Ordlista Svenska – Bölebondska

A

absolut adv pront. Ho villd pront fåra
dill stän. Hon ville absolut
fara till stan.
addera v addé:r -e -e, läägg ihaop
lää, lägt
adjö int a´jö:
affär sm a´ffä:r -n - -an. Förr vär-ä
truy affär opa BöLe
afton sm 'äfta -n - -ran
aftonvard sm 'äftavä:L -n - -an
(åts vid 16-17 tiden)
aga v spööd 'spö:de -e, djii
´streok gä:v 'dji:vi
(dji:/djii).Föräldren spöde
päjken
agg sn ´ägg -e (ovänskap)
agn, bete sn ´äg/en -ne - ägna
agn, säd sn ´äg/en -ne äägn 'ägna
aj, oj int aj, åj
akta v ääkt 'äkte -e.
Äkt dä för di där karn!
aktsam a 'äktsäm
alarm sn ´larm -e - -a
aldrig adv 'åldri; aldrig någonsin:
at 'nengstin
all pro åll
alla pro ååll
allaredan adv ålla´re:dan, 're:dan
alldeles adv 'ålldeles
allesammans pro 'ållihaop, 'ållihaopen
allmän a 'ållmän
allmänhet sf 'ållmänhäit -a
allmänning sf 'ållmänning -a - -en
allra adv 'ållra
allt pro ållt
allt eftersom adv aé:tes. Man leut djära-nä
aetes. Man måste göra det
eftersom, undan för undan
alltid adv 'ållti
alltihop pro 'ålltihaop, ´sneott. Tä sneott!
allting adv ållt
allt som pro ållt wå. Trao at ållt wå jä seg!
allvarlig a 'ållvärsäm,'ållvärli t.ex olycka
almanacka sf 'ålmanäck -a - -en
aln sf ´åLn -a ååLn 'åLnen
altare sn 'altar -e - -a
amortera v 'a:betåla - -, be´tåLa a: - -
ana v aan 'a:ne -e. Hä ane mä.
Det anade jag.
anda sm äät 'ä:tn. Jä drao at mä ätn.
Jag drog andan.
andas v 'ä:tes -e -e
andfådd a 'ä:tstinn. Hån keote (sprang)
sö-n värt ålldeles ätstinn.
andra pro 'änder. Määk änder djioro
fåLd ätt-n. Många andra djur
följde efter honom
andra (2:a) ro äänn (se gram: räkneord)
andäktig a 'ändäkta
anfall sn 'änfåll -e - -a
anfalla v 'änfåll änfoll änfålle
angelägen a 'ändjilägen
angripa v 'ängru:p ängräip ängripi
angå v 'ängä: ändji:k ängäi. Hä
ängä dä at! Det angår dig inte!
aning sm 'a:ning -en - -an. Hä hädd jä
ängen aning åm. Det hade jag
ingen aning om.
anklaga v 'änklåga - -
ankra v 'änk/er -re -re
anlita v 'änlu:t änlute -e
anlända v 'kå:ma kåm ko:mi (kam/'kå:ma)
anmärka v 'änmärk änmärkt änmärkt
annan pro (m) äänn, (f)'ännar. In äänn
päjk.I ännar staant.
annandag sm 'änndä: -n
-”- jul sm 'jioLänndä: -n
annars adv ´ännars. Djär söm jä seg, ännars
skå do fa dä krängo äira
(en örfil)
annat pro (n) 'änne).Dåm tjiäpt i änne heos
annonsera v annånsé:r -e -e
annorlunda adv 'ännolo:to
anse sig v 'titses ticktes tickts. Hån titses
våra. Han anser sig vara lite för
mer än andra.
anstränga v 'änsträng änsträngd änsträngt
anställa v 'änställ änställd änställt
ansvar sn 'änswä:r -e
ansvara v 'änswåra - -
antaga v 'äntå: äntao äntäi (äntä:/äntå:)
antal sn 'äntä:L -e - -a
antasta v 'äntäst -e -e
antik a 'mitji 'gå:mal
antingen – kon hårt äll.Hort deo äll jä skå fåra
-eller dut. Antingen du eller jag ska
fara dit
antända v teet o´pa: 'te:te -e
använda v 'änvänd änvend änvent
apotekare sm ap´te:kar -n - -an
aptitlös a 'aotrivin
arbeta v 'arbäit -e -e
arbetare sm 'arbäitar -n - -an
arbete sn 'arbäit -e - -a
arbetsam a 'arbisäm. Ho jär arbisäm.
arbetsdag sm 'arbisdä: -n arbisdåga -n
arbetskraft sf 'arbiskräft -a - -en
arbetslös a 'arbisleos
arg a ´ari, 'ä:lak
argsint a ägg, ilsk, 'ilsken, går´ari
-”- person sm ari´åx -n - -an
arla, tidigt adv 'bitti. Ve väkne bitti idä.
arrogant a hög´fäLa
artig a 'hövLi
arv sn ´arv -e – -a
arvtagare sm 'arvtågar -n - -an
arvtagerska sf 'arvtågersk -a - -en
ask, låda sm ´äsk –en ääsk 'äskan
aska sf ääsk 'äska, äask,'äaska
askkopp sm 'äskkåpp -en - -an
at sn ´a:t -e - -a. Hä jär mitji ate
i kwel (ate = mygg och knott)
att kon at, att. Jä trao at-n jär
sjiok.Jä väit att do kän
sjaaong.
att inf a, at, att. Sleot a sLass!
Sluta slåss! At lääik jär
raoLit.Att leka är roligt.
auktion sm avi´sjaon - - -an
auktionera v avisjaoné:r -e -e
av pre a:. Hån fik i päket a-na
(av henne). Ho döödd asLäge
Hon dog av hjärnblödning.
av, iväg adv a: Snöre djik a. No ber ä a!
avbryta v 'a:breot a:breot a:bro:ti
avfall, skräp sn ´råsk -e, ´skre:p -e
hushålls- -”- ´sLäsk -e
avig, ut o. in a ägg, äagg Träja vär ägg/äagg.
avigsida sf 'ägg/su:d -suda - -suden
avkorta v kåårt a:(in tjaoL), kåårt ätt
(i snöör), kåårt 'kårte -e
avlång a 'lä:kat
avsides adv 'a:sudes. Dåm bao asudes.
avsiktligt adv i änko. Ho djaord-ä i änko
Hon gjorde det avsiktligt,
med flit
avsked, ta v tåå a´jö: Ho tao ajö, å
sädan faor-a a (iväg)
avskeda v spaark 'sparke -e
avsnitt sm ´däil -n 'dääil -an
avsätta v 'a:säti a:sätt a:sätt
avta, vinden v 'lö:gen a: lögne -e. Blåstn hä
lögne a. har avtagit
avundas v 'avondes -e -e
avundsjuk a 'avondsjiok, ´avondes
avverkning sf 'a:värkning -a - -en
axel, hjul- sm ´äxel -n - 'äxlan
axelbred a 'äxelbräid. Hån vär bräid
söm in feosdör lagårdsdörr

B

babbla v 'plädd/er -re -re
baby sn lill´ba:n -e sma´ba:n -a, lill-
´aong -en sma´aong -an
backa v baack 'backe -e
backa m häst v ´häma - -. Häma! backa!
backe sm bääck 'bäcken - 'bäckan
bad sn ´bä:d -e - -a bäad -e -a
bada v 'bå:da - -. Hä do båda no?
bagare sm 'ba:gar -n - -an
bagarstuga sf ´bökostog/o - -i -in
bageri sn ba:ge´ruy -e - -a
baka v 'bå:ka - -
bakelse sf 'ba:kels -a - -en
bakifrån adv ´bäkifra
baklänges adv bäk´landjes
bakom pre ´bäkaför, 'bä:ki
baktala v 'bäktåLa - -
baktill, - pre ´bäka. Hån sat bäka lässe.
-bakpå adv Ho sykle å päjken sat bäka.
bakåt adv ´bäket. Hån leote sä bäket
balja sf baaonk 'baonka - baonken
bana sf baan 'ba:na - ba:nen
band sn ´bä:t -e - -a
banka,bulta v boolt 'bolte -e
bar,naken a 'nötsin
bara adv ´bara
barfota a bär´faot
barhuvad a bär´heod, bär´skålle
bark sm ´bark -en
barmark sf bär´mark -a, bär´jaoL -a
barn sn ´ba:n -e - -a, (´kläpp -en klääpp
'kläppan: barn utom äktenskapet)
barndom sm 'ba:ndaom -en
barnmorska sf 'jaoLemaor -a - -en (jordemor)
'ba:nmorsk -a - -en,'nä:rkon/o -
-i -in (hjälpkvinna)
barnslig a 'barsLi
barr sf dåri´na:L -a - -en
bastu sf bååst ´båsta - 'båsten
beck sn ´beck -e
becksvart a kåL´swårt, kåL´mörkt
bedja v 'be:di bä:d bett (be:d/'be:di)
bedraga v leeor 'leore, be/drå: -drao –dräi
bedragare sm be´drågar -n - -an
begagna v be´gäg/en -ne -ne
begrava v be´gråva be´grao be´grivi
begripa v be´gru:p begräip begripi
begära v be´djära bedjaord bedjaort
behandla v be´händ/el -le -le
behöva v be´hö:v behövd behövt
bekant a be´känt, be´käant
bekväm a be´kwä:m
bekännelse sf be´tjännels -a - -en
belåten a be´lå:tn, nöjd, nögd
bena sf been 'be:na - be:nen (i håret)
benig a 'bäina
bereda v be´räid berädd berätt
berg sn ´bäri bärje - bärja
bergknalle sm ´kneos -n kneeos 'kneosan,
´knäbb -en knääbb 'knäbban
bero v be´rao beraodd beraott
berusad a foll, 'steopfoll, 'a:smolle (redlös)
berätta v be´rätt -e -e, 'tå:La 'åm -
berättelse sf be´rättels -a- -en, hi´stor/i
-ja -en
berömd,känd a be´römt, ´tjiät
berömma v be´röm berömd berömt,
raaos 'raose -e
besked sn be´stje:d -e - -a
beskriva v be´skru:v beskräiv beskrivi
besluta v be´sLeot -e -e
bestå av v be´stä: a: bestao bestäi
beställa v be´ställ beställd beställt
besvikelse sf 'missräkning -a - -en
besviken a 'missräkne. Jä värt missräkne
besvärlig a be´swälli
besöka v be´sö:k besökt besökt, hääls
opa 'hälse -e
beta v bääit 'bäite -e. Kaon bääit.
beta,gnaga v 'gnå:ga gnäag gnö:gi
(gnä:g/'gnå:ga). Hästan
gnåga. Meo-sa gnä:g.
Musen gnager.
betala v be´tåLa - -
betalning sf be´tåLning -a - -en
bettla, tigga v tiigg tiiggd tiggt
betyda v be´ty:d betydd betytt
betyg sn be´ty:g -e - -a
bevara v be´våra - - . Gaode God
bevåra mä! Gode Gud …
bevis sn be´vu:s -e - -a
bibel sf ´bibel bibla 'bi:bel biblen
bil sm ´bi:l -n biil 'bi:lan
bild sm ´bild –n biild 'bildan
billig a 'billi
binda - v baand bänd/bäät 'bande/
-spänna fast v 'boti, kaark 'karke -e
bit sm ´bu:t -n buut 'bu:tan
bita v buut ´bäit 'bi:ti
bitter, svår a ´bitter
bjuda v biiod ´bäod 'bo:di
bjudning sn ka´la:s -e - -a
blad sn ´bLä:d/´bLäad -e - -a
bland pre bLänd (bl.a.: bLänd änne)
blanda v bLäät 'bLä:te -e
blank a bLänk
blank-is sm 'bLänku:s -n
blast sm ´ka:L -n. PärkaLn hä frosi
blek a ´bLäik
blekna v 'ble:ken blekne -e
bli v ´bluy/[vääL] värt ´vårte,
Hån värt ari.Han blev arg.
blick sn 'ö:gkäst -e - -a
blidväder sf bLuud 'bLu:da - -en
blind a bLand
blinka v bLääsk 'bLäske -e, 'nöck/eL
-Le -Le (blinka flörtigt). Hån
nöckLe at mä. Han blinkade
åt mig.
blod sm ´bLaod -n
blodig a 'bLaoda
blodutgjutn. sf 'deobLö:d -a - -en
blomma sf bLaaom 'bLaoma - bLaomen
blomma v bLaaom 'bLaome -e
blommig a 'blaoma
blunda v niiop at 'ö:ga ´neop 'no:pi.
Niop at öga sö jä kän kLiipp
härna däi! din lugg
blyertspenna sf 'bLuyärspenn -a - -en
blyg a ´bLeo
blå a bLa:
blåelse sf 'bla:els -a (vitmedel för tvätt)
blåmärke sn 'bLa:märk -e - -a
blånad sm 'bLa:ning -en - -an
blåögd a 'bLa:ögd
blåsa v bLåås bLååst bLåst
blåsig a 'bLå:sa. Hä vär bLåsat igar.
blåst sm ´bLåst -n
bläck sn ´bLeck -e
bläddra v 'bLå:da - -
blänka v 'gLe:ma - -
blöda v bLööd bLöödd bLött
blödig a 'blö:do
blöt a ´bLeot, sjiä´bLeot (sjöblöt)
blöta upp v bLääit opp bLöött bLött
blötlägga v 'bLäitlägg bLäitlä bLäitlägt
bo sn ´bao -e - -a
bo v ´bao baaodd baott
bod sf ´baod 'baoda baaod 'baoden
bogsera v dråå ´drao dräi (drä:/dråå)
bok sf ´baok -a böcker böckren
bokstav sm 'baokstä:v -en - -an
bolag sn 'baolä:g -e - -a
boll sm ´mu:l -n muul 'mu:lan,
sm båll -n bååll 'bållan
bolster sn ´båscht/er -re - -ra
bom sm ´baom -en baaom 'baoman
bom,slå sf sLa: - - -n
bomma- v baaom 'baomme -e
-”- missa v miiss 'misse -e
bomull sf båm´oll -a
bomärke sn 'baomärk -e - -a
bonde sm ´baond -n bönder böndren
bondgård sm 'baondgå:L -n - -an
bondska sn ´baondma:L -e - -a
borga v 'bå:ri bårje -e. Hån bårje at
gräänn sän åt sin granne
borra v 'bå:ra - -.
bort, borta adv bårt, båårt. Ho faor bårt, å
ho jär båårt än.
bortom pre 'bårtaför. Lödo jär
bårtaför feose.
bortskämd a 'bårtstjiämd, 'bårtkLäime
boss, skräp sn ´bå:s -e
bostad sm 'baostä:d -n - -an
bosätta sig v 'baosäti-sä baosätt baosätt
bot sf ´jäLp -a. Hä fiäsch at
nägar jäLp
bot, lapp sf ´baot -a bötter böttren
bota, lappa v baaot 'baote -e. Dåktorn kot at
baot-n. .kunde inte bota honom
botten sm ´båttn - - 'båttnan
bov sm ´skork -en skoork 'skorkan
bra a bra:, at'aodamt. Hä jär at
sö aodamt.(Det är inte så
odumt) Det är bra
braka v 'brå:ka - - (t.ex. när isen
brister)
brand sm ´bränd -n bräänd 'brändan
brant a bränt, ´steop. Bärje jär steopt
brasa sf 'brö:s/o - -i -in
bred a ´bräid
breda ut v brääid eot bräädd brätt
bredvid pre ´ati, ´neväsn. Ho sat ati mä
neväsn heose.
brev sn ´bre:v -e - -a
bricka sf briick 'bricka - bricken
brinna v briinn bränn 'brånne
brista, gå av v gä: ´a: dji:k ´gäi (gä:r/gä:)
bro, trappa sf ´brao - braao 'braoen
brokig a 'braoka
bromsa v brooms 'bromse -e
brottslig a 'aoärli
brud sf ´breor -a breeor 'breoren
brudgum sm bro´gåmm -en - -an
bruk, sed sn ´breok -e
bruka v breeok 'breoke -e
brumma v broom 'bromme -e
brun a ´breon
brunn sf tjiiäl 'tjiäla - tjiälen
brus sn ´breos -e
brusa v breeos 'breose -e
brygga sf briigg 'brigga - briggen
brygga (te) v briigg briiggd briggt
bryta v breeot ´breot 'bro:ti
bråk sn ´brå:k -e - -a
bråka v brååk 'brå:ke -e,
kä´näbbes -e -e
bråkig a 'brå:ka, 'brå:kali
bråkstake sm 'brå:kståka -n - ran
brås på v brass opa braddes bratts
bråttom adv 'brattåm, färt åm. Ho hädd
försovi sä, sö no värt-ä
färt åm…så nu blev det bråttom
bräda sn breed 'bre:de - bre:da
bräka v breek breekt brekt
bränna v bräänn breet brent
brännvin sn 'brännvun -e
bröd sn ´brö:d -e - -a
brödlös a brö´leos. Bätter bröleos
än raleos…rådlös.
bucklig a 'bövLa. Biln värt bövLa
när-n kråcke.
bud sn ´bå:d -e - -a
buga v bååck 'båcke -e
bukett sm 'bLaomkwåst -n - -an
bulle sf booll 'bolla - bollen
bunt sm ´bont -n boont 'bontan
bur sm ´beor -n beeor 'beoran
burk sm ´bork -en boork 'borkan
busa v beeos 'beose -e, 'le:va´åm
leevd levt, rikolé:r -e -e
busig a 'livLi
buske sm boosk 'bosken - boskan
buss sm ´buss -n buuss 'bussan
bussig a snäll, 'trevLi
busstreck sn 'päjkstreck -e - -a
by sm ´by: -n byy 'by:an
bygga v biigg biiggd biggt
byggnad sm 'biggnad -n - -an
bylte sn knyyt 'kny:te - kny:ta
byta v byyt byytt bytt.
bytta sf biitt 'bitta - bitten
båda pro 'bägge. Bägge toen, baa toen,
båda två.
både - och kon 'bå:de - å. Både do å jä ära
törsta. Både du och jag är
törstiga.
bård sm ´bård -n båård 'bårdan
båt sm ´ba:t -n baat 'ba:tan
båtlänning sm 'batlänning -en - -an
bäck sm ´bäck -en bääck 'bäckan.
bädd sm ´bädd -en bäädd 'bäddan
bägge pro 'bägge (se båda).
bälg sm ´bäLj -en bääLj 'bäLjan
bär sn ´bä:r -e - bä:ra
bära v 'be:ra bä:r bo:ri (be:r/'be:ra)
bärga v 'bä:ri bärje -e. Ve hål-a
bäri häie.
bär-ris sn ´jaong -e, t.ex. 'bLabärsjaong -e
böja v bööj bööjd böjt, kröök kröökt
krökt
böla v bääoL 'bäoLe -e
böld sf ´böLd -a bööLd 'böLden
Böle sn 'Bö:Le
Bölebo sm BööLsch 'BöLschn -BöLschan
Böleflicka sf 'BöLschstant -a - -en
Bölepojke sm 'BöLschpäjk -en - -an
bön sf ´bö:n -a böön 'bö:nen
bör v bö:r baaord ´baort
börda sf bööL 'bö:La - bö:Len.
Kän do tå in i vedaböL?
bördig a ´fäit. Di där jaoLa jär fäit
börja v biäri biiärd ´biärt, 'bö:ri böörd
bört.Dill a biäri vä.
Till att börja med.
början sf be´djinnels -a, 'biäri biärja.
I biärja…I början
börs sm ´börs -n böörs 'börsan
bössa sf bööss 'bössa bööss bössen
böta v pLiikt 'pLikte –e. Hån fik
pLiikt 5:-

C

cancer sf 'kräfta (bsg). Ho dao a kräfta.
cement sm se´ment -n
centimeter sm sänti´me:ter -n - -an
chans sf 'mäjlihäit -a - -en,
'dillfäll –e - -a
charmör sm kono´ka:r -n konoka:ra -n
chaufför sm sja´fö:r -n - -an
chef sm ´stjiäf -en stjiiäf 'stjiäfan,
sm stjiaf -en,´ba:s –n baas
'ba:san.
choklad sm sjo´kLa: -n
chokladkaka sf 'sjokLakö/ko - -i -in
cirka adv 'krängo, onje´fä:r
cirkel sm 'sirkel -n - sirklan
cykel sm ´sykel -n 'sykel 'syklan
cykla v 'sykel sykle -le

