlig a na´teorlined adv ne:dnedanför pre 'nedaför, 'nedronedför adv ´nedför. Dåm faor ne(d)förbäcken/bäacken…backen.nedre a ´nedrenedslagen a 'ko:sin, kosi´mäng (nedstämd)nedsutten a 'nedsiti. Såffa järgåmal å nedsiti.nedåt pre ´nedet. Dåm tjiärd nedetvägen. De körde nedåt vägennej int nä:, näänere a 'ko:sin, kosi´mäng (nedstämd)nerv sm ´närv -en näärv 'närvannervös a 'aoraoLini pro I. Wårs bao I?…Var bor ni?niga v nuug ´näig 'ni:ginog,förmodligenadv no:. Dåm jära no at hääim.nog,tillräckligt adv ´nao. Jä fik nao…Jag fick nog.noga a 'naoganoggrann a 'naoggränn, 'naoga'grännlåganog så lite a nätt. Mätn vär nättDet var nog så lite mat.nordan sf 'naoLa. Hä bLås naoLanordanvind sn 'naoLavä:r -enormal a når´ma:lnorr s nå:rnorrman sm 'nårmän - - -nennorr om adv 'naoLo. Dåm bao naoLo BöLe.norrsken sn 'nårstjiän -enorrut adv ´nåretnorsk a nårsknorska sf nåårsk 'nårska - nårskennos sm ´naos -n naaos 'naosannot fiskeredskap sf ´naot -a naaot 'naotennu adv no:nummer sn ´nom/mer -re - -rany a ´nuynybyggare sm 'nuybiggar -n - -annybyggd a 'nuybiggtnybörjare sm 'nuybiärjar -n - -annyckel sm 'nitsil -n - -annyfiken a 'nuyfi:ken, 've:tandessjioknyhet sf 'nuyhäit -a - -ennykter a ´nökternyligen adv 'ny:ligennymålad a 'nuyma:Lenypa v niiop ´neop 'no:pi. Do fa atniiop braorn dän!nysa v niios ´neos 'no:sinyss adv nyssnysta v niist 'niste -enystan sn niist 'niste - nistanytta sf nyytt 'nytta, (sn): ´gägn -enyår sn 'nuya:r -enyårsafton sm 'nuyarsäfta -n - -rannyårsdag sm 'nuyarsdä: -nnå v na: naadd nattnågon pro (m) ´nägen (nägen päjk)(f) ´nägar (nägar staant)någon annan- adv ´nägerst 'änderst-stans Gå nägerst änderst!någondera av pro (m)´nägen a:, (f) ´nägar a:nägen/nägar a åss leot djära nänågonsin adv 'nengstin; at nengstin..intenånsinnågonstans adv ´nägerst. Wårs nägerst jär-a?någonting pro nä:. Hä do nä ini väska?något pro nä: (=någonting), (n) ´näge…Hä do näge ban?…något barnnågra pro ´näger, nä:, näger hääst,nä hästo.nål sf ´na:L –a naaL 'na:Lennålsöga sn 'na:Lö:g -e - -anäbb sn ´nä:v -e - -a. Ho djik vä näve ivä-re. Hon gick med näsan ivädret.nämna v näämn neemd nemtnär adv nä:r. När skå dåm kåma?när kon nä:r. Dåm kåma, när dåmhå tun.nära adv nä:r. Hån bao när affärn.närhelst kon nä:r - än. Dåm kånn kåmanär dåm än vili.närhet sf 'nä:rhäit -anäring sf 'nä:ring -anärma sig v näärm sä 'närme -enärsynt a 'nä:rsyntnärvara v ´vå:ra ´vä:,'däil/tå –tao -täinäs sn ´nä:s -e - nä:sanäsduk sm 'näsdeok -en - -annästa a 'nästa; nästa ar…nästa årnästan adv 'nästan, ´atopa; Atopa tiifäämn brätt… Nästan tiofamnar brett.näsvis a näsa´vu:snät sn ´nä:t -e - -anäve sm 'nä:va -n - -rannäver sn ´nä:v/er -renöd sf ´nö:d -anödgas,måste v ´leut ´leute ´leutenödig a 'nö:dinödvändig a 'nö:dvendinödår sn 'aoa:r -e - -anöjd a nöd, be´lå:tn, nögdnöta v nääit nöött nött
O
oartig a 'aohövLioavsiktligt adv i 'aohäpp, i 'aohäft. Jädjaord-ä i aohäpp.obebodd a 'aobebaott, 'ö:deobehärskad a 'aobehärskeobekant a 'aobekänt, 'aokånaobekväm a 'aobekwä:mobetänksamhet sn 'aohäpp -eoblekt a 'aobLäiktobygd sf 'ö:demark -a - -enoch kon å. Deo å jä…du och jagockså adv å. Jä å:…Jag också.odjur sn 'aodjior -e - -aodla v 'å:del ådle -le,'o:del odle –le'aodel aodle -leodling sf 'ådling -a - -en(spec. 'nyådling)odåga sm 'a:lating -en - -anodör, lukt sm ´te:v –en; feosteven lagårdsluktoenig a 'aosäms,'aokåntantofarlig a 'aofarliofog sn 'aofaog -e - -aofta adv tuudoförskämd a 'aovettoogift a 'aodjiftogärna adv 'aodjärnoohederlig a 'aohederli, 'skorkaohågad,ovillig a 'aohågaoja, jämra sig v 'åjes -e –e, 'jämres –e -eojust a 'aorejä:lojämn a 'aojamnoknytt,småfolk sn 'aoknött -e. Äkt dä föraoknötte!…Akta dej…okokt a 'aokaoke, ra:…råokristligt adv 'aokristelit; aokristelit ari..argokunnig a 'aokånnaokänd a 'aokåna, 'aotjiätokänd kvinna sf 'aokånakon/o - -i -inolaglig a 'lä:gleosolik a 'aolu:kolja sf 'åli ålja - åljenoljud sn 'aoliod -e, 'aoväsen -eolovlig a 'aolåvLiolycka sf 'aolöck -a - -enolycksfall sn 'aolöcksfåll -e - -aolydig a 'aoly:daoländig a 'aolendiom kon åm. Väit do åm-a kam?omdömeslös a 'leosheode, 'leosheodatomen, förebud sn 'fäiglios -e - -a . Ho hädd sutti 'fäiglios (t.ex. före dödsfall)omen, förebud sn 'fiäribå:d -e - -aomen sn ´teck/en -ne - -naomhänderta v tåå händ åm ´tao täi(tä:/tåå)omkring pre ´rondero,'krängo. Krängo toar..c:a två år. Dåm däschekrängo gräna. De dansadeomkring granenomkring adv o´kräng. Dåm sykle okräng.omkull adv a´koll. Ho foll akollomständlig a 'vu:driko. Hån vär förvudriko när-n tåLa åm wå veskoll djära.omyndig a 'aomyndiomåttlig a 'eotan ´haoomöjlig a 'aomäjliond a ond, 'ä:lakondsint person sm går´åx -n - -anondska sf ooschk 'oschkaont adv illt. Hä djär illt. Det gör ont.sf riggillt -a, ryggvärk, illt iriggen,ont i ryggenont om adv illt o. Dåm hå illt o vättneDe har ont om vattenonödan s i 'aonö:d…. i onödanopraktisk a 'aohä:ta, 'aohentord sn ´aoL -e - -aordentlig a år´däntliordinera v årdiné:r –e -eordna v åårn 'årne -eordning sf 'å:rning -aordspråk sn 'aoLstä:v –e - -aorganist sm åri´nist -n - -anorka, klara av v 'vå:ra ´gåfer, våårk 'vårke -e.Jä vär at gåfer a lööft stäin. Jävårke at. Jag orkade inte.orkeslös a 'årkesleos, korkoro sm 'aorao -oroa v 'aorao -e -eorolig a 'aoraoLiorsak sm 'aorsä:k -en - -renorsaka v vååll 'vålle -e, ra: ´fö:rraadd ratt. Hä vär ho söradd för att aolöcka heteorätt a 'aorättorättvis a 'aorättvu:sorörd a 'aorördorörlig a 'aorörliosams a 'aosäms, 'aokåntantosann a 'aosännosanning lögn sf lögd ´lögda löögd 'lögdenoskadad a 'aoskåda, ´häiloskicklig a 'då:Li, 'aohä:taoskuld sf 'aoskold -a - -enoskyldig a 'aostjildaosmaklig a 'då:Li, na:k, nakt. Mätn värnak å kaffe vär naktoss pro åssostadig a 'aostö:do, ´räckLaostlig vind sn 'östavä:r -eostädad a 'aoståkaosynlig a 'aosynliosäker a 'aosäkerotacksam a 'aotäcksämotacksamhet sn 'aotäck -eotrevlig a 'aotrevLi, aovetto (oförskämd)otro sm 'aotrao -otrogen a 'aotraogenotrolig a 'aotraoLiotuktig a 'aotoktaotur sm 'aoteor -notymplig a 'kLampa, 'aofårseliotäck a 'aotäckotät, otätt a 'aotettouppfostrad a stivi´leos, 'aooppfaostreovan a 'aovä:n (inte van)ovanför pre 'åvaför, 'övro; övro täke,övro tålltåppan…talltopparnaovanlig a 'aovänli, 'fa:rkont. Idä jär-äfarkont vä kårnmiäLsgrötnovanläder sn 'åvanilä:r -eovanpå pre 'åvani, 'åvanaovarsam a 'aovärsämoverklig a 'aovärkLiovett sn 'aovett -eovillig a 'aohågaoväder sn 'illvä:r -e - -aovän sm 'aovänn - - -anovänlig a 'aotrevLi, 'aovettooväntad a 'aoventeoväntat adv 'aoförhäppendes. Hån kåmaoförhäppendes förbuy.oväsen sn 'aoväsen -e, 'vä:sen -e,´lu:v -eoår, nödår sn 'aoa:r -e - -aoöm a 'to:Lo,'tå:Lo, 'tö:Lo
P
pack sn ´päck -e - -apacka v pääck 'päcke -epaket sn pä´ke:t -e - -apalt sm ´palt -n paalt 'paltanpank a bLäckpapper sn 'päpp/er -re - -rapar sn ´pä:r -e - -apar, ett par pro ar.Jä hä tjiäpt mä ar strampo (2st).Hån djaaord ar staoLo (några)parti sn par´ti: -e - -aparvis adv 'pä:rvu:spassa v pääss 'pässe -epassande a 'pässli. Mandän jär in pässlidä för män däilpastor sm 'pastor -n - -anpaus sm ´räst -n rääst 'rästanpedal sf träämp 'trämpa - trämpenpeka v pääik 'päike -epengar sm 'pe:ning -en - -anperenn a 'fLäira:ripermission sf 'le:dihäit -a - -enperson sm per´saon - - -anpersonligen adv sjäLvperuk sn 'leosha:r -e - -apetig, kräsen a 'aodigda. Mätn dåg ant.petig, noga a 'naoga, 'grännlågapiga sf piig 'pi:ga – pi:genpigg a pigg, ´kruypil sm ´pu:l -n puul 'pu:lanpilbåge sm 'pu:lbåga -n - -ranpilt sm lill´päjk -en smapäjk -anpina sf puun 'pu:na. Puna värt kårt.pina v puun 'pu:ne -epingst sf ´pingest -apingstafton sm 'pingestäfta -n - ranpingsthelg sf 'pingesthäL/i -ja - -jenpinka v piiss 'pisse -epipa v gnääll 'gnäälld gnälltpipa sf puup 'pu:pa - pu:penpip på kärl sf tuut 'tu:ta - tu:tenplacera, lägga v hääv häävd hävt(hä:v/'hä:va).Ve hävd inhäie ini lödo.pladdermakare sm 'prötomåkar -n - -anpladdermakare sf pröto´kwarn -a - -enpladdra v 'pLädd/er -re -replagg sn ´plägg -e - -aplan, slät a sLettplanka sf pLäänk 'pLänka - pLänkenplanta sf pLäänt 'pLänta - pLäntenplantera v pLänté:r -e -eplaska v pLääsk 'pLäske -eplats sm ´pLäts -n pLääts 'pLätsanplatt a pLättplatta ut v pLäätt eot 'pLätte -eplocka v nååpp 'nåppe -e. Hä donåppe snåttren i ar?ploga v pLaaog 'pLaoge -e. Sniä-pLaogen hä pLaoge vägen.plugg,tapp sm ´pLogg -en pLoogg 'pLoggan,´täpp –en tääpp 'täppan.(i tunna)plump,bläck sm ´pLamp -en pLaamp pLampanplåga sf pLaag 'pLa:ga - pLa:genplåga v pLaag 'pLa:ge -eplågsam a 'pLa:gsämplånbok sf sel´baok -a selböck/er -renplåt sm ´pLa:t -n pLaat 'pLa:tanplöja v väält 'välte -e. Hån vältetrede.plöja m rist v riist 'riste -e. Dåm hå ristevåln.pojke sm ´päjk -en pääjk 'päjkanport sm ´paort -n paaort 'paortan,´dö:r -n 'dö:ra dö:ranpost sm ´påst -npostilla sf på´still -a - -enpotatisskal sn 'pä:rfLå:s -e (av kokt potatis)sn 'pä:rskä:L -e (av rå potatis)potta sf påått 'påtta - påttenpraktfull a 'präktfollpraktisk a 'hä:ta, hentprassla v 'präss/el -le -leprata v 'prå:ta - -, resoné:r -e -ev soorr 'sorre -e. Sleot no soorr(till ngn som pratar för mycket)pratig a 'sorra, 'prö:topratkvarn sf pröto´kwarn -a - -enpratmakare sm 'sorrmåkar -n - -anpratmakare sm 'prötomåkar -n - -anpratsam a pröto´fö:rprecis adv pre´si:sprecis nyss adv jost. Hån hä jost komipredika v pre´du:k -e -epredikan sf pre´du:k -apredikant sm predi´känt -n - anpressa v prääss 'prässe -eprick sm ´prick -en priick 'prickanprickfri a 'fe:lfruyprickig a 'prickaprimitiv a ´änkelprins sm ´priäsch –n priiäsch'priäschanprinsessa sf priä´schäss -a - -enpris sn ´pri:s -e priis pri:saprivat a 'äigetproblem sn pro´bLe:m -e - -aprocent sm pro´sent -n - -anproducent sm 'dillvärkar -n - -anproducera v 'dillvärk -e -eprodukt,vara sf 'vö:r/o - -i -inprofet sm pro´fe:t -n - -anpromenera v 'fi:n-gä fi:n-d:ik fi:n-gäi.Dåm vär eot å findjik- ” - sakta v spatsé:r -e -e (flanera)proper adv sniggt kLedd, fi:nprov sn ´prao -e - 'praoaprova v praao 'praoe -eprovisorisk a 'dillfälliprovisorium sn bäri´re:d-e - -a. Ve hå atdjaort-ä sö naoga.Hä jär bara i bärired.