D

dag sm ´dä: -n 'då:ga -n
dagdrivare sm dåga´dru:var -n – an,
sm 'gaoddägspilt -n - -an
dagg sf ´dågg -a
dagligen adv wårn dä: (var dag)
dagsverke sn 'dägsvärk -e - -a
dagvill a dåga´vill. Wå jär-ä för in
dä idä? - Jär do dågavill?
dal sm ´dä:L -n dääL 'dä:Lan
dam sf 'ko:n/o - -i -in
damm,ludd sn ´lao -e. Saop ihop laoe!
damm sn ´dä:p -e, ´däap -e
dammig a 'dä:pa, 'däapa
dans sm ´däsch -n dääsch 'däschan
dansa v dääsch 'däsche -e
darra v 'kä:ger kägre -re,
v daarr 'darre -e
darrhänt a käger´hent
darrig a 'kägra
dass sn stjit´heos -e - -a, ´dass –e - -a
de pro dåm (se gram: pron.)
de där pro (pl) di dä:r, ´dåmden
defekt sn ´fe:l -e - -a. Fänn do fele?
deg sm ´däig -en dääig 'däigan
degig a 'däiga
de här pro di hä:r, ´dåmhin, ´discher.
Di här böckren hä jä läst.
del sm ´däil -n dääil 'däilan
dela v dääil 'däile -e
deltaga v 'däil/tå: –tao –täi, våra vä:
dels-dels kon däils - däils. Däils jär-n
sLar-va, däils jär-n aoärli.
dem pro dåm. Träffe do dåm igar?
den där pro (m) di dä:r, ´hånden
(f) di dä:r, ´honden
den här pro (m) di hä:r, 'håken
(f) di hä:r, ´hoken
den pro (m) hån, en, n
(f) ho, na, a
deras pro 'då:mers. Päjken dåmers.
dessert sm 'ätträtt –n - -an
dessutom adv ´dässutåm
desto adv ´dästo
det pro hä, nä, ä
det där pro (n) di dä:r, ´häden
det här pro (n) di hä:r, ´häken
detta pro duuy (se gram: pron)
diabetes sf 'såckersjiok -a
dialekt sn ´ma:L -e - ma:La
diarré sm 'rennstji:t -n
dig pro dä, dä: (betonat).
dika v duuk 'du:ke -e
dike sn duuk'du:ke - du:ka
dike, stort sf ´grä:v –a grääv 'grä:ven
dimma sf diimm 'dimma
dimmig a 'dimma
din pro (m) dän. Päiken dän,
(f) däi. Daotra däi
dina pro 'du:ner. Duner bano …barn
direkt adv 'djiänest, twärt, di´rekt
disk sm ´disk -en
diska v diisk 'diske -e
diskutera v diskoté:r -e -e
dit adv du:t, ´dutsen
ditt pro dätt. Jär heose dätt staort?
ditåt adv ´dutat
djup a ´djiop. Älva jär djiop.
djup sn ´djiop -e - -a (djupet)
djur sn ´djior -e - -a
djärv a djärv,'drista
docka sf dååck 'dåcka - dåcken
doft sf ´låkt –a, 'gaodlåkt -a
dofta v lååkt 'låkte -e
dom sm ´daom -en daaom 'daoman
dop sn ´daop -e - -a
dopp, bröd sf dååpp 'dåppa. Kaff å dååpp.
dopp, bad sn ´dåpp -e - -a. Skå ve tå-åss
i dåpp?
doppa v dååpp 'dåppe -e. Dåppen no
dra v dråå ´drao dräi (drä:/dråå)
drag, luft sn ´dräg -e. Jä sat mitt i dräge.
drag, fiske sn ´drä:g/dräag -e - -a
dragare sm 'drå:gar -n - -an
dragig a 'drä:ga, 'drägat (dragigt)
dragkedja sf drä´tjiädi drätjiädja - drätjiädjen
dragspel sn drä´spe: l –e - -a
draperi sn drape´ruy -e - -a, för´la:t –e - -a
drasut sm drä´seot -n - -an (lång person)
dregel sn ´sick/eL -Le
dregla v 'sick/eL –Le -Le
dricka sf driick 'dricka – dricken
dricka v driick dräck 'dråcke
driva v druuv ´dräiv 'dri:vi.Druv at vä
päjken! Driv inte med..
droppa v 'drå:pa - -. Hä dråpa
bårta täke.
droppe sm 'drå:pa -n - -ran
drunkna v 'drå:ken dråkne -ne
dryg a ´dreo. Mätn vär dreo. Äv.
=mallig
dräng sm ´dräng -en drääng 'drängan
dräpa v 'drä:pa dräap dri:pi
(drä:p/'drä:pa)
dröm sm ´dröm -men drööm 'drömman
drömma v drööm dröömd drömt
du pro do, ´deo (betonat)
dubbel a ´dobbel. Hån skrätte sö-n
väik-sä dobbel!
duga v 'då:ga dåågd dågt
(då:g/'då:ga)
dugga v dåågg 'dågge -e
duk sm ´deok –en deeok 'deokan
duktig a 'dokti
dum a dåmm,damm,'korke,'korkat
dumbom sm 'dåmmskåll -n - -an,
'mösståck -en
dumdristig a 'dammdrista
dunder sn ´då:n -e - -a
dundra v 'dond/er –re –re, 'då:na -
dunk sm ´daonk –en,
t.ex. fotosj´endaonk
dunka v daaonk 'daonke -e
dussin sn 'do:sin –e - -a
dy sf 'djiäri djiärja
dygn sn ´dög/en -ne - -na
dynga sf duundj 'dundja, (sn): ´gå:r -e
dyr a dy:r
dyster,hängig a 'ko:sin, kosi´mäng
då adv da. Da värt-n gLäd.
då och då adv da å da, 'stå:to (stundom)
dålig a 'då:Li,´na:k/nakt (om smak).
Mätn vär nak å kaffe vär nakt
dåna,dundra v 'då:na, 'donder (se dundra)
dåre,tok sn ´taok -e taaok taoka,
-”- sm geeod 'geodn - 'geodan
dårskap sn 'gäLnskä:p -e
däck sn ´däck -e - -a
där adv dä:r, din, ´dina
därav adv bårti hä, bårti duuy
därefter adv där´ätt, ´därbäki
därför adv ´därför
därifrån adv 'dä:dan, 'dä:dandin
därigenom adv 'däridjiäno
dö v ´däi dao/döödd dött, leeok at
'leoke -e, stjiiärn'stjiärne -e
död, döden sm ´dö:d dö:dn (dö:n)
döda v 'drä:pa dräap dri:pi
(drä:p/'drä:pa)
dödsbo sn 'dödsbao –e - -a
dödskalle sm 'dö:skåll –n - -an
döma v dööm döömd dömt
döpa v dööp dööpt döpt
dörr sm ´dö:r -n 'dö:ra -n
döv a ´dö:v

E

eda sf 'i:d/o - -i -in
efter pre ätt, äätt,'bä:ki, ´bårta. Bårta
häLjen efter helgen
efterapa v aap ätt 'a:pe –e,
häärm 'härme -e
efterhängsen a ve´sito (även: vidhäftande)
eftermiddag sm 'ättmiddä -n ättmiddåga -n
efternamn sn 'dillnämn –e - -a, tillnäamn
efterrätt sm 'ätträtt –n - -an
efteråt adv 'ättat
egen a 'äigen
egendom sm 'äigendaom –en - -an
egendomlig a 'ondeli, 'aovänli, 'koschti
egentligen adv e´jänteli:gen
eget a 'äiget
egna a 'äigna. Dåmers äigna hästo.
ej adv at, ant
ej alls adv at ålls, ant ålls
eka sf ääik 'äika - -en. Rao do äika?
elak a 'ä:lak, stigg, na:k
elakartad a swå:r, 'farli
eld sm ´e:l -n eel 'e:lan
elda v eel 'e:le e:le
eldare sm 'e:lar –n - -an
eld-don sn 'e:ldaon –e - -a
eldstad sm 'e:lstä:d –n - -an
elektricitet sm ström ´strömmen
elev sm 'skaoLaong –en - -an
eljest adv ´ännars. Dji mä peningan,
ännars stjiot jä!
eller kon äll (eller hur? äll hori?)
el-sladd sm ´sLädd -n sLäädd 'sLäddan
eländig a 'unseli
emellan pre i´milla, ´milla
emellanåt adv 'stå:to, da å da
emellertid adv imäller´tu:d
emot pre i´maot, ´maot
en (1) ro (m) än, (äin). Jä hä än braor.
en (1) ro (f) äi. Dåm hå äi söster.
en art (m) in, in kar
en art (f) i, i kono
ena v ääin 'äine -e
enda pro (m)'endn, (f)'enda, den ende,
enda (n) ´ende,(pl) ende, det,
de enda
endast adv ´bara
endera,en av pro (m) än a: (endera av oss: än a
åss) (f) äi a:
energisk a ´ämper
enfald sf 'dammhäit –a - -en, 'äinfåLd -a

enfaldig a damm, dåmm, 'äinfåLdi
enig a säms, säams, kån´tant
enkel a ´änkel
enkom adv 'änko, i änko (avsiktligt,
med flit)
en o.annan pro än å äänn
enormt adv 'mi:tji, 'mi:tsi (se väldigt)
ens adv ens, at ens…inte ens
ensam a allé:n
ensligt adv 'a:sudes (avsides). Ho bao
asudes
enstaka a 'änke-fa:, 'äinståka. I
änke-fa gääk
envar pro wår:L å än, wåm sö hälst åål.
envis a 'äinvu:s, storsk
envisas v 'äinvu:ses -e -e
envis person sm 'äinvu:skåLv –en - -an
epilepsi sm 'fållande-so:t -n
er pro I. Jä sag I igar. Jag såg er igår
er pro (m)'I:dn. Jär-ä Idn päik?
(f)'I:dar. Jär-ä Idar staant?
era pro (pl)'I:der. Jä sag Ider
bano iga.r
erbjuda v 'e:rbiiod e:rbäod e:rbo:di
erfaren, van a vä:n, 'kånna (kunnig)
erhålla v fa fi:k ´fäi
erkänna v 'e:rtjänn e:rtjiät e:rtjiät,
'dill/stä:-stao -stäi
ersätta- v 'e:rsäti e:rsätt e:rsätt,
-- byta ut byyt eot byytt bytt
ert pro (n) I:dert. Jär heose Idert nytt
ertappa v 'kå:ma opa, kåm, ko:mi
(kam/'kå:ma)
ess sn ´äss –e - -a (spelkort)
ett (1) ro ätt. Jä hä ätt baoL (bord) ini
tjiäke.
ettdera,ett av pro ätt a: (ettdera av dem) ätt a
dåm
eventuellt adv 'käschi
evighet sf 'e:vihäit –a - -en
evigt adv 'e:vit, för 'ållti
examen sm äx´a:men (bsg)
exercera v äxé:r –e –e, 'djä:ra ´lampen.
exercis sm äxer´si:sn,´lampen,´laompen
exklusiv a ´a:bårta dy:r, 'mi:tji dy:r
expediera v äxpié:r -e -e
expedit sn 'affärsbiträ:d –e - -a,
sm äxpe´di:t –n - -an
exteriör sf 'eotsu:d eotsuda - eotsuden

F

fall sn ´fåll -e - -a. (i alla fall) hori
sö hälst.
falla v fååll foll 'fålle
fallfärdig a 'fållfäLa. Heose vär fållfäLat.
falna v 'sLå:ken sLåkne -ne
falsk a falsk
familj sf fa´mil/i -ja - -jen
famla v 'fäm/meL -Le -Le
famn sm ´fämn -en fäämn 'fämnan
fantisera v 'fantisé:r –e –e, hiitt opa'hitte -e
fara, åka v 'få:ra ´faor 'fö:ri (fä:r/'få:ra)
farlig a 'farli,'vaodeli. I farlit företäg
farstu sf 'fårstog/o – -i -in
fart sf ´farrt -a
fast adv fäst. Hån hol fäst mä, höll fast
fastighet sf 'fästihäit –a - -en
fastna v 'fä:sn fäsne -ne. Meosa (musen)
fäsne ini fälla i nat.
fastän kon fäst, fästn. Ho arbäite häla
dän fäst-a vär sjiok.
fatta v 'få:ta - - , be´gru:p begräip
- ”- förstå begripi, för´stä: förstao
förstäi. Jä förstä at wå-n seg
fattas v 'få:tas - -,'sä:knes säknese -e
fattig a 'få:ti
fattig person sm 'få:ti´stacker –n - -an
fattigdom sm 'få:tidaom -en
feber sm ´fe:ber -n
feg a ´fäig
fel sn ´fe:l -e - -a
felaktig a 'fe:läkta
feminin a 'konoäkta
femöring sm 'fämöring –en - -an
ferie, lov sn ´lå:v -e - -a
fernissa sf för´niss –a
fernissa v för´niss -e -e
fest sm ´fäst -n fääst 'fästan
fet a ´fäit, tjåck
fett sn ´fätt –e
fettisdag sm 'fäittisdä -n
ficka sf fiick 'ficka - ficken
filosofera v filosofé:r -e -e
filur sm fi´leor –n - -an
fin a fi:n
finger sn ´fäng/er –re - -ra
finna v fiinn fänn 'fånne
finnas v 'finnes fäasch fånnese
finska,kvinna sf fiiäschk 'fiäschka - fiäschken
finne, man sm finn finn finn 'finnan
finska, språk sn fiiäschk. Ho tåLa fiiäschk.
fisa v fuus ´fäis 'fu:si
fisk sm ´fisk –en fiisk -an
fiska v fiisk 'fiske -e
fiskare sm 'fiskar -n - -an
fiskeredskap sf 'fiskvaon –a - -en
fiskyngel sn ´aod –e - -a
fjol, i fjol adv i fjaoL, i för´a:re. Dåm
djifte sä i fjaoL/ i förare
fjolår sn 'fjaoLa:r -e, för´a:r -e
fjun sn ´fion –e - -a
fjäder sf fiiär ´fiära - 'fiären
fjärdingsman sm ´fiäLos –n - -an. FiäLosn vär
dut, sö hä leut våra nä leort.
fjäsk sn ´fjäsk -e
fjäska v fjääsk 'fjäske -e, 'djä:ra sä dill
djaaord djaort (djä:r/'djä:ra)
flagga sf fLäägg 'flägga - fläggen
flaggstång sf 'fLäggstä:k–a
fläggsteng/er -ren
flak, last- sm 'fLå:ka -n - -ran
flaska sf fLääsk 'fläska - -en
flaskhals sm 'fLäskhåsch -n - -an
fler a ´fLäir. Dåm jära fLäir än ve
flera pro fLääir (åtskilliga).Flääir ar år
flicka sf staant 'stanta - stanten
flina, hånle v 'fLe:na - -. Wå fLena do at?
flink a räsk, snäbb
flintskalle sm 'fLantskåll –n - -an
flintskallig a fLant, 'fLantskålle.
Jär do fLant?
flitig a 'fLu:ta. Stanta (flickan)
jär fLuta.
flott, fett sn ´fLått –e.
flotta virke v 'fLå:ta - -. Dills 1962 fLå:ta
man tamre (timmer) opa
RanäLva
flotte sm 'fLå:ta –n - -ran
flottare sm 'fLå:tar -n - -an
flottning sf 'fLittning -a
fly v ´fLuy fLuudd fLutt
flyga v fLeeo ´fLeo/pl 'fLo:go fLo:gi
flyta v fLeeot ´fLeot 'fLo:ti. Batn hä
fLoti bårt,Båten har flutit bort
flyta omkring v 're:ga rä:g ri:gi. Räke reg ati
sträta. Skräp (av gamla växter)
bark mm) flyter omkring
vid stranden
flytta v fLiitt 'fLitte -e
flå v fLa: fLaadd fLatt
fläck sm ´fLäck –en fLääk 'fLäckan
fläckfri a 'fLäckfruy,´ räin
fläta v fLääit 'fLäite -e
fläta sf fLääit'fLäita - fLäiten
fnittra v 'fnitt/er -re -re
fnöske sn fnöösk 'fnöske
foder sn ´faor -e
foglig a 'faogeli
folk sn ´fåLk -e
folkmassa sm 'fåLkhaop –en - -an
folkskola sf 'fåLkskaoL –a - -en
folkskollärare sm 'fåLkskaollä:rar –n - -an
fora sf faaor 'faora - faoren
fordom adv förr i ´tu:dn (tu:n),förri
´vä:La
fordra v 'krä:vi kräävd krävt
(krä:v/'krä:vi)
form sm ´fårm -en fåårm 'fårman
formell a pre´si:s. Hån är presis a-sä.
fors sm ´fårs –n fåårs 'fårsan
forska v fåårsk 'fårske -e
forskare sm 'fårskar –n - -an
fort, hastigt adv faort, hästat, snäbbt
fortfarande adv 'faortfårand
fortleva v 'le:va kwå:r leevd levt
fortsätta v 'faort/säti -sätt – sätt (-sät/-säti)
foster sn 'faoster -re - -ra
fostra v 'faost/er -re -re
fot, mått sm 1 faot (c:a 30 cm),
fotboll sm 'sparkbåll –n - -an
sm ´mu:l –n muul 'mu:lan
fotogen sm foto´sje:n -
fotograf sm foto´gra:f –en - -an
fotografera v knääpp knääppt knäppt
fotografi sn ´kaort -e - -a. Ho vär amaLe
('a:ma:Le) oti Korérn. Det
var ett foto på henne i Kuriren
fotspår sn ´fä:L -e - -a
fram adv främ. Kåm främ! ..Kom fram!
framför pre ´främaför, ´främför. Biln stao
främaför brao. Hån jär ållti
främför föttren (i vägen)
framifrån adv ´främifra
framme adv fräämm. No jära ve fräämm.
framstupa adv a heeod, 'främsteop. Hån foll a
heeod. Hån foll främsteop.
framtill adv 'främa. Jä vill siti främa.
framåt adv ´främet. Gå no främet, Lisa!
frankera v 'sä:ti/'klister o´pa i frimärk,'
sä:ti säätt sätt (sä:t/'sä:ti),
'kList/er -re -re
fransig a 'fräascha
fred sm 'fre:d -n
fresta, försöka v frääst'fräste -e
fri a ´fruy
fria v fruuy 'fruye -e
friare sm 'fruyar -n - -an
frid sm ´fri:d -n
fridfull a logn
frieri sn fruye´ruy –e - -a
frihet sf 'fruyhäit –a - -en
frikostig a 'dji:mild, 'staorhent
frimärke sn 'fri:märk -e - -a
frisk a frisk, ´kruy
frisör sm fri´sö:r -n - -an
frivillig a 'fruyvilli
front sf 'främ/su:d -suda - -suden
frossa sm 'frå:sa –n t.ex.'bjärnfråsan)
frost sf ´fröst -a
frostig a 'ru:ma (med rimfrost på)
fru sf 'ko:n/o - -i –in, 'tjä:ling –a
sf - -en, 'freo - freeo 'freoen
frukost sm ´fru:kåst –n - -an
frukt sf ´frokt –a frookt 'frokten
frukta v frookt 'frokte -e
fruktansvärd a för´skrätjeli
fruktlös a 'lö:nleos. Hä vär lönleost.
fruntimmer sf 'ko:n/ o - -i -in
fruntim.vecka sf 'pissviko -
frusen a 'fro:sin, 'fro:sali,'kLåmsn
frysa v freeos ´freos 'fro:si
frysa på v 'jå:ka - - . Hä hä jåka i nat
(första tunna isen på sjö/älv)
fråga v frååg 'frå:ge -e
fråga sf frååg 'frå:ga - frå:gen
frågvis a 'frå:gvu:s
från pre fra, ´bårti, ´bårta Ho jär bårti
Witan. Hån kåm häim
bårta skaoLa.
frånskild a stjild
fräck a fräck
fräknig a 'fräkna
frälsa v frääls 'frälse -e
frälsare sm 'frälsar –n - -an
främmande a 'aokåna, 'aotjiät
främmande sm 'fre:mand (besök, gäster).
Dåm hå fäi fremand. De har
fått främmande.
fräta v 'frä:ta - -
frö sn ´fre: - - -a
fröken sf ´frö:k/en -na 'frö:ken
frö:knen
fuktig a se:g
ful a ´feoL, stigg
full a foll. Bussn vär foll.
(även: berusad).
fullkomlig a 'fe:lfruy
fullständigt adv 'ålldeles
fullvuxen a foll´växt
fumlig a 'famLa,'faomLa
fundera v fondé:r –e -e
fundersam a fondé:rsäm
furir sm fu´ri:r -n - -an
fuska v foosk 'foske -e
fy int ´hoa, ´hoali:gen
fylla sf fiill 'filla. Hån vär i filla
i fyllan)
fullbult sm 'fillheond -n - -an,'fillbolt
-n - -an
fyllerist sm 'fillar -n - -an
fynd sn ´fynd -e - -a
fyrkant sm 'fy:rkänt/'fy:rkäant –n - -an,
fyrkantig a 'fy:rkänta, 'fy:rkäanta
få pro fa:. Hä vär fa: isa möte…
på mötet.
få v fa: fi:k ´fäi. Fik do i brev igar?
fågelbo sn 'fågeLbao -e - -a
fågelstjärt sn stuul 'stu:le - stu:la
fån sn ´ha:m -e - -a. Stä at söm i ham
fånga v faaong ' faonge -e
fånig a 'ha:mat. Hån tjiät-sä hamat.
fåra sf 'få:r -a fåår få:ren. (i pärfår)
fälla sf fääll 'fälla - 'fällen
(i meosfäll)
fälla v fääll fäälld fällt
fängelse sn hääkt 'häkte – häkta.
fängsla v hääkt 'häkte –e. FiäLosn
häkte mä.
färdas v 'fä:Les -se -se
färdig a 'fä:La. Jär do at fäLa än?
färdigt- v djä:ra bårt djaaord djaort
(djä:r/
- göra klart 'djä:ra). Jä hä djaort bårt
feose.Jag har gjort klart i
lagården.
färg sf ´färi färja - 'färjen.Tits do åm
färja?
färga v 'fä:ri färje –e. Jä hä färje
stjaorta.
färja sf 'fä:ri färja - färjen (farkost)
färsk a färsk
fästa v fääst 'fäste -e
fästman sm 'fruyar -n - -an
sm 'fästmän - - fästmännen.
fästmö sf fjääll 'fjälla - fjällen
föda v fööd föödd fött.
följa v 'få:Li fååLd fåLt
fönster sn ´fuscht/er -re - -ra
för pre fö:r
föra v föör föörd fört
förakt sn för´äkt -e
förare sm 'fö:rar -n - -an,
sm sja´fö:r –n - -an
förarga v för´ari förarje -e
förargelse sf för´arjels förarjelsa
förarglig a 'harmeli. Hä vär harmelit
förbannat int för´baje mä, för´grö:nat,
för´hånnat, 'räckarns
förbannelse sf förbännels -a - -en
förbi pre för´buy. Ve faor för´buy BöLe.
förbjuda v för´biiod förbäod förbo:di
förbättra v för´bätter förbättre -e,
'bätter dill,'lå:ga ´dill - -
fördärv sn för´därv -e
fördärva v för'däärv fördärve -e
fördömda a 'armade. Armade beosaong!
Fördömda busunge!
före pre ´fiäri. Fiäri jioL…Före jul
före adv 'fiäri. Dåm kåm fiäri…
Dom kom före
före, väglag sn föör 'fö:re. Före vär dåLit.
före, dåligt sn 'aofö:r –e. Hä vär aoföre igar.
förebrå v 'kLänd/er –re -re
förebud sn 'fäiglios -e - -a. Dåm sag
fäigliose dän fiäri-na döödd,
sn 'fiäribå:d -e - -a
förfallen a 'a:dalke (om person),
a 'fållfäLa (om byggnad)
förfärlig a för´fälli
förklara v för´kla:r förkLa:re -e
förkyld a för´tjiäLd, 'kru:meli
förkylning sm kru:m 'kru:men
förlora v för´laaor förlaore -e
förlora,mista v miist 'miste –e, tääpp 'täppe -e
förlova sig v för´lå:va sä - -
förlåta v för´lååt förlåte -e
förlåtelse sf för´lå:tels -a
förlägen a 'skämLa, ´bLeo
förlänga v skaarv 'skarve -e
förlöjliga v druuv vä ´dräiv 'dri:vi
förman sm ´ba:s -n baas 'ba:san
förmer adv för´mäir
förmiddag sm 'fiärimiddä –n fiärimiddåga -n
förmodligen adv 'traoLitvu:s
förmyndare sm för´myndar -n - -an
förmå v kåånn koot kont
(kän/kåånn),våårk 'vårke -e,
kLaar a:kLa:re –e,
vå:ra ´gåfer
förmögen a för´mö:gen, ru:k
förna (gräs) sf föörn 'förna (fjolårsgräs)
förnamn sn 'fö:rnämn -e - -a
förnuft sn för´noft -e
förnuftig a för´nofta. Hä vär förnoftat.
förorena v 'aoräin -e –e, duundj ned
'dundje -e
förorsaka v 'aorsåka - -, vååll 'vålle -e
förr adv förr, förr i ´vä:La, förr i ´tu:dn
förra a 'före (i 'förevikon)…
i förra veckan.
förrgår s för´dä:n ( i för´dä:n)…
i förrgår
förråd sn ´lä:g/er -re - -ra
förråda v rööj rööjd röjt (en hemlighet)
förrän,innan kon ´förrn, förrän, inna. Hä dröjd
at laandj förrn/inna dåm kåm
häim.
förrätt sm 'fö:rrätt -n - -an
försena v för´sääin försäine -e
försigkommen a ´fö:r-sä. Ho är sö för-sä
stanta.
försiktig a för´sikta
förskräcklig a för´skrätjeli
förskräckt a för´skräckt
först adv först. Först dill kwarna fa
först måLa
första ro föörst (se gram: räkneord)
förstfödd sn 'förstba:ne (den förstfödde)
förstora v för´staaor förstaore -e
förstukvist sm 'fårstokwist -n - -an,
sm ´kwist –n kwiist 'kwistan
förstå v för/´stä -stao -stäi, 'få:ta - -
förstånd,vett sn för´stånd -e, hao –e (vett)
förståndig a för´stånda, ´kLaok
förstås adv för´ståss
förstöra v för/stöör -störd –stört,
för/´däärv -därve -därve
försvar sn för´swä:r -e
försvara v för´swåra - -
försvinna v för/´swiinn -swänn -swånne
försvunnen a för´swånne.
Heondn jär förswånne.
försämra v för´säm/mer -re -re
försök sn för´sö:k -e - -a. Djär i försök!
försöka v för/´söök -sökt –sökt frääst,
'fräste –e. Hån försökt såva.
förtala v 'bäktåLa - -
förtjust i v tiits åm tiickt tickt. Ve tits
åm te.
förtjäna v för/´tjiiän -tjiänt -tjiänt
förträfflig a 'mi:tji bra:, 'mi:tsi ´gaod etc.
förut adv för´eot
förvånad a 'ö:verräske, 'staorögd
förvärkt a 'såndervärkt