pruta v pLeeot 'pLeote -e. Jä fikpLeeot, sö hä värt billit.prutmån sm 'pLeotmå:n -pryda v pyynt 'pynte -eprydlig a sniggt kLedd, fi:npräktig a 'präkti, re´jä:lpräst sm präst -n prääst -anpsalm sm ´salm -en saalm 'salmanpsalmbok sf 'salmbaok -a salmböck/er -renpublicera v djii eot gä:v 'dji:vi (dji:/djii)publik sn fåLk -e sö suy opa/häir opapuder sn ´po:d/er -re - -rapulka sf poolk 'polka - polkenpuls sm ´pols -npulsa v 'vå:da - -.Ho vå:da inidjiopsniänpulver sn ´polv/er -re - -apump sm ´pamp -en paamp 'pampanpunkt sm ´ponkt -n poonkt 'ponktanpunktligt adv i tu:d. Ho kåm i tud (kom i tid)purken, sur a ´seorpuss sm ´poss -n pooss 'possanpussa v pooss 'posse -epussas v 'posses -e -e. Dåm possese igar.pusta v peeost 'peoste -eputsa v poots 'potse -eputtra v sma´kaok -e -epyroman sm ´maordbrännar -n - -anpys sm lill´päjk -en, smapäjk -anpytteliten a ´picker'lu:tnpå pre ´opa. Ho sätt-sä opa sängapålitlig a rekår´de:li, dill a luut opa,re´jä:lpålägg sm 'smörgasmä:t -npåminna v 'påminn påmind påmintpåpasslig a 'pa:pässlipåse sm 'på:sa -n - -ranpåsk sm ´pask -enpåskafton sm 'paskäfta -n - -ranpåskdag sm 'paskdä: -n paskdåga -npåsklov sn 'pasklå:v -e - -apåskrift sm 'ondiskrift -n - -anpåssjuka sf påsa´sjiok -apåstå v 'på:/stä: -stao -stäipåstås v lä:r. Ho lär våra ruk. vara rik.påta, pyssla v 'på:ta - -. Wå påta do vä?på tvären adv twörs ´i:vi. Hån jär ållti twörs ivipåtår sm 'på:tå:r -n - -anpärla sf päärl 'pä:rla - pä:rlenpärm sm ´pärm -en päärm 'pärman,sm ´skåLm -en skååLm 'skåLmanpöl sm 'pått -n påått 'påttan'vötopått -n - vötopåttan
R
rackare sm 'räckar -n - -an, ´skåjar -nsm - -an, fi´leor -n - -an,sm ´leorifax -n - -an,sm 'fa:rol -n - -anrackarns int ´räckarns!'fa:roln! (mild ed)rad sf ´rä:d -a rääd 'rä:denradera v såådd eot 'sådde -e. Hä dosådde eot ållt do hädd skrivi?ragg sm ´rägg -enraggig a 'räggaragla v 'räng/eL.-Le -Le, rä:geLrägLe -Lerajd sm ´raid -n raaid 'raidanrak a rätt. Rätt söm in spuk (spik)raka v ´rå:ka - -rakblad sn råka´bLä:d -e - -araklång a 'rä:klä:krallare sm rallar -n - -anram sm ´rä:m -en rääm 'rä:manramla v 'räm/meL -Le -Le. HånrämLe akoll. omkullrand sf ´rä:t rä:ta rend/er -renrandig a 'rä:taranta,springa v räänt 'ränte ränte. No fa dosLeeot ränt krängo byn!rapa v 'rå:pa - -rapp sn ´sLä:g -e - -a, ´räpp -e - -arar (om person) a be´henda, i behenda staantrar, sällsynt a 'sällsyntrasa, busa v 'le:va ´åm leevd levt(le:v/'le:va)rask a räsk, snäbb, räpp (i arbete:in fLö:g/'fLeohent snickar)rasande a 'rysslit /'aokristelit ´arirasta v rääst 'räste -eratt sm ´rätt -n räätt 'rättanrealisera, rea v sLaamp bårt 'sLampe sLamperecept sn re´säpt -e - -aredan adv 're:dan, ålla´re:danreda ut v grääid eot 'gräide -e. Hogräide eot hare. redde ut håretrede sn 'fågeLbao -e - -aredig a kLa:r. Jä fik i kLart swär a-n.klart och redigt svar av honomregering sf re´je:ring -a - -enregla, låsa v 're:geL regLe -e. RegeL dörn!Regla dörren!regn sn ´rägn rägneregna v 'rä:gen rägne/reengd rengtregnby sn gåra´u:l -e - -aregnbåge sm 'rägenbåga -n - -ranregnig a 'rägnarejäl a re´jä:lrejält adv re´jä:ltrektor sm 'ö:verlä:rar -n - -anreligion sm reli´jaon - - -anreligiös a reli´sjö:s, 'kristnrem sf ´re:m -a reem 're:menren a ´räin. Hån vär häil å räin)rena v rääin 'räine -erengöra v 'räin/djära -djaord -djaort(djär/'djära)renlig a 'räinfäLarenovera hus v reeost (opp) 'reoste -eDåm hå reoste opp böningarensa v rääns 'ränse -erent av adv ´räint a:, 'ålldeles, ´dillåvä,dillåmä, tillåmä. Ho jär räint agöLin. Dåm hå dillåvä (till ochmed) sält gåLnrep sn ´räip -e - -areparera v reparé:r -e -e, 'lå:ga - -resa sf rääis 'räisa - räisenresa v rääis rääist räistresa upp v rääis opp rääist räistreservera v läägg 'onda lää lägt. Kän dolägg onda di här kLeninga at märeservoar sm be´hållar -n - -anreslig a 'räisli, lä:krespekt sm re´späkt -n, (sf): 'äktning -arest sm ´räst -n rääst 'rästanrestaurang sf 'mä:tsärvering -a - -enresårband sn karosji´bä:t -e - -areta v för´ari förarje -eretas, på skoj v 'taokes -e -eretsam a 'rä:tali, 'illspikoreumatism sm ´värk -enrevanch sf 'opprättels -a. Ho fik opprättelsrida v ruud ´räid 'ri:dirik a ru:k, för´mö:genrike sn ruuk 'ru:ke - ru:karikedom sm 'ru:kdaom -en - -anrikligt adv ´a:bårta mi:tji/mi:tsi, aomitjiriksdag sm ´riksdä -nriksdagsman sm 'riksdäsmän - - -nenriksdaler sm riks´da:ler -n - -anrikta, räta v riikt 'rikte -eriktigt adv 'riktit, råda´rätt. Hä djikrådarätt dil.rim ,vers sn ´rim -me - -marimfrost sf ´fröst -a, (sn): ´ru:m -erimlig a 'traoLiring sm ´räng -en rääng 'ränganringa v raandj räängd rängtringklocka sf 'randjkLåck -a - enrinna v riinn ränn 'rånneris sn ´ru:s -e,'paskru:s –e (påskris)risig a 'ru:sariskabel a 'vaoga. I vaogat företägrita v ruut 'ru:te -eritning sf 'ru:tning -a - -enriva v ruuv ´räiv 'ri:vi, kLöös kLööstkLöst. Kätta kLööst mä igar.ro v ´rao raaodd raottroa v raao 'raoe -e, spelé:r -e -eroa sig v raao sä 'raoe -erodna,himlen v 'rå:da - -rodna,person v 'rå:dn 'rådne -e. Stantarådne. Flickan rodnaderolig a 'raoLiropa v raaop 'raope raoperost sm ´raost -nrostig a 'raostarot sf ´raot -a rött/er -renrotehjon sn 'raotjaon -e - -aruggig,råkall a 'djäLma, 'mårra.DjäLmat vär.rumpa sf raamp 'rampa - rampenrumphuggen a 'sno:ga. Täke värt snogat.rund a rondrunt adv rontrunt om pre ´rondero, 'krängoruta sf reeot 'reota - reotenruter sm ´reoter -n - -reotranrutig a 'reotarutten a 'råtne, 'feoskaruttet trä sm ´feosk -enruttna v 'rå:tn 'råtne -eryck sn ´rits -e - -arycka v riits riickt rickt. Rits oti snöresö spaaoL–ä! (så spolar det)ryggsäck sm 'riggsäck -en - -anryka v reeok ´reok 'ro:ki. Igarreok-ä in. Igår rök det in.rykta v riikt 'rikte -eHä do rikte hästn?rykte sn röökt 'rökte - röktarymlig, vid a 'römLi, vu:d. In römLi bil.I vud kLeningrymma, fly v rööm röömd römtrymmas v 'römmes römdes römtsrynkig a 'skrynkLa (äv. skrynklig)rysa,huttra v 'horves -e -eryss sm ´ryss -n ryyss 'ryssanrå, rått a ra: , ratt. Tjiäte vär rattråbarkad a 'ra:barkeråda v ra: raadd rattrådgöra v ra´djära radjaord radjaort(radjär/radjärarådlös a ra´leos, 'oppställd. Hån värtålldeles raleos när-n häddtäppe peningbörsnråge sm 'rå:ga -nrågång sn ´ra: -e - ra:a, (sm):'ra:gä:k-en – -an, (sf): ´li:ni linja -'linjen. .Hä ligg i ra vä Blek-stjifte. (Det gränsar till…)råka v 'ra:kes -e -e, raak 'ra:ke -e.Jä rakese tjiär-a vägenråkall a 'ra:kå:l 'djäLma, 'mårraråkas v 'ra:kes -e -e. Hä jär ålltiraoLit a rakes (träffas)råma v bääoL .'bäoLe -e, reeot 'reote-e. Kaon bääoL när dåm järahaongrarånare sm 'rå:nar -n - -anRåneå sn RaanRånebo sm 'Ra:nbao -n - -nRånbyn sn 'Ra:nby:nRånemål sn ´Ra:nma:L -eräcka, ge, nå v rääck rääckt räckt, na: naaddnatt. Räck mä håmarn! Järäck at. Jä na at. Jag når inte.rädd a räddrädda v räädd 'rädde rädderäfsa v rääfs 'räfse -eräkna v 'rä:ken räkne -eräls sm ´räls -n rääls 'rälsanränna sf räänn 'ränna - rännenränta sf räänt 'ränta - räntenrät a rätt. In rätt vinkelrätt adv rätt. Ho swåra rätt svaraderätt sm rätt -n (tingsrätten)rätta v ´räätt 'rätte -eLärarn rätte ååll felarättighet sf 'rättihäit -a - -enrättslös a 'rättsleosrättvis a 'rättvu:sröd a rö:dröja mark v 'rö:di röödd röttröjning sm 'rå:ning -en - -an ( röjd ochuppodlad mark, ”råning”)rök sm ´räik -en rääik räikan. Opa1600-täLe fäasch-ä 9 rääikopa BöLe (rökar = gårdar)röka v rääik röökt röktrökeri sn räike´ruy -e - -arökig a 'räika. Hä vär räikat ini råmme.rör sn ´rö:r -e - -aröra v röör röörd rörtrös sf rääis 'räisa - räisen,(stän´räisa stenröset)röst sf ´röst -a rööst 'röstenrösta v 'vä:Li vääLd väLtrösta votera v rööst 'röste rösteröstning sf 'röstning -a - -enröta sf rääit 'räitarötmånad sm 'räitmani -nrötskadad a 'feoska, 'mårsne, 'råttneröv, stjärt sf ´rö:v -a rööv 'rö:venröva v rööv röövd rövtrövare sm 'rö:var -n - -an
S
saft sm saft -nsafta v saaft 'safte saftesaga sf 'sö:g/o - -i -insak sm ´sä:k -en sä:ker sä:krensaka v 'så:ka - -, kääst 'käste kästesakna v 'sä:ken säkne säkne. Lillstantasäkne gämeLheondn.saknas v sä:knes säknese -e, 'få:tas - -sakta adv sääkt
sakta om ur v sääkt sä 'säkte säktesalt sn ´sålt -esalt a sålt. Såppa vär såltsalta v såålt 'sålte såltesalva sf saalv 'salva - salvensamarbeta v 'sämarbäit -e -esamla v 'säm/meL -Le -Lesamlare sm ´sämLar -n - -ansamlas v sämLes -e -esamling sf 'sämLing -a - -ensamma pro 'samma. Ve siti ini samma bat.sams a sämssand sm ´sä:t -nsanda v säät 'sä:te sä:te. Do leut säätvägen när-ä är höLotsandig a 'sä:tasandjord sf 'sä:tjaoL -asandkorn sn 'sä:tkårn -e - -asandtäkt sn 'sä:ttä:g -e - -asann a sänn, 'riktisannsaga sf 'sännsög/o - -i -insatt om person a 'satsi, sättsava v 'sa:va - -, leeop 'leope -sax sf ´säx -a sääx 'säxense v ´suy sa:g suttsedan adv 'sä:dansedel sm ´se:del -n - 'se:dlansedvanlig a 'breokLi, 'vänliseg a ´säigsegel sn ´se:g/eL -Le - -Laseger sm ´vinst -n viinst 'vinstansegla v 'se:g/eL -segLe -Leseglare sm 'se:gLar -n - -anseglivad a 'säiglu:vesegna v 'se:gn segne segne,bli segsegra v viinn vänn 'vånnesegrare sm 'vinnar -n - -ansekund sm se´kond -n - -ansel sn ´se:l -e - -asela v 'se:la. Sela opa hästn!semester sf 'le:dihäit -a - -ensemla sf 'fäittisdäsboll -a - ensen a ´säin. Hån är ållti säinsena sf seen 'se:na - se:nensendrag sn sen´drä:g -esenfärdig a 'säinfäLasenil a åmi´kräng, i 'ba:ndömeseparator sm sepa´ra:tor -n - -anseparera v separé:r -e -esergeant sm stjer´sänt -n - -anservera v särvé:r -e -eservering sf sär´ve:ring -a - -enservice sf be´tjä:ning -a - -enseså int nå´nå, skå do sääj sö åldrihä vöri eotaför sockna! Nånå -i svar på överdrivet påståendeshorts sf stäcka´böx -a - -ensia v spa: spaadd spattsiare sm spa´gåbb -en - -ansicksack adv kårs å twärssida sf suud 'su:da - su:densiden sn siilk 'silkesierska sf spa´tjäring -a - -ensiffra sf 'siff/er -ra - -rensig pro säsignatur sf 'ondiskrift -a - -ensikt sm ´sikt -n. Siktn vär gaodsikta v siikt 'sikte siktesikte sn siikt 'sikte - siktasil sm ´su:l -n suul 'su:lansila v suul 'su:le su:lesilke sn siilk 'silkesilver sn ´silv/er -resimma v 'se:ma - -simmare sm 'se:mar -n - -ansimmerska sf 'se:mersk -a - -ensimpel a ´änkelsin pro (m) sän (f) säi. Hån sagpäjken sän/stanta säi sin poj-ke/sin flickasina pro (pl)'su:ner. Ho träffe bana suner.Hon träffade sina barn.sina v suun suunt sunt. Kao häsunt. Kon har sinatsinne sn siinn 'sinnesinnelag sn sinne´lä:g -esinnessjuk a 'gö:Lin, 'taokat, gääLnsinsemellan adv suschsi´millasi och så adv si: å så:. Hä hä ållti vöri lute siå så vä årninga där.sist adv sistsi så där adv si´södena. Hori djik-ä när dåktorn?Jåå, si södena. hos doktornsi så här adv si söken(a)sits sm sits -n siits 'sitsansitt pro sätt. Dåm sääld (sålde)heose sättsitta v 'si:ti sa:t se:ta (si:t/'si:ti)sitta bredbent v 'bre:sa - -sitt-opp sm la:´bet -n - -an.Hån fik in labet.sittplats sm 'sitipLäts -n - -ansjalett sf häälk 'hälka - hälkensjaskig a 'dalkatsjuda v sjiiod ´sjeod'sjo:di,sma´kaok -e -e Tä å sjiodopp i greot a vättn! lite vattensjuk a ´sjioksjukdom sm 'sjiokdaom -en - -an,sf kräämp 'krämpa - -ensjukhus sn 'sjiokheos -e - -asjuklig a 'sjiokLisjukling sm 'sjiokLing -en - -an, 'sjiok-stacker -n - -an. Ho hä ålltivöri in sjiokstackersjuksköterska sf 'sjiokstjiätersk -a - -ensjunga v sjaaong 'sjaonge sjaongesjunka v sjaaonk sjaonke(sjaonk)sjaonkesjälv pro sjäLvsjälvisk a 'äigentjä:rsjälvklar a ´säker, na´teorlisjälvmant adv 'fruyvillitsjö sm sjiä -n - -an. Färn äropa sjiän (i allm. betyd.)sjö sn träsk -e - -a (insjö)sjöfart sm sjä´farrt -nsjöman sm 'sjä´män - - -nensjösjuk a 'sjä´sjioksjösjuka sf sjä´sjiok -aska v skå, skooll (ska, skulle)skada v 'skå:da - -skada sm 'skå:da -n - -ranskaffa v skääff 'skäffe skäffe,'lå:ga sä. - - Hån Peter hälåga sä/skäffe sä in traktorskaft sn ´skäft -e - -askaföttes adv skä´föttes. Ve lag skäföttes initjiäkssåffaskaka v 'skå:ka - - Skåka at kåppen!Hån jär ålldeles follskaka v 'kä:ger kägre -e,daarr'darre -eskakad a be´stört, 'opprörd, altaré:reskaka mattor v 'skrå:pa - - måtten (mattor)skal sn ´skä:L -e - -a, ´fLå:s -e - askala v 'fLö:si fLööst ´fLöst(fLö:s/'fLö:si) ' skå:La - -.Man fLös kaoke pärenå skåLa rapärenskald sm 'diktar -n - -anskalda v diikt 'dikte dikteskalm sm ´skåLm -en skååLm 'skåLmanskam sm skäm -menskamlig a 'skämLi. I skämLit försLäg.skamsen a 'skämLa. Ho tjänn-sä skämLa.skare sm 'skå:ra -nskarp a wåssskarv sm ´skarv -en skaarv 'skarvan,sm ´faog -en faaog -anskarva v skaarv 'skarve skarveskatt sm ´skätt -n skäätt 'skättanskatta v skäätt 'skätte skätteske v ´stjiä stjiiädd stjiättsken sn ´stjiän -e -askena v 'rå:ka - -. Hästn hä råkaskepp sn ´stjepp -e - -askev a vandskicka v stjiick 'stjicke stjickeskicklig a 'dokti, 'hä:ta (händig)skida sm 'änder -n - ändran, 'ö:L-änder -n (skida med fotögla)skida v räänn reet rent (åka skidor)skidspår sn 'rännspå:r -e - -askidstav sm 'rännstä:v -en rännståva -nskidögla sf ööL 'ö:La ööL 'ö:Len,'änderö:L -a - -en, bindsleskilja v 'stji:li stjiild stjiltskillnad sm 'stjilne -nskilsmässa sf 'stjilsmäss -a - -enskina v stjiiän ´stjiän 'stji:niskinn sn ´stjinn -e - -askinnflådd a 'ra:letse. Jä värt raletse opahäta på handenskiva sf stjiiv 'stji:va - stji:venskjul sn ´stjioL -e - -askjul sf 'baod -a baaod 'baodenskjuta v stjiiot 'skeot 'sko:ti. Dåmskeot in äLi igar.[Dåm skoto (åld.)]skjuts sm ´stjioss -n stjiioss 'stjiossanKän jä fa stjioss dill Raan?skjutsa v stjiioss 'stjiosse -e. Skå jästjioss dä opa päkethållarn?skock sm ´haop -en haaop 'haopanskog sm ´skaog -en skaaog 'skaoganskogsbruk sn 'skaogsbreok -eskogsägare sm 'skaogsäigar -n - -anskoj sn ´skåj -eskoja v skååj 'skåje skåjeskojig, rolig a 'skåja, 'raoLiskola sf skaaoL 'skaoLa - skaoLenskola v skå, skooll (ska, skulle)skolka v skååLk 'skåLke skåLkeskolungdom sm 'skaoLaong -en - -anskomakare sm skå´måkar -n - -anskorsten sf 'meorpu:p -a - -enskorstensfejare sm saotar -n - -anskorv sm ´skårv -en skåårv 'skårvanskott sn ´skått -e - -askotta v skåtta - - ´må:ka - -Måka ini feose!skraltig a ´skra:lskramla v ´skräm/meL -Le -Leskranglig a 'räckLaskrapa v 'skrå:pa - -, äv. skaka (mattor)skrapa sf 'skrö:p/o - -i -in. Hån fck säi rikti skröpo a tjälinga!skratt sn ´skrätt -e - -askratta v skräätt 'skrätte skrätteskridsko sm 'skrickskao - - -nskridsko åka v skriick 'skricke skrickeskrika v skruuk ´skräik 'skri:ki, raaop'raope raope, 'gå:pa - -skrikhals sm gåpa´håsch -n - -anskrin sn ´skru:n -e - -askriva v skruuv ´skräiv 'skri:viskrivare sm 'skru:var -n - -anskrivelse sf 'skru:vels -a - -enskrock sn ´skråck -eskrockfull a 'skråckfollskrovlig a 'skråvLa. Usn (isen) vär skråvLaskrubb sm ´skrobb -en skroobb 'skrobbanskrumpen a 'haoptörkeskrumpna v töörk ihaop 'törke törkeskruva v skreeo 'skreoe skreoeskrynkla sf ´skröv/eL –La 'skrö:veL'skrövLenskrynkla till v 'skrö:veL skrövLe skrövLeskrynklig a 'skrövLa, 'skrynkLa även rynkig
skryta v skryyt skryytt skrytt,bravé:r -e -e. Kän-en atnä änne, sö kän-en da skryyt.skråla v skraaL 'skra:Le -eskråma sf skraam 'skra:ma - skra:menskräckslagen a för´skräcktskräddare sm 'skräddar -n - -anskrämma v skrääm skräämd skrämtskräp sn ´bå:s -e, ´skre:p -eskräpa v 'bå:sa - -. Båsa at nedopa gåLve!skräpig a 'bå:saskugga sf skoogg 'skogga - skoggenskumma av v skeeom a: 'skeome skeomeskur sm ´skeor -n skeeor 'skeoranskur sn ´u:l -e uul u:laskura v skeeor 'skeore skeore Ho värsö nåoga a-sä (av sig). Hoskeore dills färja vär anött.skutta v 'skå:pa - - Kaon jära sögLåda att dåm skåpa först-gäka dåm kåma eot o vaornskvala v 'skwå:La - - Hä skwåLa isiSkwåLane.(ställe i Kvarnbäcken)skvaller sn ´skwäll/er -re.skvallra v 'skwäll/er -re -reskvalpa v skwööLp 'skwöLpe -eskvätt sm ´skwätt -n skwäätt 'skwättanVill do hå in kaffiskwätt?sm 'drå:pa -n - -ran. Jå, känjä fa in dråpa dill?skydda,akta v ääkt 'äkte äkte. Äkt dä sö doat fåll dill sjiäss!skyldig a 'stjildaskylla v stjiill stjiilld stjillt. Stjill däsjäLv! Skyll dig själv!skylt sm ´stjilt -n stjiilt 'stjiltanskymma v stjiiäm stjiiämd stjiämt. Hästjiäm tidit o vantern. Detskymmer/kvällas tidigt ..skymt sm ´stjiämt -n stjiiämt stjiämtanskynda v stjiiänd 'stjiände stjiändeStjiänd dä sö ve hinn främ!- ” -, iväg v sniipp a: snippe -e. Jä skåbara snipp a eot i ståt.skålla v skååll 'skålle skålleskållhett sm kaok´sö:d -n (skållhett vatten)skåra, snitt sf skåår 'skå.ra - skårenskäggig a 'stjägga, 'aoråkaskäl, skilje sn ´stji:l -e - -askälla, ko- sf stjääll 'stjälla - stjällenskälla, häst- sf tjiiok 'tjioka - tjiokenHästn hädd tjioka när mantjiärd opi skaogenskälla v stjääll stjäälld stjälltHeondn stjäälld…skälldeskällko sf 'stjällkao - - -nskälmaktig a 'stjäLmaskälva, darra v kä:ger kägre kägre, daarr'darre -skå:ka - -skämma bort v stjiiäm bårt stjiiämd ´stjiämt,kLääim bårt 'kLäime -eskämmas v 'stjiämmes stjiämdes stjiämtsskämma ut v stjiiäm eot stjiiämd ´stjiämtskämta v skååj 'skåje skåjeskänka v stjäänk stjäänkt stjänkt, djiibårt gä:v 'dji:vi (dji:/'djii)skär färg a 'liosrö:dskära v 'stjä:ra skä:r sko:ri (stjä:r/'stjä:ra)skölja v 'stjiäLi stjiiäLd ´stjiäLtskön a ´vacker, grännskör a 'aostö:doskördetid sf 'sLattänn -a, hä´bärning –a,sm 'änntu:n. Häbärninga är inbra:d tud (bråd tid)sköta om v stjiiät åm stjiiätt ´stjiättskötsam a 'stjiätsämslabba v gryyll 'grylle -e, gåårmgårme -eslabbig a 'grylla, 'gårmasladd sm ´sLädd -n släädd 'släddansladda v släädd 'slädde -e. Biln släddebårta vägen å ned ini dukeslaf sm ´sLa:f -en sLaaf 'sLa:fanslag sn ´sLä:g -e - -aslagregn sn 'sLä:gräg/en -ne - naslagruta sf 'sLä:greot -a - -enslagsmål sn ´brå:k -e - -aslak a sLä:k. Luna (linan) jär för sLäkslakt sm ´sLäkt -nslakta v sLääkt 'sLäkte -eslaktare sm 'sLäktar -n - -anslakteri sn sLäkte´ruy -e - -aslamra v 'sLäm/mer -re –re,'sLämb/er –re -reslank a smä:lslant sm ´sLänt -n sLäänt 'sLäntanslarv sn sLarv -eslarva v slaarv 'slarve -eslarver sm ´sLarver -n - -an,sm ´sLarvos -n - -an,sm sLu´furjus -n - -anslarvig a 'sLarva, 'swå:salislashas sm ´dalkos -n - -anslask sm ´sLäsk -enslaska v sLääsk 'sLäske -eslaskig a 'sLäskaslem sn ´sLäim -eslemmig a 'sLäimaslicka v sLeek 'sLe:ke -eslingra v 'sLäng/er -re -reslinta v sLaant sLänt 'sLonteslipa v sLuup 'sLuupt sLupt (på slipsten)slipa,bryna v bryyn bryynt brynt, wä:ti wäättwätt. Hä do redan brynt luyen?(lien) Jå, jä hä wätt opa-n.slippa v sLeepp sLäpp sLoppe. Jä släppdrå sLupstäin igar