förväxla v för´väx/el -le -le, tåå fe:l
´tao täi (tä:/tåå)
förälder sm för´älder -n - föräldren
förälska sig v ´bLuy tjä:r värt ´vårte
förälskad a tjä:r
förödelse sf för´ö:dels förö:delsa
fösa v föös fööst föst, 'kå:ra - - Ho föst
in kao (kon). Hån kåraihaop
äska (skrapade ihop askan).

G

gaggig a åmi´kräng, i 'ba:ndöme
gagn sn ´gägn -e
gala v 'gå:La - - Toppen gåLa nyss.
galen a gääLn,'gö:Lin. Ållt wå dåm
djaaord värt göLit. Allt vad
dom gjorde blev galet.
galenskap sn 'gäLnskä:p -e - -a
galge sm 'kle:dhängar -n - -an
gall a gå:l, gål´kao (ofruktsam ko)
galler sn ´gåll/er -re - ra
gallra v 'gäll/er -re –re.Gäller pLänten!
galning sm 'gäLning -en - -an
gammal a 'gå:mal
gammal häst sm ´gämmeL –n, äv.gammal gubbe
gammalmodig a gämeL´maoda/-maode
ganska adv 'gaschka, 'gaode
gapa v 'gå:pa - -
gaphals sm gåpa´håsch -n - -an
gapskratt sn 'fLäbbskrätt-e - -a
garn sn ´garn -e - -a
garva v gaarv 'garve -e
garveri sn garve´ruy –e - -a
gata sf 'gö:t/o - -i -in
ge v djii gä:v 'dji:vi (dji:/djii)
gena v djiiän 'djiäne -e
genant a 'harmelit. Hoa, sö harmelit!
genast adv 'djiänest
generös a 'dji:mild, 'staorhent
genom pre ´djiäno
genom att kon ´djiäno att
genväg sm 'djiänvä:g -en - -an
gestikulera v hové:r -e -e
gevär sn dji´vä:r -e - -a,
sf bööss 'bössa - -en
gifta sig v djiift sä 'djifte -e
gissa v djiiss 'djisse -e
givmild a 'dji:mild, 'staorhent
glad a gLä:d.
glansig a 'gLe:ma
glappa v tjiipp 'tjippe -e (tjippskaodd)
utan socka i skon
glasögon sn gLås´ö:ga (bpl)
gles a grist gList (äv gisten)

glida v gluud ´gLäid 'gLi:di, riinn
ränn 'rånne. Ve ränn nedför
bäcken…(åkte skidor/kälke)
glimma v 'gLe:ma - -
glittra v 'glitt/er -re -re
glop sm 'a:la:ting -en - -an,
sm ('päjk-)'spaoLing -en - -an
glädja v 'gLä:di gLäädd gLätt
(gLä:d/'gLä:di).
glöd sf ´gLö:d -a
glömma v gLööm gLöömd gLömt
glömsk a gLömsk
gnabbas,kiva v 'gnäbbes -e -e
gnaga v 'gnå:ga ´gnäag 'gnö:gi
(gnä:g/'gnå:ga). Meosa gnäg
gnata v 'tja:ta - -
gnida v gnuud ´gnäid 'gni:di
gnidig a 'gne:to, 'sni:ken, sna:L
gnissla v 'gniss/el -le -le, (se gnälla)
gnista sf 'gnist/er -ra - -ren
gnugga v gnoogg 'gnogge -e
gnägga v wrääsk'wräske -e
gnälla v gnääll gnäälld gnällt
(även gnissla)
god a ´gaod
godartad a 'gaodäkta (t.ex. sjukdom)
goddag int god´dä:
godis, se godsak
godkänna v 'gaod/tjänn -tjiät -tjiät
godnatt int go´nått
godsak sf gåått 'gåtta - -en
godsint,snäll a 'gaodäkta, snäll
gomorron int go´mårren
gorma v gåårm 'gårme -e, brååk
'brå:ke -e,träätt 'trätte -e
gott om adv gått o. Dåm hå gått o
mätn hääim.
grad sf ´gra:d -a graad 'gra:den
granit sm 'gra:stäin - - -an
grann a gränn, snigg
granne sm gräänn - - 'grännan,
alt: gräann
granska v grääschk 'gräschke -e,
'skåda - -, nägeL/´fåra -faor
-föri
gratis a ´gra:tis
gratulera v gratolé:r -e -e
grav sf ´grä:v -a grääv 'grä:ven,
alt: gräav
gravid a 'ba:nat, ”opa ´hi:ven”(vard.)
gren sm ´kwist -n kwiist 'kwistan
grimasera v 'stjägLes -e -e
grina v waaL 'wa:Le -e
grind sf ´grand -a graand 'granden
grinig,kall a 'gri:no. I grino tjäling. Hä drä
grinot i kwel
Det blåser kallt…
gripa v gruup ´gräip 'gri:pi, tåå
´tao täi

grisa ner v gåårm 'gårme -e,
gryyll 'grylle -e
gro v ´grao graaodd graott
grop sf grååbb 'gråbba - gråbben
gropig a 'gråbba. Vägen jär gråbba
grov a ´grao
grubbla v 'grobb/eL -Le -Le
grumlig a 'gramLa, 'graomLa
grund,hus- sm ´grond -n groond 'grondan
grund, i sjö sn ´grånn -e - -a.
Päss dä för grånne!
grund, grunt a gronn, gront. Vättne vär gront.
grus sn ´greos -e
grustäkt sn 'greos-tä:g -e - -a
gruva sig v greeo sä 'greoe -e
gruvsam a 'greoarsäm
gry v graan 'gra:ne -e. Dän grane.
grym a gröm
grymta v gröömt 'grömte -e
gryn sn ´gry:n -e - -a
grynig a 'gry:na. Grötn värt gryna.
grå a gra:
gråna v graan 'gra:ne -e. Hare hä
grane.
gråta v graat gre:t 'gra:te, 'djinnes
-e -e
grädda v gräädd 'grädde -e
gräla v 'rätt/gäs -djiks -gäis (-gärs/
-gäs), träätt 'trätte -e
gräs sn ´grä:s -e
grässtrå sn gräs´stra: - - -n
gräva v 'grä:va gräävd grävt
(grä:v/'grä:va)
grön a grö:n
grönsak sm 'grö:nsä:k -en -er -ren
grönska v grööschk 'gröschke -e
gröt sm ´grö:t -n
gubbe sm gååbb 'gåbben - gåbban
gud sm ´go:d -n good 'go:dan
gud ske lov int govari´lå:v
gul a go:L
guld sn ´gold -e
gulna v gooLn 'goLne -e
gumma sf 'tjä:ling -a - -en
gylf sm ´meok -en
gyttja sf 'djiäri djiärja, rååLk 'råLka
gå v gä: dji:k ´gäi (gä:r/gä:)
gå sakta v knaall 'knalle -e
gång sf gääk ´gä:ka – 'gä:ken. Först-
gäka jä sag dä..Den första g..
gångjärn sn 'gä:kjärn -e - -a
gård sm ´gå:L -n gååL 'gå:Lan
gårdsfolk sn 'gårsfåLk/'gåLsfåLk -e
gåta sf gååt 'gå:ta - gå:ten
gåva sf gååv 'gå:va - gå:ven
gälla v djääll djäälld djällt
gärna adv djäärn, 'djärno
gäspa v djääsp 'djäspe -e
gäst,besök sm ´djäst -n djääst 'djästan, fre:-
mand. Ve hå fremand…besök
gömma v djiiäm djiiämd ´djiämt
göra v 'djä:ra djaaord/djaaoL ´djaort
(djä:r/'djä:ra),doorr 'dorre –e
Wå doorr do vä? Vad gör du?

H

ha v håå häädd 'hö:vi (hä:/håå)
hacka sn ´grä:v -e - -a. Jä hä i pärgräv.
hage,ko- sf häägn 'hägna - 'hägnen
hagel sn ´häg/eL -Le - -La
hagla v 'hä:geL 'hägLe -Le
halka sm ´fLäin - (halt väglag)
halkig,hal a 'hö:Lo. Idä jär-ä hö:Lot.
hallon sn ´brämbär -e - -a
halsband sn 'håschbä:t -e - -a
halta v håålt 'hålte -e
halv a ´håLv, (halvt) håLt
halva sf hååLv 'håLva - håLven
han pro hån, en, n (se gram: pron)
handduk sm 'händdeok -en - -an
handgjord a 'händdjaort, djaort för händ
handikappad a 'aofäLa
handla v 'händ/el -le -le
handlare sm 'händlar -n - -an
handtag sn 'händtä:g -e - -a
hans pro håsch. Päjken håsch.
Hans pojke.
harmlig a 'harmeli ('harmelit…harmligt)
hasa,släpa v 'hå:sa - -, sååsk 'såske -e
hastigt,snabbt adv 'hästat, ´faort, snäbbt
hav sn ´hä:v -e - -a
hed sf ´häid -a hääid 'häiden
hej, Bölebor! int Hio ´opa 'Bö:Le! Hälsningsord
mellan Bölebor.
heja int hiio 'hioe -e… (säga hej)
hejda v hääjd 'häjde -e
hel, hela a ´häil, ´häla, häla dän..
hela dagen.
helg sf ´häLi häLja - 'häLjen
heller adv ´häller (at jä häller)
inte jag heller
helvete sn 'hälve:t -e - -a.
Hä vär at hälveti!
hem sn ´häim -e - -a
hem adv ´häim. No gä ve häim!
Nu går vi hem
hembakad a 'häimbåka. häimbåkalimp.limpa
hembiträde sf piig 'pi:ga - 'pi:gen
hemgift sn häima´fåLi häima´fåLje
hemgjord a 'häimdjaort. Mössa jär
häimdjaort
hemlig a 'hemLi
hemligen adv i 'lönndo
hemlighet sf 'hemLihäit -a - -en
hemligh.full a 'inmörd, mörd. Söstra jär inmörd
hemma adv hääim. Ho vär hääim igar.
hemman sn 'häiman -e - -a. I staort häiman.
hemsk a hämsk, 'falli, för´skrätjeli
hemvävd a 'häimvivi(i'häimvivimått) matta)
henne pro a, na, ho, heo (se gram: pron)
hennes pro 'he:ners. sån heners.hennes son
herre sm ´härr -n häärr 'härran
hes a he:s
het, hett a ´häit, hätt. Spisn jär häit.
heta v hääit 'häite -e
himmel sm 'hi:mel -n
-”-srodnad sm 'rå:da -n
hindra v 'hind/er -re -re
hinka upp v haants opp 'hantse -e (vättne)
hinna sf hiinn 'hinna - hinnen
hinna v hiinn hänn/hi:t 'hånne
historia sf hi´sto:ri -ja - -jen
hit adv hu:t, ´hutsen
hitom pre 'hutaför, ´hutro (hutro skaogen)
hitta v fiinn fänn/ (pl). fåånn 'fånne
hittills adv ´huttills
hitåt adv ´hutat
hjul sn ´jiol -e - a
hjulbent a bio´bant
hjälp sf ´jäLp -a
hjälpa v jääLp jääLpt jäLpt
hjärnblödning sn ´sLä:g –e. Ho dao a sLäge.
hon pro ho, na, a, heo (se gram: pron)
honom pro en, n, hån
hoppa v hååpp 'håppe -e,
v spraant 'sprante -e
horn sn ´hårn -e - -a
hos pre nä:r, ´isi (när-o Stefan,
isi Freedd)
hosta sf haaost 'haosta
hosta v haaost 'haoste -e, krääx
'kräxe -e
hot sn ´haot -e - -a
hov, häst- sm ´hao – haao 'haoan
hota v haaot 'haote -e
huckle sf häälk 'hälka - hälken
hud, djur- sf ´heod -a heeod 'heoden,
sn ´stjinn -e - -a
hugga v håågg hogg 'hågge
huggkubbe sm 'håggkäbb -en - -an
hugg”spån” sm ´twäit -n twääit 'twäitan
hugg”spill” sn ´twäitmå:d -e (vid vedhuggning)
humoristisk a 'tjioraoLi
humör sn ho´mö:r -e
hungrig a 'haongra
hur adv ´hori
hus sn ´heos -e - -a,
sm ´gå:L -n gååL 'gå:Lan
husförhör sn 'heosförhäir -e - a
hushåll sn 'heoshåll -e - -a
husmor sf 'heosmaor -a - -en
huttra v 'horves -e -e
huvudstupa adv a heeod, 'heodsteop
huvudvärk sf 'heodillt -a, illt i skåålln/heode
hylla sf hiill 'hilla – hillen
hyllning sf 'oppväktning -a - -en
hågad a 'hå:ga. Jär do håga gä opa
bio? Är du hågad/Har du lust?
hål sn ´hå:l -e - -a
hålla v håål ho:L 'hå:le
hålla på att v håål-a: ho:l-a: hå:le-a:. Ho
hol-a twäätt..Hon höll på att…
hån sn ´hå:n -e
håna v håån 'hå:ne -e
hånflina v 'fLe:na - -. Dåm bara fLena.
hånskratta v 'hå:nskrätt -e -e.
hård a hä:L härt: (hårt)
hårig a 'ha:ra
hårlugg sm 'pännlogg -en - -an
hårt adv härt. Dåm arbäite härt
håv sm ´hå:v -en hååv 'hå:van
hädanefter adv hin´ätt
häkta v hääkt 'häkte -e
hälften sf ´håLta. HåLta jär lögot.
Hälften är lagom.
hälla v hääll häälld hällt,
hälla ut v sLa: ´eot ´sLao sLäi, skwäätt
hälla i/på lite v o´ti/o´pa 'skwätte -e i greeot
hälsa sf hääls 'hälsa. Hälsa håsch hä
ållti vöri dåLi. Hans hälsa har…
hälsa v hääls 'hälse -e. Häls opa mä!
hälsningar sf 'hälsning -a - en
hälsosam a 'hälsosäm
hämnas v djii a:t ´gä:v 'dji:vi (dji:/djii)
hämta v heemt 'hemte -e
hända v heet 'he:te -e
hända,ske v ´stjiä stjiiädd ´stjiätt
händig a 'hä:ta, hent
hänga v haandj häängd hängt
hängig, slö a 'ko:sin, kosi´mäng, 'a:trobbe
(slö), ligo´fatt, 'kru:meli (sjuk)
häpen a ('mi:tji)'ö:verräske
här adv hin, ´hina, här
härdig, tålig a to:Lo, 'tå:Lo, 'tö:Lo
härefter adv hin´ätt
härifrån adv 'hä:dan,'hä:danhin
härja v 'häri härje -e
härma v aap ätt 'a:pe -e, häärm
'härme -e
härstamma v 'hä:rstäm -me -me
härva sf häärv 'härva - härven
häxa sf hääx 'häxa - häxen
hög sm ´haop -en haaop 'haopan
hög a hö:g (i högt heos) ett högt hus
höger adv ´hö:ger
högerhänt a höger´hent
högfärdig a hög´fäLa, ´dreo (dryg)
högljudd a 'hö:gliodd, 'hö:gröste
'gå:pali (gapig)
högmässa sf 'hö:gmäss -a - -en
högskola sf 'hö:gskaoL -a - -en
Högsön sn ´Heoksi
höja v hööj hööjd höjt
höra v hääir höörd hört
hörn sn ´hörn -e - -a
hörn, vrå sf ´rao - raao 'raoen
hörsel sf ´hörs/el -la
höslåtter sf 'sLattänn sLattänna sLattännen -
sf hä´bärning -a
höst sm ´höst -n hööst 'höstan
hövlig a 'trevLi

I

i pre i, ´ini, ´oti, ´opi: i LeeoL,(Luleå),
ini råmme, oti häta (handen),´opi
Baodn…(Boden)
iaktta v 'änvåra - -
ibland adv i´bländ, 'stå:to
icke adv at, ant
idag adv i´dä:
idé sm idé: -n - -an
ifrån pre fra, ´bårti, ´bårta. Ho jär bårti
PrästhåLm. Hån kam bårta skaoLa
igen adv a:t, ´ater. Standj at dörn! Stäng
igen dörren! Kam do no ater?
igår adv i´ga:r
igår kväll adv i´ga:r-o kwe:l
ihjäl adv i´jä:L. Sla ijäL fLogo! (flugan)
ihop adv i´haop
ila v bLääkt 'bLäkte -e (springa snabbt)
illa,-mående adv iill. Ho må iill Hon är illamående
illasmakande a 'då:Li, na:k, nakt. Kaffe vär nakt.
illvillig a 'ä:lak
ilsken a ilsk, 'ilsken, ägg
i morgon adv i ´mårren, a 'mörno i morgon bitti
i morse adv i möörn
in adv in. Kåm in! Stug in!…Stig in!
inbjuda v biiod in ´bäod 'bo:di
inbrott sn 'inbrått -e - -a
indela v dääil in 'däile -e
indriva v druuv in ´dräiv 'dri:vi,
bjäärn 'bjärne -e. Hån bjärne
åss opa ränta för låne.
inflammeras v 'ilskes -e -e . Sare (såret) hä
ilskese…har inflammerats.
influensa sm kru:m 'kru:men.
informera v infårmé:r –e –e, tå:La ´åm - -
inga pro (pl)'änger. Hä do änger strampo
ingen pro (m)'ängen (f)'ängar,
ängen kar, ängar kono
ingendera pro ängen a: (åss), ängar a: (åss)
ingenstans adv 'ängerst
ingenting pro 'åssat, at nä:, ant nä:
inget pro (n)'änge (änge heos),
'åssat…inget = ingenting
ingripa v gruup in ´gräip 'gri:pi
inhägnad sf häägn 'hägna - hägnen
in i adv in ini. Dåm djik in ini råmme.
inkomst sf 'inkåmst -a - -en
innan kon inna, fiäri. Kåm fiäri hä mörk
at!… Kom innan det mörknar!
innanför pre 'innaför, ´inro
inne adv iinn. No skå do våra iinn!
inne i pre ini Ho jär ini tjiäke.
(inne i köket)
inomhus adv 'inderi. Ve hå-nä varmt inderi.
inse v för/´stä: -stao -stäi
inte adv at, ant
intill pre ´ati, ´neväsn. Ho sat ati spisn.
intressant a intre´ssänt
inåt adv ´inet
i onödan adv i 'aonö:d
is sm ´u:s -n uus 'u:san
is-sörja sm 'så:ra -n
istadig a ba:g. Nuyhästn jär bag.
itu adv i´teo
ivrig a 'ivri
iväg adv a:. No ber-ä a! Nu bär det iväg