slita v sLuut ´sLäit 'sLi:ti. Dåmfik sLuut häla luve (livet)för bröföda.sliten, nött a nöttsliten (person) a 'eotarbäite. Hån vär eotarbäiteslitsamt a 'arbisämtslockna v 'sLå:ken sLåkne -esloka v sLaaok 'sLaoke -eslott sn ´sLått -e - -aslug a ´sLeosluka v sLeeok 'sLeoke -e. HånsLeoke ååll paltan.slump sm ´sLamp -en, ´sLaomp -enslurk sm ´skwätt -n skwäätt 'skwättanslusk sm ´sLosk –en sLoosk 'sLoskansm ´dalkos -n - -ansluskig a 'dalkat. Hån vär dalkatslut sn ´sLeot -e - -asluta v sLeeot 'sLeote -esluten a 'inmörd. Ho jär töst å inmörd.slutkörd a åll, kork. Igar arbäite jä sömitji at jä värt ålldeles åll.När-n försökt berastaorstäin värt-n korkslutta, luta v leeot 'leote -e. Heose leote.sly sn ´sLuy -e, ´ru:s -eslyngel sm 'a:la:ting -en - -an,'spaoLing –en - -an, ´gLaop-en gLaaop 'gLaopanslå v sLa: ´sLao sLäislå, bom sf ´sLa: - - -nslåss v sLass ´sLaogs sLäisslåttertid sf 'sLattänn -a , ”skördeanden”släcka v sLääck sLäckt sLäcktsläkt sf ´sLekt -a sLeekt 'sLektensläktdrag sn 'sLektdrä:g -e - -asläkting sm 'sLekting -en - -anslänga v sLaandj sLäängd sLängt, snöörsnöörd snört. Snör bårt skrepesläpa v sLeep 'sLe:pe -esläppa v sLääpp sLääppt sLäpptslät a sLettslö a lä:t, 'ståcklä:t, 'a:tråbbeslöfock sm lät´åx -n - -ansf lät´sogg -a - -ensn lät´ä:s -e - -aslösa v sLöös 'sLö:se -e, sLå:ta -- SLåta at bårt tudn! (tiden)slösaktig a 'aohold, 'aoheoshållsäkta,'sLö:säkta,'leosheode, 'leosheodatslösare sm 'sLö:sar -n - -ansmak sm ´smä:k -en smääk 'smä:kansmaka v 'små:ka - -smakfull a snigg, ´vacker, fi:nsmaklig a ´gaod. Mätn vär gaodsmaklös a 'aosmökosmal a smä:lsmalna v smääl a: 'smä:le -esmart a ´sLeo, ´kLaoksmed sm ´sme:d -n smeed 'sme:dansmet sm ´smäit.-n smääit -an,´däig -en dääig -ansmetig a 'sårma,'kLäita 'grylla, 'gårmasmida v smuud smuudd smuttsmidig a vigo´lant, vu:gsminka sig v maaL sä 'ma:Le -esmita v smuut ´smäit 'smi:tismitta sf smiitt 'smitta - smittenv smiitt 'smitte -esmittsam a 'smittsämsmocka sm la´be:t -n - -ansmuggla v 'smogg/eL -Le -Lesmula sf greeot 'greota, i litar greeot,- lite grann i greeot a miäLk lite mjölksmula sönder v 'små:La - -, småLanedisn (en maträtt)smula,bit sn ´små:L –e - -a. Kän do dji mäi brö´småL? en brödsmulasmutsa ner v duundj ned 'dundje -e Hä dosmutsig a dundje ned häLidäsböxa ater?smutsgris sm 'dundjlårv -en - -ansm dundj´åx -n - -ansmutsig a 'dundja, 'aoräinsmutskasta v bäktåLa - -smyg prång sn ´små:g -e - -a. Hån sykledjiäno småge smågensmyga v niiol 'niole -e. Hån niole-aini tjiäke Han smög iväg in iköket. Ho niole-a vä peninganHon smusslade undan pengar.små a sma:småbruk sn sma´breok -e - -asmåbröd sn sma´brö:d -e - -asmåknott sf 'swi:d/o - -i -insmåle v sma/´fLu:s -fLust -fLustsmåningom adv 'sma:ningo sö 'sma:ningosmåskola sf sma´skaoL -a - -ensmåtting sn lill´ba:n -e, sma´ba:n -asmäll, knall sm ´smäll -n smääll 'smällan,´knall -n knaall 'knallan,smälla v smääll smäälld smälltsmälta v smäält smäält smält, 'kLi:kenkLik/ne -ne. Smöre hädd kLiknesmältvatten sm 'så:ra -n. Hä vär mitji såranopa usn. issörjasmärt a smä:lsmör sn ´smö:r -esmörgås sf smör´ga:s -a - -ensmörja v 'smö:ri smaaord ´smaort(smö:r/'smö:ri)snabb a snäbb, räsk, 'snäbbfaota,arbete: in fLö:g/ fleohent snickarsnaps sm ´seop -en seeop 'seopan.Vill do hå in seop?snara sf 'snö:r/o - -i -insnarast adv 'djiänest, vä´sammasnarka v snaark 'snarke -esnarlik a 'sna:rlu:k. Dåm jära snarluk.snarstucken a 'sna:rståckesnart adv snärtsnask sf gåått 'gåtta - gåttensnava v 'snå:va - -sned,på sned a ´snäid, a ´snäid. Hån häddmössa a snäid.Han hade mössan på sned.snickra v 'snick/er -re -resnida v 'tä:Li tääLd täLtsnopen a lä:k nedet öga (lång i synen)snor sm ´snaor -nsnora v 'snaora - -snorig a 'snaorasnorkig a 'märkvärdi, hög´fäLa. Ho häållti vöri märkvärdi.snorunge sm snår´aong -en - -an,sm gåráong -en - -ansnubbla v 'snå:va - - Ho snåva iviin kwist, grensnudda v 'snå:ta - -, tåå tao täi(oti vid)snurra v snoorr 'snorre -esnurrig, yr a ´jiär. Hån värt ålldeles jiärbårti sneosn, av snusetsnus sm ´sneos -nsnusa v sneeos 'sneose -esnusig a 'sneosasnuskig a 'swu:nat, 'swu:näktasnuva sf sneeo 'sneoa,Jä trao jä hä fäi sneoasnygg a snigg (kar, staant)snyta v snyyt snyytt snytt. Snyt dä,snåraong! (snorunge)snyting sm la´be:t -n - -a. Jä gäv-en in labetsnål a sna:Lsnåla v 'sna:Les -e -e . Dåm snaLesålldeles i aonöd. i onödansnålblåsa v snuud snuudd snutt.Hä snud idä.snår sn ´sna:r -e - -asnårig,risig a 'sna:ra, 'ru:sasnäll a snällsnäsa av v snååpp a: 'snåppe -esnäv a ´sne:vsnö sm ´sniä -nsnöa v sniiäd sniiädd ´sniätsnöboll sm snä´mu:l -n - -ansnödriva sf snä´dru:v -a - -ensnöglopp sn sniä´gLåpp -esnöig a 'sniäda. Hä jär sniädat idäsnömodd sm sniä´sörj -a, så:ra -nsnöpa v snääip snääipt ´snäiptsnöre sn snöör 'snö:re - snö:rasnösörja sm så:ransockel sm stän´faot -n. (husgrund)socken sf ´sock/en -na - 'socknensockersjuka sf såcker´sjiok -asockra v ´såck/er -re -resol sf ´saoL -a saaoL 'saoLensola v saaoL 'saoLe -esola sig v saaoL sä 'saoLe -esoldat sm sål´dat -n - -an,´knäkt -n knääkt 'knäktansolig a 'saoLa. Hä vär in saoLa dä.solsken sn 'saoLstjiän -esom kon söm. Ho jär mäger söm i djäitsom pro sö. Heose sö dåm tjiiäpt värgaschka nytt. ganska nyttsom pro wå:, ållt wå (allt som). Ålltwå dåm djära löckes. lyckassomliga pro 'samLi. SamLi vär at hääim.Somliga var inte hemma.sommar sm 'så:mar -n - -ansommaraktig a såmar´äktasomna v 'så:men såmne -e,'leoke -e leeok atsomt pro ´samta. Samta a bära gäv vebårt. En del av bärensopa v saaop 'saope -esorg sf ´såri sårjasort sm ´sårt -n såårt 'sårtan. Dåmhädd in sårts masjin ini tjiäke,sö lär skå kånn diisk at dåmsortera v sårté:r -e -esot sn ´saot -esota v saaot 'saote -esotare sm 'saotar -n - -ansotig a 'saotasova v 'så:va ´sao 'so:vi(så:v/'så:va)sovel sn ´såv/eL -Le (pålägg, kött)spana, glo v 'spå:na, 'gå:na - - , glaoWå gåna I ätt?spankulera v spankolé:r -e -e. Hån djik åspankolere opa tårje. Hanströvade omkring på torgetspara v 'spå:ra - -sparbössa sf spår´böss -a - -enspark sm ´spark -en spaark'sparkan,även sparkstöttingsparka v spaark 'sparke -e, späännspeet spentsparsam a 'spårsäm, hold, heoshållsäktaHo vär ållti hold om såvLe(sparsam med sovlet)speciell a 'särstjildspegla v 'späj/el -le -lespektakel sn spe´täck/eL -Le - -La. Vä didär kLeda suy-a eot söm i spe-täckeLspel sn ´spä:l -e - -aspela v 'spälaspelare sm 'spä:larspelman sm 'spä:l/män - - -nenspene sm 'spe:na -n - -ranspets sm ´spets -n speets 'spetsan,sm ´snibb -en sniibb 'snibban,Dåm brake snibban opa öL-ändran.De böjde spetsarna på skidorna.spetsig a 'spetsaspexa v skååj 'skåje -espexmakare sm späl´årr -n - -anspik sm ´spu:k -en spuuk 'spu:kanspika v spuuk 'spu:ke -espilla v spiill spilld spillt, dräälldräälld drälltspinna v spiinn spänn 'spånnespinnspö sn 'kästspö:d -e - -aspira v ´grao graaodd ´graottspiselvrå sf bås´rao - - en (städvrå)spjut sn ´spiot -e - -aspjuver sm ´stjäLm -en stjääLm 'stjäLmanspott sm ´spott -nspotta v spoott 'spotte -e.Spott at opa gåLve!Spotta inte på golvet!spraka v 'språ:ka - -sprattla v 'spräckLes -e –e,sprätt/eL –Le–Le Djädda spräckLeseini batn.spricka sf spriick 'spricka - sprickenspricka v spriick spräck 'språcke. Tall-riken hä språcke.sprida v spruud spruudd ´spruttspringa v keeot 'keote keote, bLääkt'bLäkte -e (springa snabbt, ila)sprit sm ´spri:t -nsprund sn ´spro:t -e - -a(äv. tapphål i tunna)språk sn ´ma:L -e - -a (äv. dialekt)spräcklig a 'spräckLaspränga v spraandj spräängd sprängtsprätta v spräätt 'sprätte -e. Hosprätte opp söman när-a skollkliipp måttsLarven (mattrasor)spy v spuy spuudd ´sputtspydig a 'illspikospå v spa: spaadd ´spattspån sm spa:n -spång sf ´spä:k -a speng/er -renspånkorg sf ´stjiäL/i -ja - -jen, 'kLe:d-stjiäLi klädkorg, anv. ocksåtill liten baby)spår sn ´spå:r -e - -aspåntak sn 'sticktä:k -e - -aspåra v 'spå:ra - - . Vägen vär spåra.spårig a 'spå:raspäd a spe:, nettspäda v bLäät eot 'bLä:te bLä:teblanda ut, 'spä:di späädd´spätt (spä:d/'spä:di)spälka v spääLk 'späLke späLke. DåmspäLke täksticken opa späLken.spänna v späänn speet ´spent. Dåmspet fra hästn. spände från hästenspännande a 'spännand, intres´sänt,spö sn ´spö:d -e - -aspö, stryk sn spö:d. Hån gäv päjken spödspöa v spööd 'spö:de -e, djii ´streokgä:v 'dji:vi (dji:/djii)spöka v spöök'spö:ke -e,'spö:kes –e -espöke sn spöök 'spö:ke - spö:kastackare sm 'stacker -n - -anstad sm ´stä:d stä:n ste:der stedrenstadig a 'stö:do. In stödo kar/stäga,en stadig man/stegestaka v 'stå:ka - -, fåårk 'fårke -e.Hån fårke sä främ ivi älvastake sm 'stå:ka -n - -ran, ´fårk -enfåårk 'fårkan (båtstake).staket sn stä:´ke:t -e - -astam sm ´stäm -men stääm 'stämmanstamma v 'stå:ta - -stampa v stäämp 'stämpe -estank, lukt sm ´te:v -en. 'Hästteven, feos-teven häst-, ladugårdsluktenstanna v stään 'stä:ne -estapla v 'stäpp/eL -Le -Le. Dåm håstäppLe opp breda, brädernastappla v 'stöm/meL -Le -Lestark a stärkstav sm ´stä:v -en 'stå:va stå:van,rennstäv skidstavstava v 'stå:va - -stearin sn stea´ri:n -esteg sn ´ste:g -e - -astege sm 'stä:ga -n - -ransteka v stääik stääikt ´stäiktstel a sty:v, ´stjiäLstelna v 'stå:schn ståschne -eFlåtte hä ståschne Flottet harsten sm ´stäin - - 'stäinanstengrynna sn stän´grånn -e - -astenhuggare sm stän´håggar -n - -anstenhäll sf ´häll -a hääll -'hällenstenig a 'stäinastenröse sf stän´räis -a - ensticka sf stiick 'sticka - stickensticka v stiick 'sticke -e (strampen)sticka iväg v sniipp a 'snippe -e. No snippjä a i ståt! (kort ärende)stickgarn sn 'stickgarn -e - -astig sm ´stu:g -en stuug 'stu:ganstiga v stuug ´stäig 'sti:gistil sm ´stu:l -n stuul 'stu:lanstilig a gränn, ´vackerstill, stilla adv i fre:. Sit i fre! sitt still!stinka v lååkt iill 'låkte -e, staam'sta:me -e, aaos 'aose -estirra v 'we:g/eL wegLe -e, (oti= på)stjäla v 'stjä:La stä:L sto:Li(stjä:L/'stjä:La)stjälk sm ´stjäLk -en stjääLk 'stjäLkanstjälpa v stjääLp stjääLpt stjäLpt,tiipp 'tippe -estjärna sf stjäärn 'stjärna - stjärnenstjärt sm ´stjärt -n stjäärt 'stjärtanstjärt, fågel sn stuul 'stu:le - stu:lastock sm ´ståck -en stååck 'ståckanstolpe sm stååLp 'ståLpen - ståLpanstolt s stålt, he:v, ( ivi= över)
stoppa, stanna v stååpp ståppe –e,stään 'stä:ne -estoppa, laga v -”- Kän do stååpp strampen?stoppnål sf 'ståppna:L -a - -enstor a ´staorstorbjuden a 'staorbodistorlek sm ´staorläik -en - -anstorordig a 'skry:tastorslarver sm 'staorsLarver -n - -anstraff sn ´sträff -e - -astrand sf ´strä:t -a strend/er -renstrax adv sträx, snärtstrid krig sn ´stru:d –n struud 'stru:dansn ´kri:g-e - kri:ga,sn sLä:g –e - -astrida v struud ´sträid 'stri:distrut sm ´streot -n streeot 'streotanstryka v streeok´streok'stro:ki. Hä dostroki böxa?Har du strukit byxan?strypa v strääip strääipt ´sträiptstrå sn stra: - - -nsträcka på sig v 'tenjes -e -e. Ho tenjeseför at na opp.Hon sträckte på sig för att….sträcka, dra ut v tääj eot tääjd täjt. Do hä täjteot träja mäi.Du har töjt ut min tröja.sträng a strä:k. In sträk lärarströ v stra: straadd strattström sm ´ström -menströöm 'strömmanströmma v strööm ströömd strömtströva v 'vänd/er -re -restubbe sm stååbb 'ståbben - ståbbanstump sm ´stamp -en staamp 'stampanIn snörstamp en snörstumpstund sf ´stå:t -a stååt 'stå:ten, (sn)´tä:g -e. Vent i ståt! Vent i täg!stundom adv 'stå:to, i´bLändstup sn ´steop -e - -astupa, dö v steeop 'steope -e . Hånsteope i krigestycke sn stiits 'stitse - stitsa. Kän jäfa näger stitsa bårti di härbLaomen? av de här blommornastygg, elak a stigg, 'ä:lakstyng/stygn sn ´styng -e - -astyra v styyr styyrd styrtstyre sn styyr 'sty:re - sty:rastyrelse sf 'sty:rels -a - -enstyv a sty:v, ´stjiäLstå v stä: ´stao stäi (stä:r/stä: )stål sn ´sta:L -eståltråd sm 'sta:Ltra: -n -dstäda v 'stå:ka - -ställa v stääll stäälld ställtställe, plats sn stääll 'ställe - ställa,(sm) 'pläts -n pLääts -an
stänga v staandj stäängd stängt,leeok a:t 'leoke -estärka v stäärk 'stäärkt stärktstöd sn ´stå:d -e - -astödja v 'stö:di stöödd stött(stö:d/'stö:di)störa v stöör stöörd störtstöt sm ´stäit -n stääit 'stäitanstöta v stääit stöött stöttsudda v 'så:ta - -.Såta eot hä do skräiv!suddig a 'gramLa, 'graomLasuga v seeo ´seo 'so:gisumma sf seeom 'seomma - seommensump sm ´samp saomp -en.Snör bårt sampen!sund a 'hälsosämsund sn ´så:t -e - -a, Lillholmssåte.sunnan sf 'sånna (bsg)sunnanvind sn 'sånnavä:r -e - -asup sm ´seop -en seeop 'seopansupa v seeop ´seop 'so:pi, småka - -Vill do småka? Vill du ha en sup?sur, arg, våt a ´seor, fnorr. Ho vär seor.Är do fnorr för at jä djiämdmössa däi? Pärläte är seortsurdeg sm 'seordäig -en - -ansurna v seeorn 'seorne -e.MjäLka seorne surnadesurra v soorr 'sorre -esurströmming sm 'seorströming -en - -ansvag a swä:gsvagdricka sf swäg´drick -a - ensvaghet sf 'swä:ghäit -a - -ensval, svalt a swä:L, swäLt. Hä värswäLt i natsvamla v 'swäm/meL -Le Lesvamlig a 'swämLa. Hån vär swämLasvammel sn ´swäm/meL -Le. Jä vill athääir swämLe!svans sf raamp 'rampa - rampen,raaomp 'raompa - raompensvar sn ´swä:r -e - -asvara v 'swå:ra - -svart a swårtsvartna v 'swårtn -e -esvartsjuk a 'swårtsjioksvarv sm ´swarv -en swaarv 'swarvansvarva v swaarv 'swarve -esvavel sn ´swäv/eL -Lesvedja v 'swi:di swidje -e. Dåm swidjeskaogen. (vid svedjebränning)svekfull a falsksvensk,man sm ´swäschk -en swääschk'swäschkansvenska,kvinna sf swääschk 'swäschka -swäschkensvenska,språk sf swääschk 'swäschkaTåLa swääschk! Tala svenska!svett sm ´swätt -nsvettas v 'swättes -e -esvettig a 'swättasvida v swuud ´swäid 'swi:disvika v swuuk ´swäik 'swi:kisvimma v swuum 'swu:me -esvineri sn swun´ruy -esvordom sm 'swaordaom -en - -ansvullen a swållesvullna v swääll swäälld 'swålle.Faotledn hä swållesvunnen adv 'vö:ri å 'fö:ri. Di tudn hävöri å föri .Den tiden är svunnen (förbi)svår a swå:rsvårighet sf 'swå:rihäit -a - -ensvårsmält a 'hä:Lsmältsvårt a,adv swårrtsvälja v 'swö:Li swööLd swöLt(swö:L/ 'swö:Li)svälta v swäält swält 'swåltesvänga v swaandj swäängd swängtsvära v 'swä:ri ´swaor 'swo:ri/swaore (swä:r/'swä:ri),'bännes -e -esy v sööm söömd sömtsy v sööm 'sö:me sö:me.Hä do söme in tjaoL?sy i läder v lääsk 'läske -esyl sm ´sy:l -n syyl 'sy:lan.Bildl: Hån pråta sö jä fikat in syl i väre!sylta v siilt 'silte -e.Ho hä silte bärasyn sf ´sy:n -a. Syna mäi är dåLi.syna v 'skå:da - -, grääschkgräschke -esynas v 'sy:nes syntes syntssynd sf 'synd -a syynd 'synden. Wårssynda hä do håle heos? Var iall sin dar har du hållit hus?synda v syynd 'synde -esyndig a 'syndasynlig a 'synlisynnerligen adv ´a:bårta. Abårta doktiVäldigt duktigsynål sf 'sö:mna:L -a - -ensyrlig a ´seorså v sa: saadd sattså adv,kon sö. Åm do gä sö fåL jä vä.sådan pro ´token (m), tokar (f). In tokenkar, I tokar staantsådana pro (pl) toker. Toker karo (män)tits ho åmsådant pro toke. Toke swämmeL vill jä athääir!sådor, kli sf 'sa:den (bpl). Kaon fik äta sa-den. Korna fick äta sådor, kli.så där adv ´söden. Söden ja, hä värt bra !Så där ja, det blev bra!såga v saag 'sa:ge -esågspån sm 'sa:gspa:n (bpl)sågverk sn 'sa:gvärk -e - -aså här adv ´söken. Djär si söken!sång sm ´sång -en såång 'sångansångare sm 'sångar -n - -ansångerska sf 'sångersk -a - -ensåpa sf saap 'sa:pasår sn ´sa:r -e - -asårskorpa sf 'ro:g/o - -i -inså småningom adv sö'sma:ningosäck sm ´säck -en sääck 'säckansäckig a 'hå:sali. Böxa jär håsalisäga v sääj sää sägt (se:g/sääj)sägen, saga sf 'sö:g/o - -i -in, 'sännsög/o- -i -in, 'säg/en -na - -nensäker a ´säker. Säker opa, säker påsälja v 'sä:li sääld sält (sä:l/'sä:li)sällan adv 'sällansällskap sn 'sällskä:p -e - -asänka dal sm ´dä:L -n dääL 'dä:Lansänka v säänk säänkt sänktsärskild a 'särstjildsärskilt adv 'särstjiltsätt sn ´sätt -e - -a. Djär opa dihär sätte! Gör på detta sätt!sätta v 'sä:ti säätt sätt (sä:t/'sä:ti)sätta sig v 'sä:ti sä säätt sätt (sä:t/'sä:ti)söder adv sö:rsöderifrån adv 'sånnanetsöder om adv 'sö:ro. Söro Raan.Söder om Råneåsöderut adv ´söretsöka v söök söökt sökt, lääit 'läite -eDåm läite ätt läpe lammetsöla ner v gryyll ned 'grylle -e, gåårm ned'gårme –e, sööL ned 'sö:Le -Lesölig a 'seola läksämsöm sm ´sö:m -en sööm 'sö:mansömmerska sf 'sö:mersk -a - -ensömn sm 'sömn -ensömnig a ´sömnasönder adv ´sånder, ´så:t. Glåse hä gäisånder/såt Glaset har gått söndersörja, sakna v 'sö:ri söörd sört.Ho söörd banesörjig a 'sörja. Vägen vär sörja.sörlänning sm 'sö:rlenning -en - -ansörländska sf 'sö:rleschk -a - -en (kvinna)sörpla v söörp 'sörpe -esöt, rar a be´henda, sniggsöt a sö:t. Köko vär söt kakan var sötsötsaker sf gåått 'gåtta - gåttensöva, natta v sööv söövd sövt. Jä hä sövtaongan ( Jag har sövt barnen)
T
ta v tåå ´tao täita hand om (tä:/'tåå) tåå händ omta till vara tåå dill 'vå:ratablett sf tab´Lett -a - -entack sn ´täck -e. Täck skå do hå!tacka v tääck 'täcke -e. Ho täcke mä.tacksam a 'täcksäm. Ho vär täcksäm.tafatt a 'famLa, faomLatag sn ´tä:g -e - -atagel sn ´täg/eL -Letagg sm ´tägg -en täägg 'täggantaggig a 'täggata illa upp v ´bLuy stött värt vårtetakdropp sm 'tä:kdråpa -ntaklagsfest sn krabas´ö:L -e, ( kra´ba:staknock)tal sn ´tä:l -e - -a. Opa 80-täLeVä räkne täLatala v 'tå:La - -talare sm 'tå:Lar -n - -antalför a pröto´fö:rtalg sm ´tåL/i -jentam a trigg. Äljen vär trigg.tanig a ´mäger, smä:ltank sm ´tank -en taank 'tankantanka v taank 'tanke -etanklös a 'tänkleostankspridd a 'tänkspruddtant sf 'tjä:ling -a - -entapet sf ta´pe:t/er -ra - -rentapetsera v tapisé:r -e -etapp sm ´täpp -en tääpp 'täppan,sm ´pLogg -en pLoogg 'pLoggantappa ur v tööm töömd tömttass sm täss -n tääss tässantattare sm 'tättar -n - -antaxi sm ´taxi -n - -an, tra´fi:kbi:l -n - -an, drååsk 'dråska - dråskente sn te: -etredjedel sm 'trididäil -n - -anteg sm ´täig -en tääig 'täigantegel sn ´teg/eL -Letegelgrop sf tegeL´gråbb -a - -entegelsten sm tegeL´stäin - - -antelefon sm tele´fo:n - - -antelefonera v telefoné:r -e -e,raandj räängd rängttenn sn ´tänn -etermin sm tär´mu:n - - -antermometer sm tärmo´me:ter -n - -antext sm ´täxt -n tääxt 'täxtantexta v präänt 'pränte -eticka v tiick 'ticke -e. Klåcka ticke.tid sm tu:d ´tu:dn (tu:n) tuud 'tu:dantidig a 'ti:di. Stanta vär tidi oti täLetidigt adv 'bitti. Jä stäig (steg) opp bittitidning sm 'tidning -en - -antig! int ti:g! Hål tjäft! Hål at tjäftn!tiga v tiig ´täig 'ti:gi, 'vå:ra töstvä:r vö:ri (jä:r/'jä:ra) It å värtöst! Ät och var tyst!tigga v tiigg tiiggd tiggttiggare sm tiggar -n - -antill pre dill, opi, opa, isi, isa.