J

ja int jå, jåå
jag pro jä
jaga v jaakt 'jakte -e
jaha int 'ja:ha:
jakt sf ´jakt -a jaakt 'jakten
jama v jaam 'ja:me -e
jaså int 'jasså. Jasså, trao do hä?
jobb sn 'arbäit -e, ´knaog -e
jobba v 'arbäit -e -e,
v knaaog 'knaoge -e
jord sf ´jaoL -a
jordbruk sn 'jaoLbreok –e - -a
ju adv jo. Hä väta ve jo ååll!
jul sf ´jioL –a jiioL 'jioLen
julafton sm 'jioLäfta -n - -ran
juldag sm 'jioLdä: -n jioLdåga -n
julklapp sm 'jioLkLäpp -en - -an
julotta sf 'jioLott -a - -en
just adv jost. Jost hä! Just det!
jägare sm 'jä:gar -n - -an
jägmästare sm 'jä:gmästar -n - -an
jäkta v 'gå:sa - -. Do skå at gåsa!
jämn a jamn
jämnbred a 'jamnbräid
jämngammal a säm´ålder, 'jamngå:mal
jämra sig v 'jämres -e -e, 'åjes -e -e
jämt adv jamt
järn sn ´järn -e
järntråd sm 'järntra: -n –d järntra:dan
jättestor a 'mitji ´staor ´a:bårta staor
'staorbåLa , In 'staorbåLa tåll
(tall), (se väldig, väldigt)

K

kafé sn ´fi:k -e - -a
kaffe sn ´kaff -e.In kåpp a kaff.
En kopp kaffe
kaffetår sm ´kaffitå:r -n - an
kaka sf 'kö:k/o - -i -in
kal, bar a ´sneod (om mark), fLant (skallig)
kalas sn ka´la:s -e - -a
kall a kå:l. No bLuy-ä kållt.
kalla v kåål 'kå:le -e
kallna v kååLn 'kåLne -e
kalufs sf häärn 'härna - 'härnen
kam sm ´kä:p -en kääp 'kä:pan
kamrat sm kam´ra:t –n - -an
kanske adv 'käschi
kant sm ´känt -n käänt 'käntan
kantig a 'känta
kantra v 'känt/er -re –re, viick 'vicke -e
karamell sf gåått 'gåtta - gåtten
karda v kaard 'ka:rde -e. Ho karde olla.
karl sm ´ka:r -n 'ka:ra ka:ran
karsk a morsk
karta sf kaart 'ka:rta - ka:rten
karva v 'kå:ta - -, 'kå:va - - ,(m.kniv)
kasse sm 'kasch -n kaasch kaschan
kasta v snöör snöörd snört,
v kääst 'käste -e
kastrera v snääip snääipt ´snäipt
kastved sm 'kästve:d -n
katalog sm 'pri:skorant -n - -an
katekes sm ka´tje:s -n - -an
kavat a ´fö:r-sä. Ho är värkeligen för- sä.
kavla v 'kä:veL kävLe -e
kedja sf 'tjiädi tjiädja - tjiädjen
kikhosta sf tjik´haost -a
kikna v 'tji:ken tjikne -e,
v 'strå:gen strågne -e
kilo sm ´tjilo tjilo tjilo tjilon
kiosk sm ´tjåsk -en tjååsk'tjåskan
kippa v tjiipp 'tjippe -e. Ho tjippe ätt
ä:tn. Hon kippade efter andan
kista sf tjiist 'tjista - tjisten
kittlas v 'tjiätas -e –e. Do fa at tjiätas!
kittlig a 'tjiäto. Jär do tjiäto?
kivas v kä´näbbes -e -e, 'karjes –e -e
klack sm ´kLäck -en kLääck 'kLäckan
kladda v såårm 'sårme -e
kladdig a 'sårma, 'kLäima, 'grylla
klaga på,över v 'kLå:ga - - opa/ ivi
klandra v 'kLänd/er -re –re,
kLäänk 'kLänke -e (opa)
klant sm 'bängeLmåkar -n - -an
klanta - v 'bäng/eL -Le -Le, miss´vipp-
-misslyckas Les -e -e…misslyckas
klar a kLa:r
klara v kLaar 'kLa:re -e
klarna v kLåårn 'kLårne -e
klass sm ´kLäss -n kLääss 'kLässan
klassrum sn 'kLässråm -me - -ma
kleta v kLääim 'kLäime -e
kletig a 'kLäima, 'sårma
klia v kLa: kLaadd kLatt. KLa mä
opa riggen! 'KLäies -e –e. Hä
kLäies oti häta….i handen
klibbig a 'kLibba, 'kLäima
klimp sm ´kLamp -en kLaamp'kLampan
klippa v kLiipp kLiippt kLippt
klister sn ´kList/er – re. Klistre fässne.
klistra v 'kList/er -re -re.
klocka sf kLååck 'kLåcka - kLåcken
klockare sm 'kLåckar -n - -an
klok,slug a ´kLaok ´sLeo. Hån kän at våra
riktit kLaok/sLeo. Han kan
inte vara riktigt klok!
klot sn ´kLaot -e - -a
klottra v 'kLå:ta - -
klubba sf kLååbb 'kLåbba - kLåbben
klump sm ´kLamp -en kLaamp 'kLampan
klumpig a 'kLampa
klunga sm ´haop -en haaop 'haopan
klut sm ´kLeot -n kLeeot 'kLeotan
klyfta sf kLiift 'kLifta - kLiften
klyftig a ´sLeo, ´kLaok
klyva v kLeeo ´kLeo 'kLo:vi
klåpare sm 'kLå:par -n - -an, 'bängel-
måkar –n - -an
klä v kLeed kLeedd kLett (opa-sä)
klädhängare sm 'kLe:dhängar -n - -an
klädlina sn 'kLe:dstreck -e - -a
klädnypa sm 'kLe:dknäppar -n - -an
klämma v kLääm kLäämd kLämt
klämma bröd sf tiill 'tilla – tillen,
sf 'brö:dtill -a - -en
klättra v 'kLätt/er -re -re
klösa v kLöös kLööst kLöst
knacka v knääck 'knäcke -e
knaka v 'knå:ka - -
knall sm ´knall -n knaall 'knallan
knalla gå v knaall 'knalle -e
knapp sm ´knåpp -en knååpp 'knåppan
knapp a nätt. Mätn vär nätt (nog så lite)
knappast adv 'armest
knapphål sn 'knåpphå:L -e - -a
knappnål sf 'knåppna:L -a - -en
knapra v 'knä:p/er knäpre -e
knarra v knaark 'knarke -e,
gnoork 'gnorke -e
knastra v 'knäst/er -re –re,
språ:ka - -
knippa –e sf kniipp 'knippa - knippen
knog sn ´knaog -e, arbäit -e
knubbig a 'knåbba
knuffa v skooff 'skoffe -e, knooff
'knoffe -e
knut sm ´kneot -n kneeot 'kneotan
knyckla v 'skrö:v/eL skrövLe -Le
- ” - -ihop v 'skrynk/eL ihaop -Le -Le
knyta v knyyt knyytt knytt
knyte sn knyyt 'kny:te - kny:ta. Dåm hå
jost fäi i lite knyyt. De har just
fått ett litet knyte….(barn).
knytnäve sm 'kny:tnäva -n - -ran
knåda v 'knå:da - -.Hä do knåda däigen
knäckebröd sn 'hä:Lbrö:d -e - -a
knäppa v knääpp knääppt knäppt
knöl sm ´kneoL -n kneeoL 'kneoLan
knölig a 'kneoLa
kobent a kå´bant
kock sm ´kåck -en kååck 'kåckan
kocka sf kååck 'kåcka - kåcken
koja sf kååj 'kåja - kåjen
koka v kaaok 'kaoke –e.
kokhett- sm kaok´sö:dn. Äkt dä, hä jär
-vatten kaoksödn ini pänna!
koka över v kaaok´ i:vi 'kaoke -e
kokt a 'kaoke
kol sn ´kå:L -e. KåL´swårt.kolsvart
kola v 'kå:La - - (i kolmila)
kolmila sf kå:L´mu:L -a - -en
kolossal a ´a:bårta ´staor, 'mi:tji ´staor
komma v 'kå:ma kåmko:m(kam/'kå:ma)
komma ihåg v 'kå:ma i´hå:g (se komma)
komplicerad a 'inveckLe
konkurrera v 'tä:veL tävLe -Le
konkurs, gå i v gä: a´koll dji:k ´gäi (gä:r/gä:
konservera v kånservé:r - e -e
konst sf ´koscht -a
konstig a 'koschti
konsum sn ´kåpera -. Förr hädd kåpera
in affär opa BöLe.
konsumera v för´breok -e -e
kont sm ´kånt -n kåånt 'kåntan
kontant,sams a säms, kån´tant. Hån å jä jära
at riktit kåntant
kontanter sm 'pe:ning -en - -an
kontor sn kån´taor -e - -a
kontorist sm 'baokhållar -n - -an
kontrollera v grääschk 'gräschke -e
korg sm ´kåri kårjen 'kå:ri kårjan
kork sm ´kork -en koork 'korkan
korkad,dum a 'korke , damm
korkskruv sm 'korkskreo -en - -an
korrekt a 'fe:lfruy
kors sn ´kårs -e - -a
kors å tvärs adv kårs å twärs
korsord sn 'kårsaoL -e - -a
kort sn ´kaort -e - -a
kort a 'stäcka, kårt
korthårig a 'kårtha:re, 'stäckaha:re
kortväxt a 'sma:växt
kosta v kååst 'kåste -e
kraft sf 'kräft -a krääft kräften
kraftig a 'kräfti
kragknapp sm 'krå:gaknåpp -en - -an
krama- v 'krå:ma - -, 'krå:ma ´åm
omfamna
kramsnö sm 'krämmsniä -n
krans sm ´kräsch -n krääsch 'kräschan
kratta v kräätt 'krätte -e
kravbrev sn 'krä:vbre:v -e - -a
krig sn ´kri:g -e - -a
krigare sm 'kri:gar -n - -an
kring pre 'krängo. ´rondero. Dåm
däsche krängo gräna…granen
kring adv o´kräng. Dåm djik okräng opa
tårje….torget.
krock v krååck 'kråcke -e
krock sm ´kråck -en krååck 'kråckan
krog sm ´kraog -en kraaog 'kraogan
krok sm ´kraok -en kraaok 'kraokan
krokig a 'kraoka
-” -om väg a 'korva
krona sf kraaon 'kraona - kraonen
kronan,staten sf 'kraaon kraona
kronojägare sm 'kraonjägar -n - -an, ned-
sättande: 'ståbbkåxar -n - -an
kronprins sm 'kraonpriäsch -n - -an
kronprinssessa sf 'kraonpriäschess -a - -en
krossa v krååss 'kråsse -e
krusa v kreeos 'kreose -e
krut sn ´kreot -e
kry a ´kruy
krycka sf kriick 'kricka - kricken
krympa v kryymp kryympt krympt
krypa v kreeop ´kreop 'kro:pi
krångla v 'bäng/eL -Le Le
kräk,djur sn ´krä:k e - -a
kräkas v ´spuy spuudd sputt
kräla v krääL 'krä:Le -e,
krööL 'krö:Le -e
kräsen a 'tjänka (kinkig)
-”- noggrann a 'grännlåga, 'naoga
kräva v 'krä:vi kräävd krävt. Ho
kräävd mä opa betåLninga
kula sf keeoL 'keoLa - keoLen. Skå
ve späla keeoL?
kulen a 'ko:Lin. No jär-ä koLit eeot.
kulle sm kooll –n 'koollan,
sm ´kLäpp -en kLääpp'kLäppan
kung sm ´kaong -en kaaong 'kaongan
kunna v kåånn koot kont (kän/kåånn)
kunnig a 'kånna. Hån vär sö kånna at-n
fänn snåttermyra opa i gääk.
Han var så kunnig att han…
kusk sm ´kosk -en koosk 'koskan
kust sm ´kost -n koost 'kostan
kvarn sf ´kwarn -a kwaarn 'kwarnen
kvast sm ´kwåst -n kwååst 'kwåstan
kvinna sf 'ko:n/o - -i -in
kvist sm ´kwist -n kwiist 'kwistan
kvistig a 'kwista
kvittra v 'kwitt/er -re -re
kväll sm ´kwe:l -n kweel 'kwe:lan
kyla sf ´tjiäLd ´tjiäLda
kylig, råkall a 'djäLma, 'mårra, 'ra:kå:l. Hä
jär djäLmat/rakållt idä.
kyrka sf tjäärk 'tjärka - tjärken
kyrkogård sm gräv´gå:L -n - -an
kåda sf kaaod 'kaoda
kådig a 'kaoda.
kådsalva sf 'kaodsalv -a
kåta, lapp- sm kååt 'kå:ta kååt kå:ten
käft sm ´tjäft -n tjääft 'tjäftan. Hål at
tjäftn! (Håll käften!)
kälke sm tjääLk 'tjäLken - tjäLkan
källa sf tjiiäl 'tjiäla - tjiälen
källare sm 'tjällar -n - an
kämpa v tjäämp 'tjämpe -e
känd a ´tjiät, 'kåna, be´römt
känna v tjäänn tjiiät ´tjiät
känt folk sn 'tjiätesfåLk -e. Hä vär bara
tjiätesfåLke (bekanta) opa fästn.
käring sf 'tjä:ling -a - -en
kärlek sm 'tjä:rläik -en
kärna sf tjäärn 'tjärna - tjärnen
kärna smör v tjäärn 'tjärne -e. Hä do
tjärne smöre idä?
kärra sf tjäärr 'tjärra - tjärren
kätting sf 'tjiädi tjiädja –tjiädjen.
köld sf ´tjiäLd tjiäLda
köpa v tjiiäp tjiiäpt ´tjiäpt
köpt,”köpes” adv ´tjiäpes. Di här mössa jär
tjiäpes. Ho jär at häimsticke.
köra v tjiiär tjiiärd ´tjiärt
köra in hö v 'lå:da - - . No hå ve låda
(in) häie.
körkort sn tjär´kaort -e - -a
kött sn ´tjiät -e

L

labb sm ´läbb -en lääbb 'läbban.
ladda v läädd 'lädde -e
lag sm ´lä:g -en lääg'lä:gan (rättsregel)
lag, grupp sn ´lä:g -e - -a ( i lä) tillsammans
laga v 'lå:ga - -. Hä do låga böxa?
lagom a 'lö:got
land, jord sn ´lä:t -e - -a. Hä do sutt pärläte
mätt? mitt potatisland
land, stat sn ´länd -e lender lendren
landa v läänd 'lände -e
landshövding sm 'läschhövding -en - -an
lapa v lääpp 'läppe -e
lapp,same sm ´läpp -en lääpp 'läppan
lapp,papper sm ´läpp -en lääpp'läppan
lass sn ´läss -e - a
last sm ´läst -n lääst 'lästan
lasta a lääst 'läste -e
lat a lä:t, sLö:
latmask,kvinna sf lä:t´sogg -a - -en
latmask,man sm lä:t´åx -n - -an
lave, slaf sm 'lå:va -n - -ran
le v fLuus fLuust fLust
leda v lääid läädd lätt. Ho lädd
häim kåLven
ledbruten a 'le:men. få´li:tJä värt lemen
ätt hä jä hädd sätt pären.
ledig a 'le:di
ledsen a 'ängsli
ledsna v 'lä:sn läs/ne -e. Ho lässne at
twäätt kLeda för händ
leja v lääj lääjd läjt
lek sm ´läik -en lääik 'läikan
leka v lääik lääikt läikt
lekfull a 'läikfoll
leksak sm 'läiksä:k -en -er –ren,
-”- sf ba:nläik -a - -en
lemlästad a 'lemläste
len a ´miok
lera sn ´läir -e
lerig a 'läira
less a läss. Ho värt läss
leta v lääit 'läite -e
leva v 'le:va leevd levt (le:v/'le:va)
lid,sluttning sf ´lu:d -a luud 'lu:den
lida v luud ´läid 'li:di, 'pLa:ges -e -e
ligga v liigg la:g 'le:ga
lik sn ´lu:k -e - -a
lik a lu:k. Hån jär lu:k pappa säi.
likkista sf 'lu:ktjist -a - -en
lika adv 'lu:ka. Dåm jära lu:ka staaor.
likblek a 'lu:kbLäik
likhet sf 'lu:khäit -a - -en
likna v 'lu:ken lukne -e
liknöjd a luk´nöjd
liksom adv söm. Glä:d söm i läärk (lärka)
liktorn sf 'lu:kta: - - -n
likväl adv luka´veäL. Jä värne-n, luka-
veäL swängd-n at fel håll.
lila a ´li:la
lim sn ´lu:m -e
limma v luum 'lu:me -e
limpa sf liimp 'limpa - 'limpen
lin sn ´lu:n -e
lina sf luun 'lu:na - lu:nen
linda v laand 'lande -e,
soorr 'sorre -e…surra (fast)
linje sf ´li:ni 'linja - linjen,
sn ´streck -e - -a
linka v håålt 'hålte -e
lipa v 'djinnes -e -e,
graat gre:t 'gra:te
listig a ´sLeo
lita (på) v luut 'lu:te -e (opa…på)
lite a nätt. Mätn vär nätt (nog så lite)
lite adv i greeot a: (t.ex. miäLk).
Bara 'lu:te!
lite,en smula adv i 'lu:te/'li:te små:L (a: bröd…
en liten smula …
lite grann adv i 'lu:tar/'li:tar greeot (a: …)
lite lite adv i 'li:tar´pila greeot (a: …)
liten a (m) 'lu:tn,' li:tn. In lutn päjk.
(f) 'lu:tar,'li:tar. I litar staant.
(n) 'lu:tet, 'li:tet. I litet heos.
liten, klen a 'py:reli
liten liten a ´picker 'lu:tn. In picker lutn päjk.
En mycket liten pojke.
liter sm ´li:ter -n - 'li:tran
liv sn ´lu:v -e - -a
livlig a 'livLi
livsfarlig a 'vaodeli
ljud sn ´liod -e - -a
ljudlös a töst
ljuga v liio ´leo 'lo:gi
ljum a 'luye, ´jaom, piss´luye (vard.)
ljus a ´lios
ljus sn ´lios -e - -a
ljushyllt a 'lioshillt
ljusna v 'liosn -e -e
ljusstake sm 'liosståka -n - -ran
lock sn ´låck -e - -a
locka på v lååck´opa 'låcke -e
lockig a 'kreosa, 'låcka
lok sn ´lo:k -e - -a
lort sm ´laort -n laaort 'laortan
lortgris sm 'dundjlårv -en - -an,
dundj´åx –n - -an
lortig a 'dundja
loss a ´leos
lossna v 'lå:sn låsne -e
lotsa v laaos 'laose -e
lova v 'lå:va - -
lovlig a 'låvLi
lucka sf leeok 'leoka - leoken
ludd sn ´lao -e
luffare sm 'loffar -n - -an
lufsa v loofs 'lofse -e
luft sf ´loft -a
luftdrag sn ´drä:g -e
lugg, straff sm härn, logg. Lärarn gäv
mä in härn.
lugg, hår sf häärn 'härna – härnen,
sm 'pännlogg –en - -an
lugga v häärn 'härne -e,
loogg 'logge -e
luggas v 'härnes -e -e
lugn a logn
lugna dig v logn dä! ´häma dä! hägg dä!
lukt sf ´låkt -a lååkt 'låkten
lukt, odör sm ´te:v –en. Hä låkt feosteven.
Det luktar lagård
lukta,stinka v lååkt 'låkte -e,
staam 'sta:me -e
lunka v laaonk 'laonke -e
lungsot sm 'longso:t –n, 'longsaot-n
lura, narra v leeor 'leore -e (bedra),
naarr 'narre -e (lura på skoj)
lurvig a 'lårva
lut sf ´leot -a
luta v leeot 'leote -e. Heose leote.
lycka sf lööck 'löcka
lyckas v 'löckes -e -e
lycklig a 'löckLi
lyckliga du int ´vä:Lis dä (sö hä vånne
25 kraaon)
lyckönska v gratolé:r -e -e
lyda v lyyd lyydd lytt
lydig a 'ly:da
lyfta v lööft 'löfte -e
lykta sf löökt 'lökta - lökten
lysa v lyys lyyst lyst
lyse sn lyys 'ly:se
lyssna v 'lo:na - -.Ho stao å lona.
låda sf lååd 'lå:da - lå:den
låg a la:g. I lagt (lågt) heos
låga sm 'lå:ga -n - lå:garan
lågstadium sf sma´skaoL -a - -en
lågt adv la:gt. Hån sikte (siktade) lagt.
låna v låån 'lå:ne lånt
lång a lä:k
långfingrad a 'lä:kfängra, 'tjioäkta
långfredag sm 'lä:kfru:dä -n
långsam a 'seoLa (sölig), 'säinfäLa
långt adv längt. Dåm baaodd längt bårt.
långtråkig a 'lä:ksäm, i läksämt arbäit.
lås sn ´la:s -e - -a
låsa v lees leest lest. Les at dörn!
låta (om ljud) v laat le:t 'la:te. Dåm let at
nä. De (lät) sade inte något.
låta, tillåta v 'lä:ta lä:t li:ti (lä:t/'lä:ta)
låta bli v sLeeot 'sLeote -e. Sleot no
gåårm! Låt nu bli att svamla!
låtsas v 'låsses -e -e
läcka v lääk lääkt ´läkt. Täke (taket)läk.
läder sn ´lä:r -e
lägga v läägg lää lägt
läglig a 'pässli
läkare sm 'lä:kar -n - -an,'dåktor -n - -an
lämna v läämn. lämne/leemd lämt/lemt
lämplig a 'lämpLi
länge adv laandj
längta v läängt 'lengte -e, tra: traadd
tratt. Ho traadd häim.
lära v läär läärd lärt
lärare sm 'lä:rar -n - -an
lärarinna sf lä:ra´rinn -a - -en
läsa v 'lä:sa lääst läst (lä:s/'lä:sa)
lätt a lett
lättstött a 'gränntickt, 'sna:rståcke
läxa sf lääx 'läxa - läxen
lögn sf lögd ´lögda löögd 'lögden
lön sf ´lö:n -a löön 'lö:nen
löna v löön löönt lönt
lönt a lönt. Hä jär at lönt at försök.
lös a ´leos, 'lå:ka (sitter inte fast)
lösa v löös lööst löst
löständer sf 'leostend/er -ren
löv sn ´lö:v -e - -a

M

mager a ´mäger
magra v 'mä:ger mägre -re
majbrasa sf 'majbrös/o - -i -in
major sm 'ma´jaor -n - -an
maka sf ´freo - freeo 'freoen
'ko:n/o - -i -in
make sm ´ka:r -n 'ka:ra -n
gååbb 'gåbben - gåbban
makt sf ´mäkt -a
mala v 'må:La - -
mamma sf maamm 'mamma - mammen
man sm ´ka:r -n 'ka:ra -n
man pro man. Man skå leva för wåränder.
man på häst sf ´ma:n -a
mangla v 'mäng/eL -Le -Le
manhaftig a 'mänhäfta
manlig a kara´äkta
mark sf ´mark -a
markera v määrk eot määrkt märkt
maska sf määsk 'mäska - mäsken.
Hä djik i määsk opa strampa
maskin sm ma´sji:n - - -an
maskinist sm masji´nist -n - -an
mast sm ´mäst -n määst 'mästan
masugn sm 'ma:såmn - - -an
mat sm ´mä:t -n. Även: Dji heondn
äta! Ge hunden mat!
matfrisk a mät´frisk, 'tri:vin
matsäck sm ´näst -n nääst 'nästan,
'näst/djära -djaord -djaort,
göra i ordning matsäck,
”nästgöra”
matt a matt
med pre vä. Sla in spuken vä håmarn!
medan kon 'mä:dan
meddela v ´tå:La ´åm - -
mede sm määid 'mäidn - mäidan
medge v 'dill/stä -stao –stäi,
'ertjänn ertjiät ertjiät
medicin sm mädi´si: n - - -an
medla v 'me:d/el medle -le
medspår,rand sf 'mäirä:t -a mäirend/er -ren
(määid = mede)
medverka v 'vå:ra vä: vä:r vö:ri
(jä:r/'jä:ra)
medvetslös a 'sänsleos
medvind sn 'ondavä:r –e, 'e:tvä:r -e
mejeri sn mäje´ruy -e - -a
melankolisk a 'taongsint
mellan pre ´milla
mellanrum sn 'millaråm -me - -ma
mellerst adv ´mitterst
melodi, låt sm ´la:t -n laat 'la:tan
men kon män. Jä vill, män jä kän at.
mena v määin määint´mäint,
määin'mäine mant
mening,åsikt sf 'mäining -a - -en
mes, ryggsäck sm ´meis -n meeis 'meisan
mestadels adv 'mästadäils
meta v määit 'mäite -e
meter sm ´me:ter -n - 'me:tran
metmask sm mät´mark -en - -an
metod sn ´sätt -e - -a
metrev sf mät´räiv -a - -en
middag sm mi´ddä: -n mi´ddåga -n
midnatt sf mi´na:t -a
midnattssol sf 'minatssaoL -a
midsommar sm 'misåmar -n - -an
- ” - -afton sm 'misåmaräfta -n - -ran
- ” - -dag sm 'misåmar/dä: -dä:n
mig pro mä, mä: (betonat)
mil sf muul ´mu:la - 'mu:len
mildväder sf bLuud 'bLu:da - bLu:den
milsvid sm 'mu:lsvu:d
milsvitt adv 'mu:lsvutt
min pro (m) män, (f) mäi. Päjken
män. Min pojke. Stanta mäi.
Min flicka.
mina pro 'mu:ner. Föräldren muner
minimal a ´picker 'lu:tn (pytteliten)
minnas v 'minnes mindes mindes.
(miäsch/'minnes)
minne sn miinn 'minne
minnesbeta sf lääx'läxa – läxen, näsa´bränn
-a. Hån fik-sä i näsabränn.
minsann adv 'värkeli:gen
minska v muuschk 'muschke -e
minut sm mi´neot -n - -an
missa v miiss 'misse -e. Ho misse
bussn i möörn i morse
missbelåten a 'aonöjd 'aonögd
missbildad a 'vänskåpa
missbruk sn 'missbreok -e - -a
missförstå v 'missför/stä: -stao -stäi
misshandla v 'misshänd/el -le -le
misslyckad a miss´löcke
misslyckas v miss´löckes –e -e, miss-
vippLes –e -e
missnöjd a 'aonöjd, àonögd
misstag sn 'misstä:g -e - -a
misstänka v 'miss/tants -tänkt -tänkt
missunna v miss´onn -e -e
mista förlora v miist 'miste -e, för´laaor
förlaore -e
mitt pro (n) mätt. Heose mätt…Mitt hus
mitt sm ´mitt -n. I mittn a råmme
i mitten
mitt emellan adv mitti´milla. Ho sat mittimilla.
mitt i adv mitt ´ini, ´oti, ´opi. Mitt ini
råmme,mitt opi heode,
mitt oti häta..handen
mjuk a ´miok
mjäll sn ´fList/er -re
mjölig a 'miäLa
mjölka v mjääLk 'mjäLke -e
mjölnare sm 'möLnar -n - -an
mocka v 'må:ka - -
mod sn ´maod -e
mode sn ´maod -e - -a
modern a 'nuymaoda, mo´dern
modig a 'maoda, 'drista. Hån vär maoda.
mojna v 'lö:gen lögne -e. Blåstn hä lögne
molnig a 'måLna. Igar vär-ä måLnat.
morgon sm 'mårja -n - -ran
morra v måårr 'mårre -e
mos sn ´maos -e
mosa v maaos 'maose -e
mot pre ´maot
motvillig a 'aohåga
mulen a 'mo:Lin. Hä jär moLit idä
mullra v 'moll/er -re -re, 'då:na - -
mulna v 'bLäikes -e –e. Hä bLäikes i kwel
munhuggas v 'gnäbbes -e -e,
gåårm 'gårme -e
munter a gLä:d, ´monter. Hån jär gläd
för arve, män brören håsch
jära at gLåda!
mur sm ´meor -n meeor 'meoran
mura v meeor 'meore -e
murare sm 'meorar -n - -an
murken a 'feoska, 'råttne
musik sm mo´si:k -en
muta v meeot 'meote -e
mycket adv 'mi:tji, 'mi:tsi; mitji peningan
mycket,väldigt adv 'mi:tji, ´a:bårta. Ho jär mitji
dokti/abårta dokti, väldigt duktig
myndig a 'myndi
mynt sn ´mynt -e - -a
myr sf myyr 'my:ra - my:ren
myrslam sf rååLk 'råLka
myrstack sm 'pissmeorstäck -en - -an
må,måtte v vääL värt ´vårte. Do väL at
djära dä iill! Du må inte göra
dej illa! Do väL våra försikta!
må,njuta v må: måådd mått. Hori må do?
mål,idrott sn ´må:L -e - -a
mål,mat,språk sn ´ma:L –e - -a; (även dialekt)
måla v maaL 'ma:Le -Le
måltid sn ´ma:L -e - -a
månad sm 'ma:ni -n - -nan
måne sm 'ma:ni -n
många pro määk; määk heos…många hus
månne,månntro adv hårt. Hårt-n jär isi feose?
månsken sn mani´lios -e.
måste v ´leut 'leute -e
mäkta,orka v määkt 'mäkte -e, våårk 'vårke
-e, ´vå:ra´gåfer vä:r vö:ri. Jä
jär at gåfer…Jag mäktar inte..
människa sf 'me:nistj -a - -en
märka v määrk määrkt märkt
märke sn määrk 'märke - -a
märkvärdig a 'koschti, 'aovänli, 'ondeli
mäta v 'mä:ta määtt mätt(mä:t/'mä:ta)
mätt a mätt, stinn (proppmätt)
mö sf gämeL´stant
mögel sn ´mög/eL -Le
möglig a 'mögLa
möjlig a 'mäjli
mör, mört a mö:r, mört. Stäiken vär mör.
Tjiäte vär mört
mörda v 'drä:pa ´dräap 'dri:pi
(drä:p/'drä:pa)
mörk mörkt a mörk, mörkt
mörkna v mörk/en -ne -ne, möörk at
'mörke -e. Hä mörke at (det
mörknade)
möta v mööt 'möött mött

N

nagelfara v nägeL/´fåra -faor –föri
(-fär/-fåra.). Sleot no nägeLfåra
betyge! grääschk 'gräschke -e
nagga v näägg 'nägge -e
naken a 'nötsin
namn sn ´nämn -e - -a
napp sm ´näpp -en nääpp 'näppan
nappa v nååpp 'nåppe -e
natt sf ´na:t -a nett/er -ren
naturlig a na´teorli
ned adv ne:d
nedanför pre 'nedaför, 'nedro
nedför adv ´nedför. Dåm faor ne(d)för
bäcken/bäacken…backen.
nedre a ´nedre
nedslagen a 'ko:sin, kosi´mäng (nedstämd)
nedsutten a 'nedsiti. Såffa jär
gåmal å nedsiti.
nedåt pre ´nedet. Dåm tjiärd nedet
vägen. De körde nedåt vägen
nej int nä:, nää
nere a 'ko:sin, kosi´mäng (nedstämd)
nerv sm ´närv -en näärv 'närvan
nervös a 'aoraoLi
ni pro I. Wårs bao I?…Var bor ni?
niga v nuug ´näig 'ni:gi
nog,förmodligenadv no:. Dåm jära no at hääim.
nog,tillräckligt adv ´nao. Jä fik nao…Jag fick nog.
noga a 'naoga
noggrann a 'naoggränn, 'naoga
'grännlåga
nog så lite a nätt. Mätn vär nätt
Det var nog så lite mat.
nordan sf 'naoLa. Hä bLås naoLa
nordanvind sn 'naoLavä:r -e
normal a når´ma:l
norr s nå:r
norrman sm 'nårmän - - -nen
norr om adv 'naoLo. Dåm bao naoLo BöLe.
norrsken sn 'nårstjiän -e
norrut adv ´nåret
norsk a nårsk
norska sf nåårsk 'nårska - nårsken
nos sm ´naos -n naaos 'naosan
not fiskeredskap sf ´naot -a naaot 'naoten
nu adv no:
nummer sn ´nom/mer -re - -ra
ny a ´nuy
nybyggare sm 'nuybiggar -n - -an
nybyggd a 'nuybiggt
nybörjare sm 'nuybiärjar -n - -an
nyckel sm 'nitsil -n - -an
nyfiken a 'nuyfi:ken, 've:tandessjiok
nyhet sf 'nuyhäit -a - -en
nykter a ´nökter
nyligen adv 'ny:ligen
nymålad a 'nuyma:Le
nypa v niiop ´neop 'no:pi. Do fa at
niiop braorn dän!
nysa v niios ´neos 'no:si
nyss adv nyss
nysta v niist 'niste -e
nystan sn niist 'niste - nista
nytta sf nyytt 'nytta, (sn): ´gägn -e
nyår sn 'nuya:r -e
nyårsafton sm 'nuyarsäfta -n - -ran
nyårsdag sm 'nuyarsdä: -n
nå v na: naadd natt
någon pro (m) ´nägen (nägen päjk)
(f) ´nägar (nägar staant)
någon annan- adv ´nägerst 'änderst
-stans Gå nägerst änderst!
någondera av pro (m)´nägen a:, (f) ´nägar a:
nägen/nägar a åss leot djära nä
någonsin adv 'nengstin; at nengstin..inte
nånsin
någonstans adv ´nägerst. Wårs nägerst jär-a?
någonting pro nä:. Hä do nä ini väska?
något pro nä: (=någonting), (n) ´näge…
Hä do näge ban?…något barn
några pro ´näger, nä:, näger hääst,
nä hästo.
nål sf ´na:L –a naaL 'na:Len
nålsöga sn 'na:Lö:g -e - -a
näbb sn ´nä:v -e - -a. Ho djik vä näve i
vä-re. Hon gick med näsan i
vädret.
nämna v näämn neemd nemt
när adv nä:r. När skå dåm kåma?
när kon nä:r. Dåm kåma, när dåm
hå tun.
nära adv nä:r. Hån bao när affärn.
närhelst kon nä:r - än. Dåm kånn kåma
när dåm än vili.
närhet sf 'nä:rhäit -a
näring sf 'nä:ring -a
närma sig v näärm sä 'närme -e
närsynt a 'nä:rsynt
närvara v ´vå:ra ´vä:,'däil/tå –tao -täi
näs sn ´nä:s -e - nä:sa
näsduk sm 'näsdeok -en - -an
nästa a 'nästa; nästa ar…nästa år
nästan adv 'nästan, ´atopa; Atopa tii
fäämn brätt… Nästan tio
famnar brett.
näsvis a näsa´vu:s
nät sn ´nä:t -e - -a
näve sm 'nä:va -n - -ran
näver sn ´nä:v/er -re
nöd sf ´nö:d -a
nödgas,måste v ´leut ´leute ´leute
nödig a 'nö:di
nödvändig a 'nö:dvendi
nödår sn 'aoa:r -e - -a
nöjd a nöd, be´lå:tn, nögd
nöta v nääit nöött nött

O

oartig a 'aohövLi
oavsiktligt adv i 'aohäpp, i 'aohäft. Jä
djaord-ä i aohäpp.
obebodd a 'aobebaott, 'ö:de
obehärskad a 'aobehärske
obekant a 'aobekänt, 'aokåna
obekväm a 'aobekwä:m
obetänksamhet sn 'aohäpp -e
oblekt a 'aobLäikt
obygd sf 'ö:demark -a - -en
och kon å. Deo å jä…du och jag
också adv å. Jä å:…Jag också.
odjur sn 'aodjior -e - -a
odla v 'å:del ådle -le,'o:del odle –le
'aodel aodle -le
odling sf 'ådling -a - -en
(spec. 'nyådling)
odåga sm 'a:lating -en - -an
odör, lukt sm ´te:v –en; feosteven lagårdslukt
oenig a 'aosäms,'aokåntant
ofarlig a 'aofarli
ofog sn 'aofaog -e - -a
ofta adv tuud
oförskämd a 'aovetto
ogift a 'aodjift
ogärna adv 'aodjärno
ohederlig a 'aohederli, 'skorka
ohågad,ovillig a 'aohåga
oja, jämra sig v 'åjes -e –e, 'jämres –e -e
ojust a 'aorejä:l
ojämn a 'aojamn
oknytt,småfolk sn 'aoknött -e. Äkt dä för
aoknötte!…Akta dej…
okokt a 'aokaoke, ra:…rå
okristligt adv 'aokristelit; aokristelit ari..arg
okunnig a 'aokånna
okänd a 'aokåna, 'aotjiät
okänd kvinna sf 'aokånakon/o - -i -in
olaglig a 'lä:gleos
olik a 'aolu:k
olja sf 'åli ålja - åljen
oljud sn 'aoliod -e, 'aoväsen -e
olovlig a 'aolåvLi
olycka sf 'aolöck -a - -en
olycksfall sn 'aolöcksfåll -e - -a
olydig a 'aoly:da
oländig a 'aolendi
om kon åm. Väit do åm-a kam?
omdömeslös a 'leosheode, 'leosheodat
omen, förebud sn 'fäiglios -e - -a . Ho hädd sutt
i 'fäiglios (t.ex. före dödsfall)
omen, förebud sn 'fiäribå:d -e - -a
omen sn ´teck/en -ne - -na
omhänderta v tåå händ åm ´tao täi(tä:/tåå)
omkring pre ´rondero,'krängo. Krängo to
ar..c:a två år. Dåm däsche
krängo gräna. De dansade
omkring granen
omkring adv o´kräng. Dåm sykle okräng.
omkull adv a´koll. Ho foll akoll
omständlig a 'vu:driko. Hån vär för
vudriko när-n tåLa åm wå ve
skoll djära.
omyndig a 'aomyndi
omåttlig a 'eotan ´hao
omöjlig a 'aomäjli
ond a ond, 'ä:lak
ondsint person sm går´åx -n - -an
ondska sf ooschk 'oschka
ont adv illt. Hä djär illt. Det gör ont.
sf riggillt -a, ryggvärk, illt i
riggen,ont i ryggen
ont om adv illt o. Dåm hå illt o vättne
De har ont om vatten
onödan s i 'aonö:d…. i onödan
opraktisk a 'aohä:ta, 'aohent
ord sn ´aoL -e - -a
ordentlig a år´däntli
ordinera v årdiné:r –e -e
ordna v åårn 'årne -e
ordning sf 'å:rning -a
ordspråk sn 'aoLstä:v –e - -a
organist sm åri´nist -n - -an
orka, klara av v 'vå:ra ´gåfer, våårk 'vårke -e.
Jä vär at gåfer a lööft stäin. Jä
vårke at. Jag orkade inte.
orkeslös a 'årkesleos, kork
oro sm 'aorao -
oroa v 'aorao -e -e
orolig a 'aoraoLi
orsak sm 'aorsä:k -en - -ren
orsaka v vååll 'vålle -e, ra: ´fö:r
raadd ratt. Hä vär ho sö
radd för att aolöcka hete
orätt a 'aorätt
orättvis a 'aorättvu:s
orörd a 'aorörd
orörlig a 'aorörli
osams a 'aosäms, 'aokåntant
osann a 'aosänn
osanning lögn sf lögd ´lögda löögd 'lögden
oskadad a 'aoskåda, ´häil
oskicklig a 'då:Li, 'aohä:ta
oskuld sf 'aoskold -a - -en
oskyldig a 'aostjilda
osmaklig a 'då:Li, na:k, nakt. Mätn vär
nak å kaffe vär nakt
oss pro åss
ostadig a 'aostö:do, ´räckLa
ostlig vind sn 'östavä:r -e
ostädad a 'aoståka
osynlig a 'aosynli
osäker a 'aosäker
otacksam a 'aotäcksäm
otacksamhet sn 'aotäck -e
otrevlig a 'aotrevLi, aovetto (oförskämd)
otro sm 'aotrao -
otrogen a 'aotraogen
otrolig a 'aotraoLi
otuktig a 'aotokta
otur sm 'aoteor -n
otymplig a 'kLampa, 'aofårseli
otäck a 'aotäck
otät, otätt a 'aotett
ouppfostrad a stivi´leos, 'aooppfaostre
ovan a 'aovä:n (inte van)
ovanför pre 'åvaför, 'övro; övro täke,
övro tålltåppan…talltopparna
ovanlig a 'aovänli, 'fa:rkont. Idä jär-ä
farkont vä kårnmiäLsgrötn
ovanläder sn 'åvanilä:r -e
ovanpå pre 'åvani, 'åvana
ovarsam a 'aovärsäm
overklig a 'aovärkLi
ovett sn 'aovett -e
ovillig a 'aohåga
oväder sn 'illvä:r -e - -a
ovän sm 'aovänn - - -an
ovänlig a 'aotrevLi, 'aovetto
oväntad a 'aovente
oväntat adv 'aoförhäppendes. Hån kåm
aoförhäppendes förbuy.
oväsen sn 'aoväsen -e, 'vä:sen -e,
´lu:v -e
oår, nödår sn 'aoa:r -e - -a
oöm a 'to:Lo,'tå:Lo, 'tö:Lo