(se gram: prep)tillbaka, åter adv dill´båka, dill´båkas, ´atertillbakadragen a ´bLeotill exempel adv bLänd änne. (bland annat)tillfriskna v ´bLuy frisk värt vårtetillfälle sn 'dillfäll -e - -atillförlitlig a re´jä:l, rekår´de:li. Man kän luutopa-n (Man kan lita på honom)tillgjord a 'malli, hög´fäLa, 'märkvärditillhöra v 'dill/häir -hörd -hörttillkännage ´tå:La ´åm - -till och med adv ´dillåvä, ´dillåmä, ´tillåmätillräcklig a ´nao, ´dillräckLitillrättavisa v 'kLänd/er -re -r, djii i'skrö:po, gäv dj:vi (dji:/djii)tillrättavisning sf 'skrö:p/o - -i -in. Ho gävkarn sän i skröpo när-n kåmhäim sant.tillsammans adv i lä: , i ´haop. Ve hå arbäite i lätillstå v 'dill/stä: -stao -stäi, 'v ertjänn ertjjiät ertjiättillta v eeok 'eoke –e,tilltrasslad a 'tjårva, 'aogräidetillverka v 'djä:ra djaaord 'djaort(djä:r/'djä:ra)tillåtelse sn ´lå:v -etillägga v läägg dill lä lägttimme sm tuum 'tu:men - tu:mantimmer sn ´tam/mer -retimmerbröt sf 'tammerbrå:t -a - -entimmerstock sm 'tammerståck -en - -antimra v 'tam/mer -re -retimtals adv 'tu:mtäLschtina v teed 'te:de -etindra v 'gLe:ma - -,'gLitt/er -re -reting sn ´tandj -e - -a (rättegång)tinga v taandj 'tandje -etipp sm ´tipp -en tiipp 'tippantippa v tiipp 'tippe -e.Hån Benny tippea lässe opa gåLn. Ho tippe 12 rätttissla v wiisk 'wiske -e, 'tiss/el –le -letitta v kååx 'kåxe –e, suy sa:g sutt setitt och tätt adv titt å tett, tuudtjafsa v 'swäm/meL -Le -Letjata v 'tja:ta - -, gnääll gnäälld gnällttjatig a 'tja:ta, 'gri:no, 'gnö:gotjej, brud sf staant 'stanta - stanten,´breor -a breeor 'breorentjock a tjåck, ´fäittjocka, dimma sf diimm 'dimmatjocklek sm 'tjåckläik -en - -antjog sn ´tjå:g -e - -a (20 st)tjudra v tjiior 'tjiore -e. Tjior bässn(baggen) oti paLa! (pålen)tjura v tjiior 'tjiore -e, Sleot a tjiior!tjurig a 'tjioratjurved sm ´tjiär -n (svårkluven ved)tjusig a snigg, ´vacker, gränntjuta, yla v 'djiiäL 'djiäLe -e. HeondandjiäLe i nattjuv sm ´tjio -en tjiio 'tjioantjuvaktig a 'tjioäkta, 'lä:kfängratjuvlyssna v 'lo:na: Ho lona bäki dörn,( även lyssna )tjuvskjuta v 'tjio/stjiot -skeot -skotitjälbränna sf tjäLa´bränn -atjäle sm 'tjä:La -ntjälskott sn tjäLa´skått -e - -atjäna v tjiiän ´tjiiänt tjiänt. Hånhädd tjiänt dräng i määk artjänst sf 'änställning -a - -en,´tjiäscht -a - -entjära sf 'tjiäro -tjärn sm ´tjiärn - tjiiärn 'tjiärnantjärved sm (tjiäro)´gädd -ntok sn ´taok -e taaok taokasm geeod 'geodn - geodantokig a gääLn, 'gö:Lin, 'taokat, 'geodattolka v tååLk 'tåLke -etom a ´taomtomhänt a ta´maong, även =utan lass:Dåm faor häim tamaongbårti skaogentomt sf ´tåmt -a tååmt 'tåmtentomte sm tååmt 'tåmtn - tåmtanton sf ´taon -a taaon 'taonentonåring sm 'håLvväxting -en - -antonåring yngre sm snår´aong, går´aong en - -antopp sm ´tåpp -en tååpp 'tåppantordas v 'tå:ras taordes tå:ras(tårs/'tår:as)torka v töörk 'törke -e. Hå kLedatörke? 'bLåsnes -e -e ( blåsastorrt). HäiebLåsnese.(höet torkade i blåsten)torn sn ´tårn -e - -atorp sn ´tårp -e - -atorpare sm 'tårpar -n - -antorr a törrtorv sm ´tårv -entotalt adv ´ålldeles. Hä värt ålldeles tösttrafik sm tra´fi:k -entragisk a 'sårjelitrakt sm ´träkt trääkt 'träktantrall låt sm ´trall -n traall 'trallanJä höörd in trall.tralla v traall 'tralle -e.Ho tralle när-a bådatrampa v 'trå:da tråådd trått(trå:d/'trå:da)trampa gå v träämp 'trämpe -etramsa v tjåårv 'tjårve -etramsig a 'tjårvatransportera v 'fårs/el -le -letrappa inne sm ´träpp -en trääpp 'träppantrappa ute sf ´brao - braao 'braoentrasa sf sLaarv 'sLarva - sLarventrasig a 'sLarva. Böxa jär sLarvatrasmatta sf 'sLarvmått -a - -entrassla v tjåårv 'tjårve -etrasslig a 'tjårva, 'aogräidatrava v 'trä:va - -. Hästn trävatrava v 'trå:va - -. I gar tråva ve vedn.travare sm 'trä:var -n - -antrave sm ´käst -n kääst kästan. In vedakästtrettondagen sm 'trättondä: -ntrevlig a trevLitrilla,ramla v 'räm/meL -Le -Letrilling sm 'trilling -en - -antrilsk a trilsktrilskas v 'trilskes -e -etripp sf rääis 'räisa - räisentripp sm ´teor -n teeor 'teorantrist a 'lä:ksäm, 'äinfårma,'eoe:tendes t.ex. arbäittrivas v 'tru:ves 'truvdes truvtstrivsel sf 'truvs/el -latro sf ´trao -. Håsch trao jär stärktro v ´trao traaodd traotttroende a 'kristn, 'traoendtrogen a 'traogentrolig a 'traoLi. Hä jär traoLittroll sn ´tråll -e - -atrolla v trååll 'trålle -etrolldom sm 'trålldaom -entrolös a falsk, 'aore´jä:l, 'aotraogentron sm ´traon - - -an (kungatron)trotsa v 'trilskes -e -e, djä:ra i änkodjaaord djaort (djä:r/'djä:ra)trots att kon fäst, ´fästn.Ho arbäite fäst-a vär sjioktrovärdig a 'traovärditrubbig a 'tråbba, 'aowåsstrubbnäst a 'tråbbnäst, tråbbnäsatruga v treeog 'treoge -e. Ho treogeopa mä fLääir kååpp a kaff.truga på stav sm ´treog -en treeog 'treogantrumma sf traamm 'tramma - trammentrumma v traamm 'tramme -etrycka v triits triickt trickt, knööst'knöste -e (krysta)trygg a triggtrygghet sf 'trigghäit -a - -entryta v suun suunt sunt ( äv sina)tråckla v 'tråck/eL -Le -Letråd sm ´tra: -n traad 'tra:dantråkig a 'lä:ksäm,'eoe:tendes,'äinfårma. I lä:ksämt arbäit.tråna v tra: traadd tratt, läängt'längte -etrång a trä:k. Högerskao män jär träk
trä(da) v treed treedd trett. Jä treeddtran ini naLöge nålsögatträ, virke sn tre: - . Tre vär råttne ruttetträd sn ´tre:d -e - -aträda, äng sn treed 'tre:de - tre:daträdgren sm ´kwist -n kwiist 'kwistanträdgård sm 'kryddgå:L (eg. kryddgård)trädtopp sm toll -n tooll 'tollanträff sm mööt 'mö:te - mö:taträff sf ´träff -en trääff 'träffanträffa någon v mööt 'möött mött,´trääff träffe träffe. Jä mött-a/Jä träffe-na opa vägen.Jag mötte henne på vägen.träffa mål v raak 'ra:ke –e, trääff 'träffe –e.Hån rake/träffe äLjen.träffas v 'träffes -e -e.Dåm träffese opa fästn(de träffades på festen)träna v trään 'trä:ne -e, ööv ' ö:ve -.tränare sm 'trä:nar -n - -antränga v traandj träängd trängtträning sf 'trä:ning -a - -enträspån sm ´twäit -n twääit 'twäitan(vid bilning av timmer)träspån sn 'twäitmå:d -e - -a(vid vedklyvning)träta, tvista v träätt 'trätte -e,'rätt/gäs -djiks-gäis(-gärs/-gäs)trög, trögt a ´treo, treofttrögt adv ´treoft (äv. adj neutrum)tröska v triisk 'triske -etrösta v trööst 'tröste -etrött a trött, 'a:trobbe(utmattad) sLeot,åll (slutkörd), kork (orkeslös).När- a kåm häim fra arbäitevär-a ålldeles ålltröttna v 'lässnes -e -e. Dåm lässneseopa arbäite.De tröttnade på arbetettuberkulos sm 'longso:t, 'laongsaot -ntugga sf toogg 'togge -etuggummi sn 'toggommi - - -natukta v tookt 'tokte -etull sm ´toll -n tooll 'tollantulla v tooll 'tolle -etullare sm 'tollar -n - -antum sm tam (ca 2,5 cm)(in tam, fLääir tam)tumla v 'tam/meL -Le -Letumma v taamm 'tamme –e(mäta timmer)tummare sm 'tammar -n - -an.Hån tamme tamre.Han ”tummade”(mätte) timrettumstock sm 'tamståck -en - -antung a ´taongtunn a tonntunnsådd a grist, gList = gles(t)tunnvis adv 'tånnvu:stupplur sm 'toppleor -n - -an, snöör-sä inmineot snöörd snörtta sig en tupplurtur sm ´teor -n teeor 'teoran. Vedjaord in teor opi Witan. Vitå.turist sm to´rist -n - -antusan int 'teosen dj….ar! (svordom)tuss sm ´sådd -n såådd 'såddantuva sf teeo 'teoa - teoentvehågsen a 'aosäker, 'wingLatvilling sm 'twilling -en - -antvinga v twääng 'twänge -etvist sm ´twist -n twiist 'twistantvista v 'rätt/gäs -djiks -gäis(-gärs/-gäs)tvivel sn ´twi:v/el -le - -latvivla v 'twi:vel twivle -etvål sm ´twå:L -n twååL 'twå:Lantvång sn ´haot -e - -atvär a twä:r twörs ivi, i twär koorvtvär kurva Gåbben jär twörs ivitvärsom adv twörs åmtvärsöver pre twörs ivi. Twörs ivi vägentvärt adv twärt. Ho stäne(stannade) twärttvärtom adv twört åmtvätt sm ´twätt -n twäätt 'twättantvätta v twäätt 'twätte -etvättmedel sn 'twättpolv/er -re - -ratycka v tiits tiickt tickttyckas,verka v reeo ´reo reodd. Hä reo våraaomäjlit.(det tycks vara omöjligttyda v tyyd tyydd tytttydlig a 'tydli, kLa:rtydligen adv 'tydligentyg sn ´ty:g -e - -atyngd sf ´tyngd -a tyyngd 'tyngdentysk a tysktyst a töst. It å vär töst! Ät och var tyst!tysta v tööst 'töste -etystlåten a 'tösteli, töst a:-sä (tyst av sig)tystna v 'tö:sn tösne -etyvärr adv 'sårjelit ´naotåg sn ´tå:g -e - -atåla v 'tå:La tååLd tåLt(tå:L/'tå:La)tålamod sn 'tå:Lamaod -etålig a 'to:Lo, 'tå:Lo, 'tö:Lotår (gråt) sf ´ta:r -a taar 'ta:rentår (kaffe) sm ´tå:r -n tåår 'tå:rantårta sf tåårt 'tå:rta - tå:rtentäcka v tääck tääckt täckttälja v 'tä:Li tääLd täLttäljkniv sm täLi´knu:v -en - -antält sn ´tält -e - -atälta v täält 'tälte -etämja v 'te:mi teemd temttämligen adv 'gaschka, 'gaode, 'nägolo:to
tända v teet 'te:te -e. Tet lyse!Tänd lyset!v riist 'riste -e (med tändsticka)tändsticka sf 'riststick -a - -entänka v taants täänkt tänkttät a tetttäta igen v teett a:t' tette -e.Tett at hå:Le!tävla v 'tä:veL tävLe -e,'käppes -e -etö sf bLuud 'bLu:da - bLu:den(blida , töväder)töa v teed 'te:de -etöja ut v tääj eot tääjd täittörn, stöt sm ´stäit -n stääit 'stäitansm ´knoff -en knooff -antörst sm ´törst -ntörstig a 'törstatös sf staant 'stanta - stanten
U