P

pack sn ´päck -e - -a
packa v pääck 'päcke -e
paket sn pä´ke:t -e - -a
palt sm ´palt -n paalt 'paltan
pank a bLäck
papper sn 'päpp/er -re - -ra
par sn ´pä:r -e - -a
par, ett par pro ar.Jä hä tjiäpt mä ar strampo (2
st).Hån djaaord ar staoLo (några)
parti sn par´ti: -e - -a
parvis adv 'pä:rvu:s
passa v pääss 'pässe -e
passande a 'pässli. Mandän jär in pässli
dä för män däil
pastor sm 'pastor -n - -an
paus sm ´räst -n rääst 'rästan
pedal sf träämp 'trämpa - trämpen
peka v pääik 'päike -e
pengar sm 'pe:ning -en - -an
perenn a 'fLäira:ri
permission sf 'le:dihäit -a - -en
person sm per´saon - - -an
personligen adv sjäLv
peruk sn 'leosha:r -e - -a
petig, kräsen a 'aodigda. Mätn dåg ant.
petig, noga a 'naoga, 'grännlåga
piga sf piig 'pi:ga – pi:gen
pigg a pigg, ´kruy
pil sm ´pu:l -n puul 'pu:lan
pilbåge sm 'pu:lbåga -n - -ran
pilt sm lill´päjk -en smapäjk -an
pina sf puun 'pu:na. Puna värt kårt.
pina v puun 'pu:ne -e
pingst sf ´pingest -a
pingstafton sm 'pingestäfta -n - ran
pingsthelg sf 'pingesthäL/i -ja - -jen
pinka v piiss 'pisse -e
pipa v gnääll 'gnäälld gnällt
pipa sf puup 'pu:pa - pu:pen
pip på kärl sf tuut 'tu:ta - tu:ten
placera, lägga v hääv häävd hävt
(hä:v/'hä:va).Ve hävd in
häie ini lödo.
pladdermakare sm 'prötomåkar -n - -an
pladdermakare sf pröto´kwarn -a - -en
pladdra v 'pLädd/er -re -re
plagg sn ´plägg -e - -a
plan, slät a sLett
planka sf pLäänk 'pLänka - pLänken
planta sf pLäänt 'pLänta - pLänten
plantera v pLänté:r -e -e
plaska v pLääsk 'pLäske -e
plats sm ´pLäts -n pLääts 'pLätsan
platt a pLätt
platta ut v pLäätt eot 'pLätte -e
plocka v nååpp 'nåppe -e. Hä do
nåppe snåttren i ar?
ploga v pLaaog 'pLaoge -e. Sniä-
pLaogen hä pLaoge vägen.
plugg,tapp sm ´pLogg -en pLoogg 'pLoggan,
´täpp –en tääpp 'täppan.
(i tunna)
plump,bläck sm ´pLamp -en pLaamp pLampan
plåga sf pLaag 'pLa:ga - pLa:gen
plåga v pLaag 'pLa:ge -e
plågsam a 'pLa:gsäm
plånbok sf sel´baok -a selböck/er -ren
plåt sm ´pLa:t -n pLaat 'pLa:tan
plöja v väält 'välte -e. Hån välte
trede.
plöja m rist v riist 'riste -e. Dåm hå riste
våln.
pojke sm ´päjk -en pääjk 'päjkan
port sm ´paort -n paaort 'paortan,
´dö:r -n 'dö:ra dö:ran
post sm ´påst -n
postilla sf på´still -a - -en
potatisskal sn 'pä:rfLå:s -e (av kokt potatis)
sn 'pä:rskä:L -e (av rå potatis)
potta sf påått 'påtta - påtten
praktfull a 'präktfoll
praktisk a 'hä:ta, hent
prassla v 'präss/el -le -le
prata v 'prå:ta - -, resoné:r -e -e
v soorr 'sorre -e. Sleot no soorr
(till ngn som pratar för mycket)
pratig a 'sorra, 'prö:to
pratkvarn sf pröto´kwarn -a - -en
pratmakare sm 'sorrmåkar -n - -an
pratmakare sm 'prötomåkar -n - -an
pratsam a pröto´fö:r
precis adv pre´si:s
precis nyss adv jost. Hån hä jost komi
predika v pre´du:k -e -e
predikan sf pre´du:k -a
predikant sm predi´känt -n - an
pressa v prääss 'prässe -e
prick sm ´prick -en priick 'prickan
prickfri a 'fe:lfruy
prickig a 'pricka
primitiv a ´änkel
prins sm ´priäsch –n priiäsch
'priäschan
prinsessa sf priä´schäss -a - -en
pris sn ´pri:s -e priis pri:sa
privat a 'äiget
problem sn pro´bLe:m -e - -a
procent sm pro´sent -n - -an
producent sm 'dillvärkar -n - -an
producera v 'dillvärk -e -e
produkt,vara sf 'vö:r/o - -i -in
profet sm pro´fe:t -n - -an
promenera v 'fi:n-gä fi:n-d:ik fi:n-gäi.
Dåm vär eot å findjik
- ” - sakta v spatsé:r -e -e (flanera)
proper adv sniggt kLedd, fi:n
prov sn ´prao -e - 'praoa
prova v praao 'praoe -e
provisorisk a 'dillfälli
provisorium sn bäri´re:d-e - -a. Ve hå at
djaort-ä sö naoga.
Hä jär bara i bärired.

pruta v pLeeot 'pLeote -e. Jä fik
pLeeot, sö hä värt billit.
prutmån sm 'pLeotmå:n -
pryda v pyynt 'pynte -e
prydlig a sniggt kLedd, fi:n
präktig a 'präkti, re´jä:l
präst sm präst -n prääst -an
psalm sm ´salm -en saalm 'salman
psalmbok sf 'salmbaok -a salmböck/er -ren
publicera v djii eot gä:v 'dji:vi (dji:/djii)
publik sn fåLk -e sö suy opa/häir opa
puder sn ´po:d/er -re - -ra
pulka sf poolk 'polka - polken
puls sm ´pols -n
pulsa v 'vå:da - -.Ho vå:da ini
djiopsniän
pulver sn ´polv/er -re - -a
pump sm ´pamp -en paamp 'pampan
punkt sm ´ponkt -n poonkt 'ponktan
punktligt adv i tu:d. Ho kåm i tud (kom i tid)
purken, sur a ´seor
puss sm ´poss -n pooss 'possan
pussa v pooss 'posse -e
pussas v 'posses -e -e. Dåm possese igar.
pusta v peeost 'peoste -e
putsa v poots 'potse -e
puttra v sma´kaok -e -e
pyroman sm ´maordbrännar -n - -an
pys sm lill´päjk -en, smapäjk -an
pytteliten a ´picker'lu:tn
på pre ´opa. Ho sätt-sä opa sänga
pålitlig a rekår´de:li, dill a luut opa,
re´jä:l
pålägg sm 'smörgasmä:t -n
påminna v 'påminn påmind påmint
påpasslig a 'pa:pässli
påse sm 'på:sa -n - -ran
påsk sm ´pask -en
påskafton sm 'paskäfta -n - -ran
påskdag sm 'paskdä: -n paskdåga -n
påsklov sn 'pasklå:v -e - -a
påskrift sm 'ondiskrift -n - -an
påssjuka sf påsa´sjiok -a
påstå v 'på:/stä: -stao -stäi
påstås v lä:r. Ho lär våra ruk. vara rik.
påta, pyssla v 'på:ta - -. Wå påta do vä?
på tvären adv twörs ´i:vi. Hån jär ållti twörs ivi
påtår sm 'på:tå:r -n - -an
pärla sf päärl 'pä:rla - pä:rlen
pärm sm ´pärm -en päärm 'pärman,
sm ´skåLm -en skååLm 'skåLman
pöl sm 'pått -n påått 'påttan
'vötopått -n - vötopåttan

R

rackare sm 'räckar -n - -an, ´skåjar -n
sm - -an, fi´leor -n - -an,
sm ´leorifax -n - -an,
sm 'fa:rol -n - -an
rackarns int ´räckarns!'fa:roln! (mild ed)
rad sf ´rä:d -a rääd 'rä:den
radera v såådd eot 'sådde -e. Hä do
sådde eot ållt do hädd skrivi?
ragg sm ´rägg -en
raggig a 'rägga
ragla v 'räng/eL.-Le -Le, rä:geL
rägLe -Le
rajd sm ´raid -n raaid 'raidan
rak a rätt. Rätt söm in spuk (spik)
raka v ´rå:ka - -
rakblad sn råka´bLä:d -e - -a
raklång a 'rä:klä:k
rallare sm rallar -n - -an
ram sm ´rä:m -en rääm 'rä:man
ramla v 'räm/meL -Le -Le. Hån
rämLe akoll. omkull
rand sf ´rä:t rä:ta rend/er -ren
randig a 'rä:ta
ranta,springa v räänt 'ränte ränte. No fa do
sLeeot ränt krängo byn!
rapa v 'rå:pa - -
rapp sn ´sLä:g -e - -a, ´räpp -e - -a
rar (om person) a be´henda, i behenda staant
rar, sällsynt a 'sällsynt
rasa, busa v 'le:va ´åm leevd levt
(le:v/'le:va)
rask a räsk, snäbb, räpp (i arbete:
in fLö:g/'fLeohent snickar)
rasande a 'rysslit /'aokristelit ´ari
rasta v rääst 'räste -e
ratt sm ´rätt -n räätt 'rättan
realisera, rea v sLaamp bårt 'sLampe sLampe
recept sn re´säpt -e - -a
redan adv 're:dan, ålla´re:dan
reda ut v grääid eot 'gräide -e. Ho
gräide eot hare. redde ut håret
rede sn 'fågeLbao -e - -a
redig a kLa:r. Jä fik i kLart swär a-n.
klart och redigt svar av honom
regering sf re´je:ring -a - -en
regla, låsa v 're:geL regLe -e. RegeL dörn!
Regla dörren!
regn sn ´rägn rägne
regna v 'rä:gen rägne/reengd rengt
regnby sn gåra´u:l -e - -a
regnbåge sm 'rägenbåga -n - -ran
regnig a 'rägna
rejäl a re´jä:l
rejält adv re´jä:lt
rektor sm 'ö:verlä:rar -n - -an
religion sm reli´jaon - - -an
religiös a reli´sjö:s, 'kristn
rem sf ´re:m -a reem 're:men
ren a ´räin. Hån vär häil å räin)
rena v rääin 'räine -e
rengöra v 'räin/djära -djaord -djaort
(djär/'djära)
renlig a 'räinfäLa
renovera hus v reeost (opp) 'reoste -e
Dåm hå reoste opp böninga
rensa v rääns 'ränse -e
rent av adv ´räint a:, 'ålldeles, ´dillåvä,
dillåmä, tillåmä. Ho jär räint a
göLin. Dåm hå dillåvä (till och
med) sält gåLn
rep sn ´räip -e - -a
reparera v reparé:r -e -e, 'lå:ga - -
resa sf rääis 'räisa - räisen
resa v rääis rääist räist
resa upp v rääis opp rääist räist
reservera v läägg 'onda lää lägt. Kän do
lägg onda di här kLeninga at mä
reservoar sm be´hållar -n - -an
reslig a 'räisli, lä:k
respekt sm re´späkt -n, (sf): 'äktning -a
rest sm ´räst -n rääst 'rästan
restaurang sf 'mä:tsärvering -a - -en
resårband sn karosji´bä:t -e - -a
reta v för´ari förarje -e
retas, på skoj v 'taokes -e -e
retsam a 'rä:tali, 'illspiko
reumatism sm ´värk -en
revanch sf 'opprättels -a. Ho fik opprättels
rida v ruud ´räid 'ri:di
rik a ru:k, för´mö:gen
rike sn ruuk 'ru:ke - ru:ka
rikedom sm 'ru:kdaom -en - -an
rikligt adv ´a:bårta mi:tji/mi:tsi, aomitji
riksdag sm ´riksdä -n
riksdagsman sm 'riksdäsmän - - -nen
riksdaler sm riks´da:ler -n - -an
rikta, räta v riikt 'rikte -e
riktigt adv 'riktit, råda´rätt. Hä djik
rådarätt dil.
rim ,vers sn ´rim -me - -ma
rimfrost sf ´fröst -a, (sn): ´ru:m -e
rimlig a 'traoLi
ring sm ´räng -en rääng 'rängan
ringa v raandj räängd rängt
ringklocka sf 'randjkLåck -a - en
rinna v riinn ränn 'rånne
ris sn ´ru:s -e,'paskru:s –e (påskris)
risig a 'ru:sa
riskabel a 'vaoga. I vaogat företäg
rita v ruut 'ru:te -e
ritning sf 'ru:tning -a - -en
riva v ruuv ´räiv 'ri:vi, kLöös kLööst
kLöst. Kätta kLööst mä igar.
ro v ´rao raaodd raott
roa v raao 'raoe -e, spelé:r -e -e
roa sig v raao sä 'raoe -e
rodna,himlen v 'rå:da - -
rodna,person v 'rå:dn 'rådne -e. Stanta
rådne. Flickan rodnade
rolig a 'raoLi
ropa v raaop 'raope raope
rost sm ´raost -n
rostig a 'raosta
rot sf ´raot -a rött/er -ren
rotehjon sn 'raotjaon -e - -a
ruggig,råkall a 'djäLma, 'mårra.DjäLmat vär.
rumpa sf raamp 'rampa - rampen
rumphuggen a 'sno:ga. Täke värt snogat.
rund a rond
runt adv ront
runt om pre ´rondero, 'krängo
ruta sf reeot 'reota - reoten
ruter sm ´reoter -n - -reotran
rutig a 'reota
rutten a 'råtne, 'feoska
ruttet trä sm ´feosk -en
ruttna v 'rå:tn 'råtne -e
ryck sn ´rits -e - -a
rycka v riits riickt rickt. Rits oti snöre
sö spaaoL–ä! (så spolar det)
ryggsäck sm 'riggsäck -en - -an
ryka v reeok ´reok 'ro:ki. Igar
reok-ä in. Igår rök det in.
rykta v riikt 'rikte -e
Hä do rikte hästn?
rykte sn röökt 'rökte - rökta
rymlig, vid a 'römLi, vu:d. In römLi bil.
I vud kLening
rymma, fly v rööm röömd römt
rymmas v 'römmes römdes römts
rynkig a 'skrynkLa (äv. skrynklig)
rysa,huttra v 'horves -e -e
ryss sm ´ryss -n ryyss 'ryssan
rå, rått a ra: , ratt. Tjiäte vär ratt
råbarkad a 'ra:barke
råda v ra: raadd ratt
rådgöra v ra´djära radjaord radjaort
(radjär/radjära
rådlös a ra´leos, 'oppställd. Hån värt
ålldeles raleos när-n hädd
täppe peningbörsn
råge sm 'rå:ga -n
rågång sn ´ra: -e - ra:a, (sm):'ra:gä:k
-en – -an, (sf): ´li:ni linja -
'linjen. .Hä ligg i ra vä Blek-
stjifte. (Det gränsar till…)
råka v 'ra:kes -e -e, raak 'ra:ke -e.
Jä rakese tjiär-a vägen
råkall a 'ra:kå:l 'djäLma, 'mårra
råkas v 'ra:kes -e -e. Hä jär ållti
raoLit a rakes (träffas)
råma v bääoL .'bäoLe -e, reeot 'reote
-e. Kaon bääoL när dåm jära
haongra
rånare sm 'rå:nar -n - -an
Råneå sn Raan
Rånebo sm 'Ra:nbao -n - -n
Rånbyn sn 'Ra:nby:n
Rånemål sn ´Ra:nma:L -e
räcka, ge, nå v rääck rääckt räckt, na: naadd
natt. Räck mä håmarn! Jä
räck at. Jä na at. Jag når inte.
rädd a rädd
rädda v räädd 'rädde rädde
räfsa v rääfs 'räfse -e
räkna v 'rä:ken räkne -e
räls sm ´räls -n rääls 'rälsan
ränna sf räänn 'ränna - rännen
ränta sf räänt 'ränta - ränten
rät a rätt. In rätt vinkel
rätt adv rätt. Ho swåra rätt svarade
rätt sm rätt -n (tingsrätten)
rätta v ´räätt 'rätte -e
Lärarn rätte ååll fela
rättighet sf 'rättihäit -a - -en
rättslös a 'rättsleos
rättvis a 'rättvu:s
röd a rö:d
röja mark v 'rö:di röödd rött
röjning sm 'rå:ning -en - -an ( röjd och
uppodlad mark, ”råning”)
rök sm ´räik -en rääik räikan. Opa
1600-täLe fäasch-ä 9 rääik
opa BöLe (rökar = gårdar)
röka v rääik röökt rökt
rökeri sn räike´ruy -e - -a
rökig a 'räika. Hä vär räikat ini råmme.
rör sn ´rö:r -e - -a
röra v röör röörd rört
rös sf rääis 'räisa - räisen,
(stän´räisa stenröset)
röst sf ´röst -a rööst 'rösten
rösta v 'vä:Li vääLd väLt
rösta votera v rööst 'röste röste
röstning sf 'röstning -a - -en
röta sf rääit 'räita
rötmånad sm 'räitmani -n
rötskadad a 'feoska, 'mårsne, 'råttne
röv, stjärt sf ´rö:v -a rööv 'rö:ven
röva v rööv röövd rövt
rövare sm 'rö:var -n - -an

S

saft sm saft -n
safta v saaft 'safte safte
saga sf 'sö:g/o - -i -in
sak sm ´sä:k -en sä:ker sä:kren
saka v 'så:ka - -, kääst 'käste käste
sakna v 'sä:ken säkne säkne. Lillstanta
säkne gämeLheondn.
saknas v sä:knes säknese -e, 'få:tas - -
sakta adv sääkt

sakta om ur v sääkt sä 'säkte säkte
salt sn ´sålt -e
salt a sålt. Såppa vär sålt
salta v såålt 'sålte sålte
salva sf saalv 'salva - salven
samarbeta v 'sämarbäit -e -e
samla v 'säm/meL -Le -Le
samlare sm ´sämLar -n - -an
samlas v sämLes -e -e
samling sf 'sämLing -a - -en
samma pro 'samma. Ve siti ini samma bat.
sams a säms
sand sm ´sä:t -n
sanda v säät 'sä:te sä:te. Do leut säät
vägen när-ä är höLot
sandig a 'sä:ta
sandjord sf 'sä:tjaoL -a
sandkorn sn 'sä:tkårn -e - -a
sandtäkt sn 'sä:ttä:g -e - -a
sann a sänn, 'rikti
sannsaga sf 'sännsög/o - -i -in
satt om person a 'satsi, sätt
sava v 'sa:va - -, leeop 'leope -
sax sf ´säx -a sääx 'säxen
se v ´suy sa:g sutt
sedan adv 'sä:dan
sedel sm ´se:del -n - 'se:dlan
sedvanlig a 'breokLi, 'vänli
seg a ´säig
segel sn ´se:g/eL -Le - -La
seger sm ´vinst -n viinst 'vinstan
segla v 'se:g/eL -segLe -Le
seglare sm 'se:gLar -n - -an
seglivad a 'säiglu:ve
segna v 'se:gn segne segne,bli seg
segra v viinn vänn 'vånne
segrare sm 'vinnar -n - -an
sekund sm se´kond -n - -an
sel sn ´se:l -e - -a
sela v 'se:la. Sela opa hästn!
semester sf 'le:dihäit -a - -en
semla sf 'fäittisdäsboll -a - en
sen a ´säin. Hån är ållti säin
sena sf seen 'se:na - se:nen
sendrag sn sen´drä:g -e
senfärdig a 'säinfäLa
senil a åmi´kräng, i 'ba:ndöme
separator sm sepa´ra:tor -n - -an
separera v separé:r -e -e
sergeant sm stjer´sänt -n - -an
servera v särvé:r -e -e
servering sf sär´ve:ring -a - -en
service sf be´tjä:ning -a - -en
seså int nå´nå, skå do sääj sö åldri
hä vöri eotaför sockna! Nånå -
i svar på överdrivet påstående
shorts sf stäcka´böx -a - -en
sia v spa: spaadd spatt
siare sm spa´gåbb -en - -an
sicksack adv kårs å twärs
sida sf suud 'su:da - su:den
siden sn siilk 'silke
sierska sf spa´tjäring -a - -en
siffra sf 'siff/er -ra - -ren
sig pro sä
signatur sf 'ondiskrift -a - -en
sikt sm ´sikt -n. Siktn vär gaod
sikta v siikt 'sikte sikte
sikte sn siikt 'sikte - sikta
sil sm ´su:l -n suul 'su:lan
sila v suul 'su:le su:le
silke sn siilk 'silke
silver sn ´silv/er -re
simma v 'se:ma - -
simmare sm 'se:mar -n - -an
simmerska sf 'se:mersk -a - -en
simpel a ´änkel
sin pro (m) sän (f) säi. Hån sag
päjken sän/stanta säi sin poj-
ke/sin flicka
sina pro (pl)'su:ner. Ho träffe bana suner.
Hon träffade sina barn.
sina v suun suunt sunt. Kao hä
sunt. Kon har sinat
sinne sn siinn 'sinne
sinnelag sn sinne´lä:g -e
sinnessjuk a 'gö:Lin, 'taokat, gääLn
sinsemellan adv suschsi´milla
si och så adv si: å så:. Hä hä ållti vöri lute si
å så vä årninga där.
sist adv sist
si så där adv si´södena. Hori djik-ä när dåktorn?
Jåå, si södena. hos doktorn
si så här adv si söken(a)
sits sm sits -n siits 'sitsan
sitt pro sätt. Dåm sääld (sålde)
heose sätt
sitta v 'si:ti sa:t se:ta (si:t/'si:ti)
sitta bredbent v 'bre:sa - -
sitt-opp sm la:´bet -n - -an.
Hån fik in labet.
sittplats sm 'sitipLäts -n - -an
sjalett sf häälk 'hälka - hälken
sjaskig a 'dalkat
sjuda v sjiiod ´sjeod'sjo:di,
sma´kaok -e -e Tä å sjiod
opp i greot a vättn! lite vatten
sjuk a ´sjiok
sjukdom sm 'sjiokdaom -en - -an,
sf kräämp 'krämpa - -en
sjukhus sn 'sjiokheos -e - -a
sjuklig a 'sjiokLi
sjukling sm 'sjiokLing -en - -an, 'sjiok-
stacker -n - -an. Ho hä ållti
vöri in sjiokstacker
sjuksköterska sf 'sjiokstjiätersk -a - -en
sjunga v sjaaong 'sjaonge sjaonge
sjunka v sjaaonk sjaonke(sjaonk)
sjaonke
själv pro sjäLv
självisk a 'äigentjä:r
självklar a ´säker, na´teorli
självmant adv 'fruyvillit
sjö sm sjiä -n - -an. Färn är
opa sjiän (i allm. betyd.)
sjö sn träsk -e - -a (insjö)
sjöfart sm sjä´farrt -n
sjöman sm 'sjä´män - - -nen
sjösjuk a 'sjä´sjiok
sjösjuka sf sjä´sjiok -a
ska v skå, skooll (ska, skulle)
skada v 'skå:da - -
skada sm 'skå:da -n - -ran
skaffa v skääff 'skäffe skäffe,
'lå:ga sä. - - Hån Peter hä
låga sä/skäffe sä in traktor
skaft sn ´skäft -e - -a
skaföttes adv skä´föttes. Ve lag skäföttes ini
tjiäkssåffa
skaka v 'skå:ka - - Skåka at kåppen!
Hån jär ålldeles foll
skaka v 'kä:ger kägre -e,daarr'darre -e
skakad a be´stört, 'opprörd, altaré:re
skaka mattor v 'skrå:pa - - måtten (mattor)
skal sn ´skä:L -e - -a, ´fLå:s -e - a
skala v 'fLö:si fLööst ´fLöst
(fLö:s/'fLö:si) ' skå:La - -.
Man fLös kaoke pären
å skåLa rapären
skald sm 'diktar -n - -an
skalda v diikt 'dikte dikte
skalm sm ´skåLm -en skååLm 'skåLman
skam sm skäm -men
skamlig a 'skämLi. I skämLit försLäg.
skamsen a 'skämLa. Ho tjänn-sä skämLa.
skare sm 'skå:ra -n
skarp a wåss
skarv sm ´skarv -en skaarv 'skarvan,
sm ´faog -en faaog -an
skarva v skaarv 'skarve skarve
skatt sm ´skätt -n skäätt 'skättan
skatta v skäätt 'skätte skätte
ske v ´stjiä stjiiädd stjiätt
sken sn ´stjiän -e -a
skena v 'rå:ka - -. Hästn hä råka
skepp sn ´stjepp -e - -a
skev a vand
skicka v stjiick 'stjicke stjicke
skicklig a 'dokti, 'hä:ta (händig)
skida sm 'änder -n - ändran, 'ö:L-
änder -n (skida med fotögla)
skida v räänn reet rent (åka skidor)
skidspår sn 'rännspå:r -e - -a
skidstav sm 'rännstä:v -en rännståva -n
skidögla sf ööL 'ö:La ööL 'ö:Len,
'änderö:L -a - -en, bindsle
skilja v 'stji:li stjiild stjilt
skillnad sm 'stjilne -n
skilsmässa sf 'stjilsmäss -a - -en
skina v stjiiän ´stjiän 'stji:ni
skinn sn ´stjinn -e - -a
skinnflådd a 'ra:letse. Jä värt raletse opa
häta på handen
skiva sf stjiiv 'stji:va - stji:ven
skjul sn ´stjioL -e - -a
skjul sf 'baod -a baaod 'baoden
skjuta v stjiiot 'skeot 'sko:ti. Dåm
skeot in äLi igar.
[Dåm skoto (åld.)]
skjuts sm ´stjioss -n stjiioss 'stjiossan
Kän jä fa stjioss dill Raan?
skjutsa v stjiioss 'stjiosse -e. Skå jä
stjioss dä opa päkethållarn?
skock sm ´haop -en haaop 'haopan
skog sm ´skaog -en skaaog 'skaogan
skogsbruk sn 'skaogsbreok -e
skogsägare sm 'skaogsäigar -n - -an
skoj sn ´skåj -e
skoja v skååj 'skåje skåje
skojig, rolig a 'skåja, 'raoLi
skola sf skaaoL 'skaoLa - skaoLen
skola v skå, skooll (ska, skulle)
skolka v skååLk 'skåLke skåLke
skolungdom sm 'skaoLaong -en - -an
skomakare sm skå´måkar -n - -an
skorsten sf 'meorpu:p -a - -en
skorstensfejare sm saotar -n - -an
skorv sm ´skårv -en skåårv 'skårvan
skott sn ´skått -e - -a
skotta v skåtta - - ´må:ka - -
Måka ini feose!
skraltig a ´skra:l
skramla v ´skräm/meL -Le -Le
skranglig a 'räckLa
skrapa v 'skrå:pa - -, äv. skaka (mattor)
skrapa sf 'skrö:p/o - -i -in. Hån fck sä
i rikti skröpo a tjälinga!
skratt sn ´skrätt -e - -a
skratta v skräätt 'skrätte skrätte
skridsko sm 'skrickskao - - -n
skridsko åka v skriick 'skricke skricke
skrika v skruuk ´skräik 'skri:ki, raaop
'raope raope, 'gå:pa - -
skrikhals sm gåpa´håsch -n - -an
skrin sn ´skru:n -e - -a
skriva v skruuv ´skräiv 'skri:vi
skrivare sm 'skru:var -n - -an
skrivelse sf 'skru:vels -a - -en
skrock sn ´skråck -e
skrockfull a 'skråckfoll
skrovlig a 'skråvLa. Usn (isen) vär skråvLa
skrubb sm ´skrobb -en skroobb 'skrobban
skrumpen a 'haoptörke
skrumpna v töörk ihaop 'törke törke
skruva v skreeo 'skreoe skreoe
skrynkla sf ´skröv/eL –La 'skrö:veL
'skrövLen
skrynkla till v 'skrö:veL skrövLe skrövLe
skrynklig a 'skrövLa, 'skrynkLa även rynkig