udd sm ´ådd -n åådd 'åddanudda a 'aomåkaull sf ´oll -aumgås v 'om/gäs -djiks -gäisundan adv 'onda, Gä onda!undantag sn 'ondatä:g -e - -aundantag sm 'få:rgä:k -en - -anFöräldren håsch baaodd däropa ondatäg/ fårgäkunder (rum) pre ´ondi, ´atondi. Tjällarn är onditjiäksgåLve källaren är underköksgolvet. Heondn ligg atondibaoLe inunder bordetunder (tid) pre ´onder. Familja faor dillPiit onder jioLhäLja. Julhelgenunderhållare sm spel´årr -n - an (spexare)underlig a 'ondeli, 'koschtiundersöka v 'onder/sö:k -sökt -söktundervisa v läär eot läärd lärtundra v 'ond/er -re -reung a ´aongungdom sm 'aongdaom -en - -anunge sm aaong 'aongen - aonganungefär adv ´atopa. Hä är at samma färi,män-ä jär atopa.Det är inte samma färgmen det är ungefär, näst intillungefär adv onje´fä:r, krängo omkringungefärligen adv nägers´nä:r. Hä värt atriktit bra, män nägersnärnågotsånärungkarl sm 'aongka:r -n aong/ka:ra -ka:ranunik a 'aovänli, sällsyntunna v oonn 'onne -e. Hån vär sösnaL at-n at onne-sä ätaupp adv oppuppbragt a altaré:re, eot´åm-säuppdrag sn 'oppdrä:g -e - -auppe adv ooppuppefter pre ´oppetuppfatta v för/´stä -stao -stäi inse,hääir höörd hört hörauppfostrings-anstalt sf 'toktskaoL -a - -enuppför adv ´oppför. Häla vägen sykleve oppför.uppför pre ´oppet. Ve djik oppet bäckenuppför backenuppgift sm 'oppdjift -n - -anupphöra v sLeeot 'sLeote -e,'opp/häir -hörd -hörtuppkäftig a 'opptjäftauppleva v 'opple:vauppnäst a 'oppnäst, 'oppnäsaupp och ner adv 'opp å ne:(d)uppretad a ilsk, ´ariupprätt a 'opprättupprörd a altaré:re, 'oppriviuppskatta v be´rä:k/en beräkne -neuppskattad a 'åmticktuppskjuta v stjiiot opp ´skeot 'sko:tiupptäcka v 'opptäck opptäckt opptäckt,fiinn fänn 'fånneuppvaktning sf 'oppväktning -a - -enuppåt adv ´oppetuppåt a gLä:d (glad)ur, klocka sn ´eor -e - -aurdrucken a ´taomursinnig a mitji ari, rysslit ari,'aokristelit ari, hå ireokendes sinn. Vara ursinnigurskog sm 'gämeLskaog -en - -anuråldrig a 'mitji 'gå:malusel a 'uschLiut adv ´eot. Ho djik eot. Hon gick ututan pre 'eotanutan att kon 'eotan at/attutanför pre 'eotaför, 'yttroutanpå adv èotanautantill adv 'eotandillutdraget a 'eoe:tendes. Eoendes arbäitändlöst arbeteute adv eeot. Do skå at keot eot å in.Hårt jär do eeot äll å jär doiinn! Antingen är du ellerutedass sn stjit´heos -e - -a,sn ´dass -e - -autefter pre ´eotätt. Hån djik eotätt vägenutfattig a 'eotfåtiutfodra djur v stiill 'stille stille. Jä hä stillehästn. Gett hästen mat.utge v dji: eot gä:v 'dji:vi (dji:/djii)utgift sm 'eotdjift -n - -anutgång sm 'eotgä:k -en - -anuthållig a ´säiguthärda v 'tå:La tååLd tåLt
utjämna v jaamn eot 'jamne jamne,sLeett eot 'sLette sLetteutkommendera v kåmmendé:r eotutled a lässutlevad a ´eotleva, 'mi:tji 'gå:malutlotta v 'låta ´eot - -utlämna v läämn eot leemd/'lämnelemt/lämtutlänning sm 'eotlänning -en - -anutmattad a kork, ´sLeotutmed pre ´neväsn. Ho stao ´neväsnvägen. Hon stod utmed vägenutmärka v määrk eot määrkt märktutmärkt a 'mi:tji bra, ´mi:tsi ´gaodutom pre ´eotåmutombys a 'eotböLes. Dåm jära no eot-böLes. Dom är nog från nå-gon annan byutomlands adv 'eotru:kesutomordentlig a 'mi:tji bra:,´a:bårta brautom sig a eot´åmsä, altaré:re,'oppriviutpeka v pääik eot 'päik päikutrymma v tööm töömd tömtutsida sf 'eotsu:d eotsuda - eotsudenutsikt- sm 'eotsikt -n - -an,-möjlighet sf 'mäjlihäit -a - -enutslag sn 'eotsLä:g -e - -autsliten a 'eotsLitiutspisa v djii 'ä:ta gä:v 'djiivi (dji:/djii)utspädd a 'eotspett, 'bLä:te (blandad)utstå v tåLa tååLd tåLt,stä:´eot ´stao stäiutsvulten a 'eotswålteutsövd a 'follsövduttala v 'eottåLa - -uttorkad a 'eottörkeuttryck sn 'eottrick -e -auttöjd a 'eottäjt, täjt eotutvakad a 'eotvåkautvald a 'eotväLtutvandra v 'eotvänd/er -re -re,emigré:r -e -eutveckla v 'eotveck/eL -Le -Leutvilad a 'eotwu:Leutvisa v vuus eot vuust vustutväg sm 'eotvä:g -en - -anutvändig a 'eotanautvärtes adv 'eotvärtesutåt adv ´eotetutäga sn 'eotstjift -e - -autäng sn 'eotandj -e - -autöver pre ´eotivi
V, W
vaccinera v vaxiné:r -e -evacker a ´vacker, snigg , grännvacker a håggLi, håggLit vär (väder),i håggLit gåLställ gårdsställevackla v 'väck/eL -Le -Levad pro wå. Wå doorr do vä?Vad gör du?vad som helst pro wå sö hälst.Hä dåg at vä wå sö hälstvagga sf våågg 'vågga - våggenvak sf 'vä:k -a vääk 'vä:kenvaka v 'vå:ka - -vaken a 'vä:ken, 'vötsin. Jär do vötsin?vakna v 'vä:ken väkne väknevakt sm ´väkt -n vääkt 'väktanvakta v vääkt 'väkte väktevaktmästare sm 'väktmästar -n - -anval sn ´vä:L -e - -avalhänt a 'kLåmsn (stel, frusen)valla boskap v djiiät 'djiäte -evallpojke sm 'djiätar -nvalpig a 'wöLpäktavan a ´vä:nvandra v 'vänd/er -re -revankas v 'vänkes -e -e. Ätt mätnvänkese kaffe. Efter matenvankades det kaffe (bjöds på)vanlig a 'vänlivanligen adv 'vänlitvu:s vanligtvisvantrivas v vän/´truves –tru:vdes -truvtsvanvördig a 'vänvördavanära sm ´skäm -menvapen sn ´vä:p/en -ne - navar, i sår sn ´va:r -evar? adv wårs? Wårs ära gLåsöga?Wårs nägerst?Var någonstans?var, varje pro se varje!vara v 'vå:ra vä:r 'vö:ri (jä:r/'jä:ra)(ä:r/'ä:ra)vara sf 'vö:r/o - -i -invaraktig a 'vä:räktavarandra pro wår'ändervarannan pro 'änwår. Ho arbäit änwår dävaras, bulna v booLn 'boLne boLne. Hähädd boLne bårti böLda. Dethade varats från böldenvardag sm 'örkdä: -n örkdåga -nvardaglig- a ´wåLas. Do kän at hå wåLas-vardags- kLeda opa dä när ve skå eot åfingä Ut och promeneravardera pro wå:Lå än. WåLå än fik to paalt.Vi fick……vardera.varenda,varje pro (m,f) wåL´enda, (n) ´Wå:Levarenda en,alla pro ååll. Ååll hädd riggsäcken vä sä
varför adv ´wåför? för wå:? wå:- oti?Wåför/för wå skrätte do? Wågnäll do oti? Varför gnäller du?varifrån adv 'wå:dan. Wådan jär–a?Varifrån är hon?varje, var pro (m) wårn, (f) ´wå:Lar,(n) ´wå:Le. Wårn päjk,WåLar stant, WåLe heosvarken eller kon 'wårken – äll. Wårken hån älljä kän kåma opa fästnvarlig a 'vä:rsämvarm a varmvarmhjärtad a 'gaodäktavarna v väärn 'värne värnevarning sm 'vä:rning -en - -anvar någonstans wårs nägerstvar och en pro wå:r å änvarpa,vävning v rääiv 'räive räivevarp-rest sf 'äfsing -avarsam a 'vä:rsämvarsel sn 'fiäribå:d -e - -avarsågod int 'värsögaodvart, varthän adv wårs? ´wårs-at? wårs/wårs-at gär do? Vart går du?vartenda, varje pro (n) ´wå:Le, wårtenda,tex heosvart och ett pro wårt å ätt. Wårt å ätt heos järbra opa sätt vusvass a wåssvassnäst a 'wåssnästvatten sn ´vättn -evattenyta sf 'vötoy:t -a - -envattkoppor sf kååpp ´kåppa - 'kåppenvattna v 'vät:n 'vätne vätne.Vätn hästn.Vattna hästenvax sn ´väx -evaxduk sm 'växdeok -en - -anWC sn dass -e - -e,stjit´heos -e - -a,sm klosätt -n - anveck sn ´veck -e - -avecka sf 'vi:k/o - -i -inveckla ut v ´veckeL eot 'veckLe veckLeved sm ´ve:d -n, båka´ve:d (av resterefter timmersågning), böko-´ve:d (ved vid bakning i bakugnt ex i bagarstugor)vedbrand sm veda´brä:t –n (husbehovsved)vedervärdig a 've:dervärdivedtrave sm veda´käst -n - -anvedträ sn veda´tre: - - -nvek a swä:gveke sm vääik 'väiken - väikanvekna v dji: ätt gä:v 'dji:vivem pro wåmvems pro wåmsvem som helst pro wåm sö hälstventil sm vän´ti:l -n - -anverka,tyckas v reeo ´reo reodd. Hån reovåra ruk Han verkar vara rikverklig a 'värkLi, 'rikti, sänn, ' äktaverklighet sf 'värkLihäit -averksam a 'värksämverktyg sn 'värkty:g -e - -avers sf ´värs -a väärs 'värsenveta v 'vä:ta viisst vä:ta(väit/'vä:ta)vetebröd sn 'grännbrö:d -e - -a (”finbröd”)veterinär sm 'djiorlä:kar -n - -an,vetri´nä:r -n - -anvett sn vett -e , ´hao -evettig a ´kLaokvettskrämd a ´förskräcktvev sf ´wäiv -a wääiv 'wäivenvi pro vevicka v viick 'vicke vicke. Sleot aviick opa staoLn!Sluta vicka på stolen!vickig a 'vicka, (om båt) ränk.In ränk batvid, intill adv ´ati. Stanta sat ati mamma säivid sidan om pre 'istro (åld.), istro myra (myren)vid,omfångsrik a vu:d, (vida omkring) vutt åmvidbränd a vä:´brentvidga v vuudg eot 'vudge vudge,eeok eot 'eoke eokevidimera v be´vittn -e -evidja sf 'vi:di vidja - vidjenvidöppen a ata´bä:k. Dörn stao atabäkDörren stod vidöppenvifta v viift 'vifte viftevig a vu:g, vigo´lant. Ho jär vug.viga v vuug vuugd vugt.Prästn vuugd åss.vik sf ´vu:k -a vuuk 'vu:kenvika v vuuk ´väik 'vi:kiviktig a 'vikti, hög´fäLa högdragenvila v wuuL 'wu:Le wu:Le .Ho wuLmiddän. Hon vilar middagvila,ta igen sig s mååj sä 'måje måje Hån måje-sävild a vildvild (ej tam) a 'aotemdvildbasare sm 'vildba:sar -n - -anvilja sf 'vi:li vilja - viljen. I gaod vili.vilja v 'vi:li viilld 've:la/vill (vill/'vi:li)Ho villd gä.vilka pro (pl) wilkervilken pro (m) wilken, (f) wilkarvilket pro (n) wilkevilse, gå v ´vildes -e -e. Hån hädd vildesebårt sä. Gått vilsevimmelkantig a 'vimmeLkänta, ´jiärvin sn ´vu:n -e vuun 'vu:nanvind, sned a vand, skäck, ´snäidvind, blåst sn ´bLåst -nvind, i hus sm ´båttn - - 'båttnanvinge sm vääng 'vängen - vänganvingelmakare sm 'wingeLmåkar -n - -anvingla v 'wing/eL -Le -Le,'wä:ka,(om gående) rä:g/eL rägLe -Le,'räng/eL -Le -Le.)vinglig a 'wingLa. Syklistn vär wingLavinka v viift 'vifte viftewäänk 'wänke -evinkel sm 'vinkel -n - vinklanvinna v viinn vänn 'vånnevinter sm ´vanter -n - 'vantranviolett a ´li:lavirka v viiärk 'viärke -evirke sn väärk 'värkevirrig a åmi´krängvirrvarr sn ´tjårv -evis, klok a vu:s, ´kLaokvis, sätt sn ´vu:s -e. Djär opa di här vuse!visa v vuus vuust ´vustvisa, sång sf vuus 'vu:sa - vu:senvisare sm 'vu:sar -n - -anviska v wiisk 'wiske wiskevispa v viisp 'vispe vispevissla v 'bLister bListre bListrevissna v 'vi:sn visne visnedäi bårt dao/döödd döttvita, ägg- sf wiit 'wi:ta - wi:tenvithårig a 'wi:tha:revittja v viitj 'vitje vitjevittna v 'vi:tn 'vitne vitnevittne sn 'vi:tn 'vitne - vitnavittra v 'vitt/er -re -revolta v sLa: ront ´slao sLäivotering sf 'åmröstning -a - -envrak sn ´vrä:k -e - -avred, dörr sn ´vre:d -e - -avrida v vruud ´vräid 'vri:divril sm ´vru:l -n vruuL 'vru:Lanvrå sf ´rao - raao 'raoenvråla v 'bä:Li bäLje bäLjevurpa v tjiiär a´koll tjiiärd tjiärtvuxen a foll´växtvy sm 'eotsikt -n - -anvykort sn 'vy:kaort -e - -avyssja v sööv söövd sövtvåd sf ´vaod -a vaaod 'vaodenvåffeldag sm 'våfeLdä: -n -dåga -nvåffla sf 'vå:feL våfLa - våfLenvåg sf ´vaog -a vaaog 'vaogenvåga v 'tå:ras taordes tå:ras (tårs//'tå:ras)[åld. vaaog 'vaoge –e]våghals sm 'vaoghåsch -n - -anvåghalsig a 'aorädd, 'vaoga, 'dammdristavågig a 'vaogavåld sn ´våld -evåldgästa v 'vålddjäst -e -evåldsam a 'våldsämvåldta v 'våld/tå: -tao -täivålla v vååll 'vålle -evåndas v 'våndes -e -e, 'vä:tes –e -evår sm ´vaor -n vaaor 'vaoran.o vaorn på vårenvår pro (m)'vå:dn (päjk)(f)'vå:dar (staant)