skryta v skryyt skryytt skrytt,
bravé:r -e -e. Kän-en at
nä änne, sö kän-en da skryyt.
skråla v skraaL 'skra:Le -e
skråma sf skraam 'skra:ma - skra:men
skräckslagen a för´skräckt
skräddare sm 'skräddar -n - -an
skrämma v skrääm skräämd skrämt
skräp sn ´bå:s -e, ´skre:p -e
skräpa v 'bå:sa - -. Båsa at ned
opa gåLve!
skräpig a 'bå:sa
skugga sf skoogg 'skogga - skoggen
skumma av v skeeom a: 'skeome skeome
skur sm ´skeor -n skeeor 'skeoran
skur sn ´u:l -e uul u:la
skura v skeeor 'skeore skeore Ho vär
sö nåoga a-sä (av sig). Ho
skeore dills färja vär anött.
skutta v 'skå:pa - - Kaon jära sö
gLåda att dåm skåpa först-
gäka dåm kåma eot o vaorn
skvala v 'skwå:La - - Hä skwåLa isi
SkwåLane.(ställe i Kvarnbäcken)
skvaller sn ´skwäll/er -re.
skvallra v 'skwäll/er -re -re
skvalpa v skwööLp 'skwöLpe -e
skvätt sm ´skwätt -n skwäätt 'skwättan
Vill do hå in kaffiskwätt?
sm 'drå:pa -n - -ran. Jå, kän
jä fa in dråpa dill?
skydda,akta v ääkt 'äkte äkte. Äkt dä sö do
at fåll dill sjiäss!
skyldig a 'stjilda
skylla v stjiill stjiilld stjillt. Stjill dä
sjäLv! Skyll dig själv!
skylt sm ´stjilt -n stjiilt 'stjiltan
skymma v stjiiäm stjiiämd stjiämt. Hä
stjiäm tidit o vantern. Det
skymmer/kvällas tidigt ..
skymt sm ´stjiämt -n stjiiämt stjiämtan
skynda v stjiiänd 'stjiände stjiände
Stjiänd dä sö ve hinn främ!
- ” -, iväg v sniipp a: snippe -e. Jä skå
bara snipp a eot i ståt.
skålla v skååll 'skålle skålle
skållhett sm kaok´sö:d -n (skållhett vatten)
skåra, snitt sf skåår 'skå.ra - skåren
skäggig a 'stjägga, 'aoråka
skäl, skilje sn ´stji:l -e - -a
skälla, ko- sf stjääll 'stjälla - stjällen
skälla, häst- sf tjiiok 'tjioka - tjioken
Hästn hädd tjioka när man
tjiärd opi skaogen
skälla v stjääll stjäälld stjällt
Heondn stjäälld…skällde
skällko sf 'stjällkao - - -n
skälmaktig a 'stjäLma
skälva, darra v kä:ger kägre kägre, daarr
'darre -skå:ka - -
skämma bort v stjiiäm bårt stjiiämd ´stjiämt,
kLääim bårt 'kLäime -e
skämmas v 'stjiämmes stjiämdes stjiämts
skämma ut v stjiiäm eot stjiiämd ´stjiämt
skämta v skååj 'skåje skåje
skänka v stjäänk stjäänkt stjänkt, djii
bårt gä:v 'dji:vi (dji:/'djii)
skär färg a 'liosrö:d
skära v 'stjä:ra skä:r sko:ri (stjä:r/
'stjä:ra)
skölja v 'stjiäLi stjiiäLd ´stjiäLt
skön a ´vacker, gränn
skör a 'aostö:do
skördetid sf 'sLattänn -a, hä´bärning –a,
sm 'änntu:n. Häbärninga är in
bra:d tud (bråd tid)
sköta om v stjiiät åm stjiiätt ´stjiätt
skötsam a 'stjiätsäm
slabba v gryyll 'grylle -e, gåårm
gårme -e
slabbig a 'grylla, 'gårma
sladd sm ´sLädd -n släädd 'släddan
sladda v släädd 'slädde -e. Biln slädde
bårta vägen å ned ini duke
slaf sm ´sLa:f -en sLaaf 'sLa:fan
slag sn ´sLä:g -e - -a
slagregn sn 'sLä:gräg/en -ne - na
slagruta sf 'sLä:greot -a - -en
slagsmål sn ´brå:k -e - -a
slak a sLä:k. Luna (linan) jär för sLäk
slakt sm ´sLäkt -n
slakta v sLääkt 'sLäkte -e
slaktare sm 'sLäktar -n - -an
slakteri sn sLäkte´ruy -e - -a
slamra v 'sLäm/mer -re –re,
'sLämb/er –re -re
slank a smä:l
slant sm ´sLänt -n sLäänt 'sLäntan
slarv sn sLarv -e
slarva v slaarv 'slarve -e
slarver sm ´sLarver -n - -an,
sm ´sLarvos -n - -an,
sm sLu´furjus -n - -an
slarvig a 'sLarva, 'swå:sali
slashas sm ´dalkos -n - -an
slask sm ´sLäsk -en
slaska v sLääsk 'sLäske -e
slaskig a 'sLäska
slem sn ´sLäim -e
slemmig a 'sLäima
slicka v sLeek 'sLe:ke -e
slingra v 'sLäng/er -re -re
slinta v sLaant sLänt 'sLonte
slipa v sLuup 'sLuupt sLupt (på slipsten)
slipa,bryna v bryyn bryynt brynt, wä:ti wäätt
wätt. Hä do redan brynt luyen?
(lien) Jå, jä hä wätt opa-n.
slippa v sLeepp sLäpp sLoppe. Jä släpp
drå sLupstäin igar

slita v sLuut ´sLäit 'sLi:ti. Dåm
fik sLuut häla luve (livet)
för bröföda.
sliten, nött a nött
sliten (person) a 'eotarbäite. Hån vär eotarbäite
slitsamt a 'arbisämt
slockna v 'sLå:ken sLåkne -e
sloka v sLaaok 'sLaoke -e
slott sn ´sLått -e - -a
slug a ´sLeo
sluka v sLeeok 'sLeoke -e. Hån
sLeoke ååll paltan.
slump sm ´sLamp -en, ´sLaomp -en
slurk sm ´skwätt -n skwäätt 'skwättan
slusk sm ´sLosk –en sLoosk 'sLoskan
sm ´dalkos -n - -an
sluskig a 'dalkat. Hån vär dalkat
slut sn ´sLeot -e - -a
sluta v sLeeot 'sLeote -e
sluten a 'inmörd. Ho jär töst å inmörd.
slutkörd a åll, kork. Igar arbäite jä sö
mitji at jä värt ålldeles åll.
När-n försökt bera
staorstäin värt-n kork
slutta, luta v leeot 'leote -e. Heose leote.
sly sn ´sLuy -e, ´ru:s -e
slyngel sm 'a:la:ting -en - -an,
'spaoLing –en - -an, ´gLaop
-en gLaaop 'gLaopan
slå v sLa: ´sLao sLäi
slå, bom sf ´sLa: - - -n
slåss v sLass ´sLaogs sLäis
slåttertid sf 'sLattänn -a , ”skördeanden”
släcka v sLääck sLäckt sLäckt
släkt sf ´sLekt -a sLeekt 'sLekten
släktdrag sn 'sLektdrä:g -e - -a
släkting sm 'sLekting -en - -an
slänga v sLaandj sLäängd sLängt, snöör
snöörd snört. Snör bårt skrepe
släpa v sLeep 'sLe:pe -e
släppa v sLääpp sLääppt sLäppt
slät a sLett
slö a lä:t, 'ståcklä:t, 'a:tråbbe
slöfock sm lät´åx -n - -an
sf lät´sogg -a - -en
sn lät´ä:s -e - -a
slösa v sLöös 'sLö:se -e, sLå:ta -
- SLåta at bårt tudn! (tiden)
slösaktig a 'aohold, 'aoheoshållsäkta,
'sLö:säkta,
'leosheode, 'leosheodat
slösare sm 'sLö:sar -n - -an
smak sm ´smä:k -en smääk 'smä:kan
smaka v 'små:ka - -
smakfull a snigg, ´vacker, fi:n
smaklig a ´gaod. Mätn vär gaod
smaklös a 'aosmöko
smal a smä:l
smalna v smääl a: 'smä:le -e
smart a ´sLeo, ´kLaok
smed sm ´sme:d -n smeed 'sme:dan
smet sm ´smäit.-n smääit -an,
´däig -en dääig -an
smetig a 'sårma,'kLäita 'grylla, 'gårma
smida v smuud smuudd smutt
smidig a vigo´lant, vu:g
sminka sig v maaL sä 'ma:Le -e
smita v smuut ´smäit 'smi:ti
smitta sf smiitt 'smitta - smitten
v smiitt 'smitte -e
smittsam a 'smittsäm
smocka sm la´be:t -n - -an
smuggla v 'smogg/eL -Le -Le
smula sf greeot 'greota, i litar greeot,
- lite grann i greeot a miäLk lite mjölk
smula sönder v 'små:La - -, småLanedi
sn (en maträtt)
smula,bit sn ´små:L –e - -a. Kän do dji mä
i brö´småL? en brödsmula
smutsa ner v duundj ned 'dundje -e Hä do
smutsig a dundje ned häLidäsböxa ater?
smutsgris sm 'dundjlårv -en - -an
sm dundj´åx -n - -an
smutsig a 'dundja, 'aoräin
smutskasta v bäktåLa - -
smyg prång sn ´små:g -e - -a. Hån sykle
djiäno småge smågen
smyga v niiol 'niole -e. Hån niole-a
ini tjiäke Han smög iväg in i
köket. Ho niole-a vä peningan
Hon smusslade undan pengar.
små a sma:
småbruk sn sma´breok -e - -a
småbröd sn sma´brö:d -e - -a
småknott sf 'swi:d/o - -i -in
småle v sma/´fLu:s -fLust -fLust
småningom adv 'sma:ningo sö 'sma:ningo
småskola sf sma´skaoL -a - -en
småtting sn lill´ba:n -e, sma´ba:n -a
smäll, knall sm ´smäll -n smääll 'smällan,
´knall -n knaall 'knallan,
smälla v smääll smäälld smällt
smälta v smäält smäält smält, 'kLi:ken
kLik/ne -ne. Smöre hädd kLikne
smältvatten sm 'så:ra -n. Hä vär mitji såran
opa usn. issörja
smärt a smä:l
smör sn ´smö:r -e
smörgås sf smör´ga:s -a - -en
smörja v 'smö:ri smaaord ´smaort
(smö:r/'smö:ri)
snabb a snäbb, räsk, 'snäbbfaota,
arbete: in fLö:g/ fleohent snickar
snaps sm ´seop -en seeop 'seopan.
Vill do hå in seop?
snara sf 'snö:r/o - -i -in
snarast adv 'djiänest, vä´samma
snarka v snaark 'snarke -e
snarlik a 'sna:rlu:k. Dåm jära snarluk.
snarstucken a 'sna:rståcke
snart adv snärt
snask sf gåått 'gåtta - gåtten
snava v 'snå:va - -
sned,på sned a ´snäid, a ´snäid. Hån hädd
mössa a snäid.
Han hade mössan på sned.
snickra v 'snick/er -re -re
snida v 'tä:Li tääLd täLt
snopen a lä:k nedet öga (lång i synen)
snor sm ´snaor -n
snora v 'snaora - -
snorig a 'snaora
snorkig a 'märkvärdi, hög´fäLa. Ho hä
ållti vöri märkvärdi.
snorunge sm snår´aong -en - -an,
sm gåráong -en - -an
snubbla v 'snå:va - - Ho snåva ivi
in kwist, gren
snudda v 'snå:ta - -, tåå tao täi(oti vid)
snurra v snoorr 'snorre -e
snurrig, yr a ´jiär. Hån värt ålldeles jiär
bårti sneosn, av snuset
snus sm ´sneos -n
snusa v sneeos 'sneose -e
snusig a 'sneosa
snuskig a 'swu:nat, 'swu:näkta
snuva sf sneeo 'sneoa,
Jä trao jä hä fäi sneoa
snygg a snigg (kar, staant)
snyta v snyyt snyytt snytt. Snyt dä,
snåraong! (snorunge)
snyting sm la´be:t -n - -a. Jä gäv-en in labet
snål a sna:L
snåla v 'sna:Les -e -e . Dåm snaLes
ålldeles i aonöd. i onödan
snålblåsa v snuud snuudd snutt.Hä snud idä.
snår sn ´sna:r -e - -a
snårig,risig a 'sna:ra, 'ru:sa
snäll a snäll
snäsa av v snååpp a: 'snåppe -e
snäv a ´sne:v
snö sm ´sniä -n
snöa v sniiäd sniiädd ´sniät
snöboll sm snä´mu:l -n - -an
snödriva sf snä´dru:v -a - -en
snöglopp sn sniä´gLåpp -e
snöig a 'sniäda. Hä jär sniädat idä
snömodd sm sniä´sörj -a, så:ra -n
snöpa v snääip snääipt ´snäipt
snöre sn snöör 'snö:re - snö:ra
snösörja sm så:ran
sockel sm stän´faot -n. (husgrund)
socken sf ´sock/en -na - 'socknen
sockersjuka sf såcker´sjiok -a
sockra v ´såck/er -re -re
sol sf ´saoL -a saaoL 'saoLen
sola v saaoL 'saoLe -e
sola sig v saaoL sä 'saoLe -e
soldat sm sål´dat -n - -an,
´knäkt -n knääkt 'knäktan
solig a 'saoLa. Hä vär in saoLa dä.
solsken sn 'saoLstjiän -e
som kon söm. Ho jär mäger söm i djäit
som pro sö. Heose sö dåm tjiiäpt vär
gaschka nytt. ganska nytt
som pro wå:, ållt wå (allt som). Ållt
wå dåm djära löckes. lyckas
somliga pro 'samLi. SamLi vär at hääim.
Somliga var inte hemma.
sommar sm 'så:mar -n - -an
sommaraktig a såmar´äkta
somna v 'så:men såmne -e,
'leoke -e leeok at
somt pro ´samta. Samta a bära gäv ve
bårt. En del av bären
sopa v saaop 'saope -e
sorg sf ´såri sårja
sort sm ´sårt -n såårt 'sårtan. Dåm
hädd in sårts masjin ini tjiäke,
sö lär skå kånn diisk at dåm
sortera v sårté:r -e -e
sot sn ´saot -e
sota v saaot 'saote -e
sotare sm 'saotar -n - -an
sotig a 'saota
sova v 'så:va ´sao 'so:vi
(så:v/'så:va)
sovel sn ´såv/eL -Le (pålägg, kött)
spana, glo v 'spå:na, 'gå:na - - , glao
Wå gåna I ätt?
spankulera v spankolé:r -e -e. Hån djik å
spankolere opa tårje. Han
strövade omkring på torget
spara v 'spå:ra - -
sparbössa sf spår´böss -a - -en
spark sm ´spark -en spaark'sparkan,
även sparkstötting
sparka v spaark 'sparke -e, späänn
speet spent
sparsam a 'spårsäm, hold, heoshållsäkta
Ho vär ållti hold om såvLe
(sparsam med sovlet)
speciell a 'särstjild
spegla v 'späj/el -le -le
spektakel sn spe´täck/eL -Le - -La. Vä di
där kLeda suy-a eot söm i spe-
täckeL
spel sn ´spä:l -e - -a
spela v 'späla
spelare sm 'spä:lar
spelman sm 'spä:l/män - - -nen
spene sm 'spe:na -n - -ran
spets sm ´spets -n speets 'spetsan,
sm ´snibb -en sniibb 'snibban,
Dåm brake snibban opa öL-
ändran.
De böjde spetsarna på skidorna.
spetsig a 'spetsa
spexa v skååj 'skåje -e
spexmakare sm späl´årr -n - -an
spik sm ´spu:k -en spuuk 'spu:kan
spika v spuuk 'spu:ke -e
spilla v spiill spilld spillt, drääll
dräälld drällt
spinna v spiinn spänn 'spånne
spinnspö sn 'kästspö:d -e - -a
spira v ´grao graaodd ´graott
spiselvrå sf bås´rao - - en (städvrå)
spjut sn ´spiot -e - -a
spjuver sm ´stjäLm -en stjääLm 'stjäLman
spott sm ´spott -n
spotta v spoott 'spotte -e.
Spott at opa gåLve!
Spotta inte på golvet!
spraka v 'språ:ka - -
sprattla v 'spräckLes -e –e,sprätt/eL –Le
–Le Djädda spräckLese
ini batn.
spricka sf spriick 'spricka - spricken
spricka v spriick spräck 'språcke. Tall-
riken hä språcke.
sprida v spruud spruudd ´sprutt
springa v keeot 'keote keote, bLääkt
'bLäkte -e (springa snabbt, ila)
sprit sm ´spri:t -n
sprund sn ´spro:t -e - -a
(äv. tapphål i tunna)
språk sn ´ma:L -e - -a (äv. dialekt)
spräcklig a 'spräckLa
spränga v spraandj spräängd sprängt
sprätta v spräätt 'sprätte -e. Ho
sprätte opp söman när-a skoll
kliipp måttsLarven (mattrasor)
spy v spuy spuudd ´sputt
spydig a 'illspiko
spå v spa: spaadd ´spatt
spån sm spa:n -
spång sf ´spä:k -a speng/er -ren
spånkorg sf ´stjiäL/i -ja - -jen, 'kLe:d-
stjiäLi klädkorg, anv. också
till liten baby)
spår sn ´spå:r -e - -a
spåntak sn 'sticktä:k -e - -a
spåra v 'spå:ra - - . Vägen vär spåra.
spårig a 'spå:ra
späd a spe:, nett
späda v bLäät eot 'bLä:te bLä:te
blanda ut, 'spä:di späädd
´spätt (spä:d/'spä:di)
spälka v spääLk 'späLke späLke. Dåm
späLke täksticken opa späLken.
spänna v späänn speet ´spent. Dåm
spet fra hästn. spände från hästen
spännande a 'spännand, intres´sänt,
spö sn ´spö:d -e - -a
spö, stryk sn spö:d. Hån gäv päjken spöd
spöa v spööd 'spö:de -e, djii ´streok
gä:v 'dji:vi (dji:/djii)
spöka v spöök'spö:ke -e,'spö:kes –e -e
spöke sn spöök 'spö:ke - spö:ka
stackare sm 'stacker -n - -an
stad sm ´stä:d stä:n ste:der stedren
stadig a 'stö:do. In stödo kar/stäga,
en stadig man/stege
staka v 'stå:ka - -, fåårk 'fårke -e.
Hån fårke sä främ ivi älva
stake sm 'stå:ka -n - -ran, ´fårk -en
fåårk 'fårkan (båtstake).
staket sn stä:´ke:t -e - -a
stam sm ´stäm -men stääm 'stämman
stamma v 'stå:ta - -
stampa v stäämp 'stämpe -e
stank, lukt sm ´te:v -en. 'Hästteven, feos-
teven häst-, ladugårdslukten
stanna v stään 'stä:ne -e
stapla v 'stäpp/eL -Le -Le. Dåm hå
stäppLe opp breda, bräderna
stappla v 'stöm/meL -Le -Le
stark a stärk
stav sm ´stä:v -en 'stå:va stå:van,
rennstäv skidstav
stava v 'stå:va - -
stearin sn stea´ri:n -e
steg sn ´ste:g -e - -a
stege sm 'stä:ga -n - -ran
steka v stääik stääikt ´stäikt
stel a sty:v, ´stjiäL
stelna v 'stå:schn ståschne -e
Flåtte hä ståschne Flottet har
sten sm ´stäin - - 'stäinan
stengrynna sn stän´grånn -e - -a
stenhuggare sm stän´håggar -n - -an
stenhäll sf ´häll -a hääll -'hällen
stenig a 'stäina
stenröse sf stän´räis -a - en
sticka sf stiick 'sticka - sticken
sticka v stiick 'sticke -e (strampen)
sticka iväg v sniipp a 'snippe -e. No snipp
jä a i ståt! (kort ärende)
stickgarn sn 'stickgarn -e - -a
stig sm ´stu:g -en stuug 'stu:gan
stiga v stuug ´stäig 'sti:gi
stil sm ´stu:l -n stuul 'stu:lan
stilig a gränn, ´vacker
still, stilla adv i fre:. Sit i fre! sitt still!
stinka v lååkt iill 'låkte -e, staam
'sta:me -e, aaos 'aose -e
stirra v 'we:g/eL wegLe -e, (oti= på)
stjäla v 'stjä:La stä:L sto:Li
(stjä:L/'stjä:La)
stjälk sm ´stjäLk -en stjääLk 'stjäLkan
stjälpa v stjääLp stjääLpt stjäLpt,
tiipp 'tippe -e
stjärna sf stjäärn 'stjärna - stjärnen
stjärt sm ´stjärt -n stjäärt 'stjärtan
stjärt, fågel sn stuul 'stu:le - stu:la
stock sm ´ståck -en stååck 'ståckan
stolpe sm stååLp 'ståLpen - ståLpan
stolt s stålt, he:v, ( ivi= över)