våra pro (pl) 'vå:der (föräldro),föräldren vådervårda v stjiiät stjiiätt ´stjiättvårt pro (n) 'vå:dert (heos), heosevådert, vårt husvåt, sur a ´bLeot, ´seorväcka v vääck/vääts (opp)vääckt väcktväckarklocka sm 'väckar -n - -anväg sm ´vä:g -en 'vä:ga -nväga v 'vä:ga wäägd vägt(vä:g/'vä:ga), äldre form: 'vä:ga ´vaog 'vi:giväglag sn föör 'fö:re. Före hä vöri brahäla vantern, män igar värt-aoföre/ /aofört. dåligt förevägra v 'vä:ger vägre -re nääik'näike -e. Ho näike djimä peninganvägskäl sn väga´stji:l -e - -aväl adv fäl, väl Hä väit do fäl?Det vet du väl?väl, drygt adv ´veäL. Hä vär veäL in literväl, bra adv bra:. Hån djär arbäite bra.Han gör arbetet väl/bra)väldig, stor a 'staorbåLa. Jä hä hågge instaorbåLa tåll. (Jag har huggit enväldig/väldigt stor/jättestor/tall)andra förstärkande ord: 'väldit,'himla (gLäd), grobi´a:nisk (snäll)hämsk/ 'rysslit/'aohärrans,'aokristelit/ för´skrätjelit ari.väldigt, - adv 'mi:tji, ´a:bårta.Mitji/abårta staor- enormt väldigt stor, jättestor, kolossalväldigt - adv 'aomitji.Dåm hå aomitji kaon å- mycket kåLvan. Stanta jär aomitji vacker.Flickan är väldigt vackervälgjord a 'veäLdjaortvälja v 'vä:Li vääLd väLt(vä:L/'vä:Li)välkommen int 'veäL´kominvälsigna v väl´siign väl´signe -evälskött a 'veäLstjiättvälvillig v 'vi:li väL viilld 've:la/villt.Dåm hå ållti villt sö väL. De haralltid varit så välvilligavämjelig a 'wu:meli (äcklig)vän sm vänn vänn väänn 'vännanvända v ´snao snaaodd snaott, veet've:te ve:te. Å sö vete-n gåLnriggen å djik dädan därifrånvänja v 'vä:ni veend vent, 'vä:ni sävänja sigvänlig a snäll, 'gaodäktavänskap sm 'vännskä:p -envänster adv ´vuschtervänsterhänt a vuschter´hentvänta v veent 'vente ventevärd sm ´värd -n väärd 'värdanvärd, värt a värd, värt. Hä jär värt mitji.värde sn väärd 'värdevärdefull a 'värdefoll, 'mitji värd,'skådali. Böxa jär för skådaliat hä dill wåLas.värdelös a 'värdeleos, eotan väärdvärdesätta v 'värde/säti -sätt –sätt, estimé:r-e -e, estomé:r -e -e. Jä es-timér/estomér/ sät värde opaatt do jäälp mävärdfolk sn 'värdfåLk -evärdig a 'värdi.Ho fik i värdi begrävningvärdinna sf vär´dinn -a - -envärdshus sn djästdjive´ruy -e - -avärk sm ´värk -envärka v väärk väärkt värktvärld sf 'vä:L -a. Förr i väLa.värld sm ´wä:L -n, i uttrycket: Dåm håpeningan söm wä:Ln. De harpengar som gräsvärldskrig sn 'värdskri:g -e - -avärldslig a 'värdslivärma v väärm 'väärmd värmtvärme sm väärm 'värmenvärnlös a 'värnleosvärnplikt sm ´lamp, laomp -en. Jä lag inilampen opa I 19 i Baodnvärnpliktig sm ´knäkt -n knääkt 'knäktanvärpa v väärp väärpt värpt,äägg 'ägge äggevärt a värt. Hä jär at möda värt!väsentlig a 'vikti. Hä jär viktit.väska sf vääsk 'väska - väskenväsnas v 'väsnes -e -e,ståårm 'stårme stårmevässa v wääss wäässt wässtvästanvind sn 'västavä:r -e, (sf) västa (bgg)väster om pre 'västro. Västro BöLevästerifrån adv 'västanet. Dåm kåm västanet.västerut adv 'västadill, ´västereotväster adv västväta sf bLääit 'bLäitaväv sm ´vä:v -en vääv 'vä:vanväva v 'vä:va väävd vävt/'vi:vi( vä:v/'vä:va)växa v vääx vääxt växt/'våxeväxel sm ´växel -n 'växel 'växlanHån skräiv opa växelnväxelpengar sm 'växelpening -en - -anväxelvis adv 'ömsoväxla v 'väx/el -le -leväxt sm ´växt -n vääxt 'växtanväxtlighet sf 'växtlihäit -a
Y
yla, tjuta v djiiäL 'djiäLe djiäLe. WådjiäL do för? - gråta, grinaVarför grinar du?ylle sn ´oll -eynklig a 'unseli. Ho suy förskrätjelitmäger å unseli eotyr a ´jiäryra v jiiär 'jiäre -eyrhätta sf 'jiärhätt -a - -enyrvaken a 'aomörneyr-/oväder sn 'illvä:r -e - -ayster, kvick a ka:t. Hästn jär sö kat idäytterkant sm 'ytterkänt -n - -an
Z
zigenare sm si´je:nar -n - -anzigenerska sf si´je:nersk -a - -en
Å
å sm ´a: -n 'a:a a:anåder sf ´a:d/er -ra 'a:der 'a:drenåderlåta v kååpp 'kåppe kåppeådrig a 'a:draåka v ååk ååkt åktåka utför v riinn ränn 'rånne. Ve ränneotför Bråbäcksbäckenvä öLändranåka skidor v räänn reet ´rentåka skridsko v skriick 'skricke skrickeåker sm ´a:ker -n 'a:ker 'a:kranåkeri sn å:ke´ruy -e - -aåklaga v 'å:kLåga - -åklagare sm 'å:kLågar -n - -anåkåmma sf kräämp 'krämpa - krämpenåksjuk a 'å:ksjiok, 'bi:lsjiokålder sm ´ålder -n 'ålder 'åldranålderdom sm ålderdaom -enålderdomlig a 'gämeLmaodaålderdomshem sm 'fåtigå: L -n - -an- ” - sn 'ålderdaomshäim -e - -aåldras v 'åldres -e -eångra v 'att/er -re -re. 'änd/er -re -reHo attre-sä. Hon ångrade sig.ånyo, igen adv ´aterår sn ´a:r -e - -aåra sf aar 'a:ra - a:renårstid sm 'a:rstu:d -n - -anårtal sn 'a:ratä:L -e - -aås sm ´a:s -n aas 'a:sanåska sf ååsk 'åska- ” - v ååsk 'åske -e. I ar hä-näåske mitjiåstad adv ´asta. Jä skå gä asta liigg. Jagska gå och lägga mig.åt, till pre a:t. Dji peningan at-n Pär!Ge pengarna åt/till Pär!åt, stickande-- insekter sn ´a:t -e. Gnäddn å swidokåles ate. Knott och småknottkallas åt på rikssvenskaåtala v 'å:tåLa - -åter adv ´ateråterbetala v 'betåLa dillbåka - -återfinna v fiinn a:t fänn 'fånneåterge v be´rätt -e -e, ´tå:La´åm - -återgå v gä 'dillbåka dji:k ´gäi(gä:r/gä:)återhämta sig v heemt sä 'hemte -eåterkomma v 'kå:ma dillbåka kåm 'ko:mi(kam/'kå:ma)återstod sm räst -n rääst 'rästanåtervända v 'kå:ma dillbåka kåm 'ko:mi(kam/'kå:ma)åthuta v snååpp a: 'snåppe snåppeåthutning sf näsa´bränn -a - -enåtminstone adv ati´muschtåneåtrå v läängt ätt 'lengte lengteåtskilligt a 'mi:tji,'mi:tsiåverkan sm 'skå:da -n - skå:daran
Ä
äcklig a 'wu:meli. Fillheondan järawumeli. Fyllbultar är …äga v ääig ääigd ´äigtägare sm 'äigar -n - -anäggula sf 'äggo:L -a - -enäggvita sf 'äggwi:t -a - -enägna v äägn 'ägne ägneäkta a 'äktaäktenskap sn 'äktenskäp -e - -aälska v titts ´åm, tiickt, ticktälv sf ´äLv -a ääLv 'äLvenämna, tänka v Uttrycket: vär'ärne. Jä värärne gä opa avisjaon när dokåm. Jag ämnade/tänkte justgå på auktion, när du kom.ämne sn äämn 'ämne - ämnaän adv än. Ho såv änända adv ända. Hån djik ända dill stänända, slut sm ´eet 'e:tn - e:tanändlöst a 'eoe:tendes. Hä vär ieoendes arbäit långdragetändra v 'änd/er -re -reändvända v 'e:tve:t -e -e. Skå ve etvetbrede? brädanändå, likväl adv 'ända, lu:ka´veäL. Hån värsjiok,ända djik-en dill arbäiteäng sn aandj 'andje - andjaängel sm 'ängjel -n - ängelanängslan sm 'aorao -nängslas v 'ängsles -e -eängslig a ängsliänka sf aants 'antsa - antsenänkling sm 'änkLing -en - -anännu adv än, 'faortfårandäntligen adv 'änteli:genärende sn 'ä:rend -e - -aärftlig a 'ärftliärg sf ´äri ärjaärga v 'äri ärje -e.Kåparn hä ärjeärlig a 'ärliärr sn ´ärr -e - ärraärva v äärv äärvd ärvtäss,spelkort sn ´äss -e - -aässja sf 'ä:si ässja - ässjenäta v 'ä:ta a:t i:ti (i:t/'ä:ta)ätlig v gä: at'ä:ta , djiik, gäi (gä:r/gä:)även, t.o.m adv ´dillåvä, ´dillåmä, ´tillåmääven om kon åm än, dillåvä/tillåmä åm, fästäven, också adv åäventyr sn 'äventy:r -e - -aäventyrare sm 'ä:venty:rar -n - -an'lökk-sö:kar -n - -anäventyrerska sf 'ä:venty:rersk -a - -en
Ö
ö sm hååLm 'håLmen - håLman,sm ´äi -n ääi 'äianöde a 'ö:de, 'aobebaott. Di därheose är aobebaottödelägga v för´stöör -störd -stört,för/´däärv därve -eödsligt adv 'a:sudes. Heose ligg asudesögla sf 'ö:geL ögLa - ögLenögelskida sm 'ö:L-änder -n - 'ö:Ländranskida med ögelbindsleögonblick sf ´stå:t -a stååt 'stå:ten. Vent i ståtVänta en stund/ett ögonblick!ögonblickligen adv ögona´krö:k, 'djiänestögonkast sn 'ö:gkäst -e - -aöka v eeok 'eoke eokeöknamn sn 'eoknämn -e - -aökänd a 'åmtåLaöl sn ´ö:L -eölflaska sf 'ö:LfLäsk -a - -en, pilsner-fLäsk -a - -enömhjärtad-- ömsint a 'gaodäktaömklig a 'unseliömsa v byyt byytt byttönska v ööschk 'öschke öschke,'vi:li viilld 've:la/villt(vill/'vi:li)öppen a 'öppen, 'i:pinöppenhjärtig a 'fruyspråkaöppna v 'ö:pen 'öppne -eöre sn öör 'ö:re - ö:raörfil sm la´be:t -n - -an, 'horvel -n- -anörhänge sn 'äirhäng -e - -aörsprång sm 'ä:irstyng -enösa v ääis ääist ´äist. Hån äist övbatn. Han öste ur båtenösregn sn 'hällräg/en -neösregna v 'häll/rägen -rägne/rengd-rengtöster s östöster om pre ´östro. Dåm bao östro byn.österut adv ´östiviöva v ööv ö:ve -eöver pre 'i:vi. Hån snörd bålln ivi heoseöver, ovanför pre ´övro. FågeLn fLeo övro gåLnöverallt adv 'ållostäschöveransträngd a 'eotarbäiteöverbefolkad a 'överbefåLkeöverens adv sämsöverenskomma v 'kå:ma säms kåm ko:mi(kam/'kå:ma)överensstämma v stääm stäämd stämtöverfall sn 'överfåll -e - -aöverflöd sn 'överfLö:d -eöverföra v föör'i:vi föörd förtöverge v läämn 'lämne/leemd lämt/lemtöverklass sn 'härrskä:p -e - -a,'härrskäpsfåLk -eöverleva v 'över/leva -levd -levt(-lev/-leva)överlägsen a 'märkvärdi, hög´fäLa, även:'a:bårta/'aomitji 'doktiöverlämna v läämn 'i:vi, 'lämne/leemdlämt/lemtövermorgon sm i ´ö:vermårrenövernatta v liigg 'i:vi la:g 'le:gaöverraska v 'ö:verräsk -e -eöverraskad a 'överräskeöversätta v 'över/säti -sätt –sätt(-sät/-säti)övertala v 'övertåLa - -övriga pro di 'änderövrigt pro 'änne, (annat)