stoppa, stanna v stååpp ståppe –e,
stään 'stä:ne -e
stoppa, laga v -”- Kän do stååpp strampen?
stoppnål sf 'ståppna:L -a - -en
stor a ´staor
storbjuden a 'staorbodi
storlek sm ´staorläik -en - -an
storordig a 'skry:ta
storslarver sm 'staorsLarver -n - -an
straff sn ´sträff -e - -a
strand sf ´strä:t -a strend/er -ren
strax adv sträx, snärt
strid krig sn ´stru:d –n struud 'stru:dan
sn ´kri:g-e - kri:ga,
sn sLä:g –e - -a
strida v struud ´sträid 'stri:di
strut sm ´streot -n streeot 'streotan
stryka v streeok´streok'stro:ki. Hä do
stroki böxa?
Har du strukit byxan?
strypa v strääip strääipt ´sträipt
strå sn stra: - - -n
sträcka på sig v 'tenjes -e -e. Ho tenjese
för at na opp.
Hon sträckte på sig för att….
sträcka, dra ut v tääj eot tääjd täjt. Do hä täjt
eot träja mäi.
Du har töjt ut min tröja.
sträng a strä:k. In sträk lärar
strö v stra: straadd stratt
ström sm ´ström -men
strööm 'strömman
strömma v strööm ströömd strömt
ströva v 'vänd/er -re -re
stubbe sm stååbb 'ståbben - ståbban
stump sm ´stamp -en staamp 'stampan
In snörstamp en snörstump
stund sf ´stå:t -a stååt 'stå:ten, (sn)
´tä:g -e. Vent i ståt! Vent i täg!
stundom adv 'stå:to, i´bLänd
stup sn ´steop -e - -a
stupa, dö v steeop 'steope -e . Hån
steope i krige
stycke sn stiits 'stitse - stitsa. Kän jä
fa näger stitsa bårti di här
bLaomen? av de här blommorna
stygg, elak a stigg, 'ä:lak
styng/stygn sn ´styng -e - -a
styra v styyr styyrd styrt
styre sn styyr 'sty:re - sty:ra
styrelse sf 'sty:rels -a - -en
styv a sty:v, ´stjiäL
stå v stä: ´stao stäi (stä:r/stä: )
stål sn ´sta:L -e
ståltråd sm 'sta:Ltra: -n -d
städa v 'stå:ka - -
ställa v stääll stäälld ställt
ställe, plats sn stääll 'ställe - ställa,
(sm) 'pläts -n pLääts -an

stänga v staandj stäängd stängt,
leeok a:t 'leoke -e
stärka v stäärk 'stäärkt stärkt
stöd sn ´stå:d -e - -a
stödja v 'stö:di stöödd stött
(stö:d/'stö:di)
störa v stöör stöörd stört
stöt sm ´stäit -n stääit 'stäitan
stöta v stääit stöött stött
sudda v 'så:ta - -.
Såta eot hä do skräiv!
suddig a 'gramLa, 'graomLa
suga v seeo ´seo 'so:gi
summa sf seeom 'seomma - seommen
sump sm ´samp saomp -en.
Snör bårt sampen!
sund a 'hälsosäm
sund sn ´så:t -e - -a, Lillholmssåte.
sunnan sf 'sånna (bsg)
sunnanvind sn 'sånnavä:r -e - -a
sup sm ´seop -en seeop 'seopan
supa v seeop ´seop 'so:pi, småka - -
Vill do småka? Vill du ha en sup?
sur, arg, våt a ´seor, fnorr. Ho vär seor.
Är do fnorr för at jä djiämd
mössa däi? Pärläte är seort
surdeg sm 'seordäig -en - -an
surna v seeorn 'seorne -e.
MjäLka seorne surnade
surra v soorr 'sorre -e
surströmming sm 'seorströming -en - -an
svag a swä:g
svagdricka sf swäg´drick -a - en
svaghet sf 'swä:ghäit -a - -en
sval, svalt a swä:L, swäLt. Hä vär
swäLt i nat
svamla v 'swäm/meL -Le Le
svamlig a 'swämLa. Hån vär swämLa
svammel sn ´swäm/meL -Le. Jä vill at
hääir swämLe!
svans sf raamp 'rampa - rampen,
raaomp 'raompa - raompen
svar sn ´swä:r -e - -a
svara v 'swå:ra - -
svart a swårt
svartna v 'swårtn -e -e
svartsjuk a 'swårtsjiok
svarv sm ´swarv -en swaarv 'swarvan
svarva v swaarv 'swarve -e
svavel sn ´swäv/eL -Le
svedja v 'swi:di swidje -e. Dåm swidje
skaogen. (vid svedjebränning)
svekfull a falsk
svensk,man sm ´swäschk -en swääschk
'swäschkan
svenska,kvinna sf swääschk 'swäschka -
swäschken
svenska,språk sf swääschk 'swäschka
TåLa swääschk! Tala svenska!
svett sm ´swätt -n
svettas v 'swättes -e -e
svettig a 'swätta
svida v swuud ´swäid 'swi:di
svika v swuuk ´swäik 'swi:ki
svimma v swuum 'swu:me -e
svineri sn swun´ruy -e
svordom sm 'swaordaom -en - -an
svullen a swålle
svullna v swääll swäälld 'swålle.
Faotledn hä swålle
svunnen adv 'vö:ri å 'fö:ri. Di tudn hä
vöri å föri .
Den tiden är svunnen (förbi)
svår a swå:r
svårighet sf 'swå:rihäit -a - -en
svårsmält a 'hä:Lsmält
svårt a,adv swårrt
svälja v 'swö:Li swööLd swöLt
(swö:L/ 'swö:Li)
svälta v swäält swält 'swålte
svänga v swaandj swäängd swängt
svära v 'swä:ri ´swaor 'swo:ri/
swaore (swä:r/'swä:ri),
'bännes -e -e
sy v sööm söömd sömt
sy v sööm 'sö:me sö:me.
Hä do söme in tjaoL?
sy i läder v lääsk 'läske -e
syl sm ´sy:l -n syyl 'sy:lan.
Bildl: Hån pråta sö jä fik
at in syl i väre!
sylta v siilt 'silte -e.
Ho hä silte bära
syn sf ´sy:n -a. Syna mäi är dåLi.
syna v 'skå:da - -, grääschk
gräschke -e
synas v 'sy:nes syntes synts
synd sf 'synd -a syynd 'synden. Wårs
synda hä do håle heos? Var i
all sin dar har du hållit hus?
synda v syynd 'synde -e
syndig a 'synda
synlig a 'synli
synnerligen adv ´a:bårta. Abårta dokti
Väldigt duktig
synål sf 'sö:mna:L -a - -en
syrlig a ´seor
så v sa: saadd satt
så adv,kon sö. Åm do gä sö fåL jä vä.
sådan pro ´token (m), tokar (f). In token
kar, I tokar staant
sådana pro (pl) toker. Toker karo (män)
tits ho åm
sådant pro toke. Toke swämmeL vill jä at
hääir!
sådor, kli sf 'sa:den (bpl). Kaon fik äta sa-
den. Korna fick äta sådor, kli.
så där adv ´söden. Söden ja, hä värt bra !
Så där ja, det blev bra!
såga v saag 'sa:ge -e
sågspån sm 'sa:gspa:n (bpl)
sågverk sn 'sa:gvärk -e - -a
så här adv ´söken. Djär si söken!
sång sm ´sång -en såång 'sångan
sångare sm 'sångar -n - -an
sångerska sf 'sångersk -a - -en
såpa sf saap 'sa:pa
sår sn ´sa:r -e - -a
sårskorpa sf 'ro:g/o - -i -in
så småningom adv sö'sma:ningo
säck sm ´säck -en sääck 'säckan
säckig a 'hå:sali. Böxa jär håsali
säga v sääj sää sägt (se:g/sääj)
sägen, saga sf 'sö:g/o - -i -in, 'sännsög/o
- -i -in, 'säg/en -na - -nen
säker a ´säker. Säker opa, säker på
sälja v 'sä:li sääld sält (sä:l/'sä:li)
sällan adv 'sällan
sällskap sn 'sällskä:p -e - -a
sänka dal sm ´dä:L -n dääL 'dä:Lan
sänka v säänk säänkt sänkt
särskild a 'särstjild
särskilt adv 'särstjilt
sätt sn ´sätt -e - -a. Djär opa di
här sätte! Gör på detta sätt!
sätta v 'sä:ti säätt sätt (sä:t/'sä:ti)
sätta sig v 'sä:ti sä säätt sätt (sä:t/'sä:ti)
söder adv sö:r
söderifrån adv 'sånnanet
söder om adv 'sö:ro. Söro Raan.Söder om Råneå
söderut adv ´söret
söka v söök söökt sökt, lääit 'läite -e
Dåm läite ätt läpe lammet
söla ner v gryyll ned 'grylle -e, gåårm ned
'gårme –e, sööL ned 'sö:Le -Le
sölig a 'seola läksäm
söm sm ´sö:m -en sööm 'sö:man
sömmerska sf 'sö:mersk -a - -en
sömn sm 'sömn -en
sömnig a ´sömna
sönder adv ´sånder, ´så:t. Glåse hä gäi
sånder/såt Glaset har gått sönder
sörja, sakna v 'sö:ri söörd sört.Ho söörd bane
sörjig a 'sörja. Vägen vär sörja.
sörlänning sm 'sö:rlenning -en - -an
sörländska sf 'sö:rleschk -a - -en (kvinna)
sörpla v söörp 'sörpe -e
söt, rar a be´henda, snigg
söt a sö:t. Köko vär söt kakan var söt
sötsaker sf gåått 'gåtta - gåtten
söva, natta v sööv söövd sövt. Jä hä sövt
aongan ( Jag har sövt barnen)

T

ta v tåå ´tao täi
ta hand om (tä:/'tåå) tåå händ om
ta till vara tåå dill 'vå:ra
tablett sf tab´Lett -a - -en
tack sn ´täck -e. Täck skå do hå!
tacka v tääck 'täcke -e. Ho täcke mä.
tacksam a 'täcksäm. Ho vär täcksäm.
tafatt a 'famLa, faomLa
tag sn ´tä:g -e - -a
tagel sn ´täg/eL -Le
tagg sm ´tägg -en täägg 'täggan
taggig a 'tägga
ta illa upp v ´bLuy stött värt vårte
takdropp sm 'tä:kdråpa -n
taklagsfest sn krabas´ö:L -e, ( kra´ba:s
taknock)
tal sn ´tä:l -e - -a. Opa 80-täLe
Vä räkne täLa
tala v 'tå:La - -
talare sm 'tå:Lar -n - -an
talför a pröto´fö:r
talg sm ´tåL/i -jen
tam a trigg. Äljen vär trigg.
tanig a ´mäger, smä:l
tank sm ´tank -en taank 'tankan
tanka v taank 'tanke -e
tanklös a 'tänkleos
tankspridd a 'tänksprudd
tant sf 'tjä:ling -a - -en
tapet sf ta´pe:t/er -ra - -ren
tapetsera v tapisé:r -e -e
tapp sm ´täpp -en tääpp 'täppan,
sm ´pLogg -en pLoogg 'pLoggan
tappa ur v tööm töömd tömt
tass sm täss -n tääss tässan
tattare sm 'tättar -n - -an
taxi sm ´taxi -n - -an, tra´fi:kbi:l -n - -
an, drååsk 'dråska - dråsken
te sn te: -e
tredjedel sm 'trididäil -n - -an
teg sm ´täig -en tääig 'täigan
tegel sn ´teg/eL -Le
tegelgrop sf tegeL´gråbb -a - -en
tegelsten sm tegeL´stäin - - -an
telefon sm tele´fo:n - - -an
telefonera v telefoné:r -e -e,
raandj räängd rängt
tenn sn ´tänn -e
termin sm tär´mu:n - - -an
termometer sm tärmo´me:ter -n - -an
text sm ´täxt -n tääxt 'täxtan
texta v präänt 'pränte -e
ticka v tiick 'ticke -e. Klåcka ticke.
tid sm tu:d ´tu:dn (tu:n) tuud 'tu:dan
tidig a 'ti:di. Stanta vär tidi oti täLe
tidigt adv 'bitti. Jä stäig (steg) opp bitti
tidning sm 'tidning -en - -an
tig! int ti:g! Hål tjäft! Hål at tjäftn!
tiga v tiig ´täig 'ti:gi, 'vå:ra töst
vä:r vö:ri (jä:r/'jä:ra) It å vär
töst! Ät och var tyst!
tigga v tiigg tiiggd tiggt
tiggare sm tiggar -n - -an
till pre dill, opi, opa, isi, isa.
(se gram: prep)
tillbaka, åter adv dill´båka, dill´båkas, ´ater
tillbakadragen a ´bLeo
till exempel adv bLänd änne. (bland annat)
tillfriskna v ´bLuy frisk värt vårte
tillfälle sn 'dillfäll -e - -a
tillförlitlig a re´jä:l, rekår´de:li. Man kän luut
opa-n (Man kan lita på honom)
tillgjord a 'malli, hög´fäLa, 'märkvärdi
tillhöra v 'dill/häir -hörd -hört
tillkännage ´tå:La ´åm - -
till och med adv ´dillåvä, ´dillåmä, ´tillåmä
tillräcklig a ´nao, ´dillräckLi
tillrättavisa v 'kLänd/er -re -r, djii i
'skrö:po, gäv dj:vi (dji:/djii)
tillrättavisning sf 'skrö:p/o - -i -in. Ho gäv
karn sän i skröpo när-n kåm
häim sant.
tillsammans adv i lä: , i ´haop. Ve hå arbäite i lä
tillstå v 'dill/stä: -stao -stäi, '
v ertjänn ertjjiät ertjiät
tillta v eeok 'eoke –e,
tilltrasslad a 'tjårva, 'aogräide
tillverka v 'djä:ra djaaord 'djaort
(djä:r/'djä:ra)
tillåtelse sn ´lå:v -e
tillägga v läägg dill lä lägt
timme sm tuum 'tu:men - tu:man
timmer sn ´tam/mer -re
timmerbröt sf 'tammerbrå:t -a - -en
timmerstock sm 'tammerståck -en - -an
timra v 'tam/mer -re -re
timtals adv 'tu:mtäLsch
tina v teed 'te:de -e
tindra v 'gLe:ma - -,'gLitt/er -re -re
ting sn ´tandj -e - -a (rättegång)
tinga v taandj 'tandje -e
tipp sm ´tipp -en tiipp 'tippan
tippa v tiipp 'tippe -e.Hån Benny tippe
a lässe opa gåLn. Ho tippe 12 rätt
tissla v wiisk 'wiske -e, 'tiss/el –le -le
titta v kååx 'kåxe –e, suy sa:g sutt se
titt och tätt adv titt å tett, tuud
tjafsa v 'swäm/meL -Le -Le
tjata v 'tja:ta - -, gnääll gnäälld gnällt
tjatig a 'tja:ta, 'gri:no, 'gnö:go
tjej, brud sf staant 'stanta - stanten,
´breor -a breeor 'breoren
tjock a tjåck, ´fäit
tjocka, dimma sf diimm 'dimma
tjocklek sm 'tjåckläik -en - -an
tjog sn ´tjå:g -e - -a (20 st)
tjudra v tjiior 'tjiore -e. Tjior bässn
(baggen) oti paLa! (pålen)
tjura v tjiior 'tjiore -e, Sleot a tjiior!
tjurig a 'tjiora
tjurved sm ´tjiär -n (svårkluven ved)
tjusig a snigg, ´vacker, gränn
tjuta, yla v 'djiiäL 'djiäLe -e. Heondan
djiäLe i nat
tjuv sm ´tjio -en tjiio 'tjioan
tjuvaktig a 'tjioäkta, 'lä:kfängra
tjuvlyssna v 'lo:na: Ho lona bäki dörn,
( även lyssna )
tjuvskjuta v 'tjio/stjiot -skeot -skoti
tjälbränna sf tjäLa´bränn -a
tjäle sm 'tjä:La -n
tjälskott sn tjäLa´skått -e - -a
tjäna v tjiiän ´tjiiänt tjiänt. Hån
hädd tjiänt dräng i määk ar
tjänst sf 'änställning -a - -en,
´tjiäscht -a - -en
tjära sf 'tjiäro -
tjärn sm ´tjiärn - tjiiärn 'tjiärnan
tjärved sm (tjiäro)´gädd -n
tok sn ´taok -e taaok taoka
sm geeod 'geodn - geodan
tokig a gääLn, 'gö:Lin, 'taokat, 'geodat
tolka v tååLk 'tåLke -e
tom a ´taom
tomhänt a ta´maong, även =utan lass:
Dåm faor häim tamaong
bårti skaogen
tomt sf ´tåmt -a tååmt 'tåmten
tomte sm tååmt 'tåmtn - tåmtan
ton sf ´taon -a taaon 'taonen
tonåring sm 'håLvväxting -en - -an
tonåring yngre sm snår´aong, går´aong en - -an
topp sm ´tåpp -en tååpp 'tåppan
tordas v 'tå:ras taordes tå:ras
(tårs/'tår:as)
torka v töörk 'törke -e. Hå kLeda
törke? 'bLåsnes -e -e ( blåsas
torrt). HäiebLåsnese.
(höet torkade i blåsten)
torn sn ´tårn -e - -a
torp sn ´tårp -e - -a
torpare sm 'tårpar -n - -an
torr a törr
torv sm ´tårv -en
totalt adv ´ålldeles. Hä värt ålldeles töst
trafik sm tra´fi:k -en
tragisk a 'sårjeli
trakt sm ´träkt trääkt 'träktan
trall låt sm ´trall -n traall 'trallan
Jä höörd in trall.
tralla v traall 'tralle -e.
Ho tralle när-a båda
trampa v 'trå:da tråådd trått
(trå:d/'trå:da)
trampa gå v träämp 'trämpe -e
tramsa v tjåårv 'tjårve -e
tramsig a 'tjårva
transportera v 'fårs/el -le -le
trappa inne sm ´träpp -en trääpp 'träppan
trappa ute sf ´brao - braao 'braoen
trasa sf sLaarv 'sLarva - sLarven
trasig a 'sLarva. Böxa jär sLarva
trasmatta sf 'sLarvmått -a - -en
trassla v tjåårv 'tjårve -e
trasslig a 'tjårva, 'aogräida
trava v 'trä:va - -. Hästn träva
trava v 'trå:va - -. I gar tråva ve vedn.
travare sm 'trä:var -n - -an
trave sm ´käst -n kääst kästan. In vedakäst
trettondagen sm 'trättondä: -n
trevlig a trevLi
trilla,ramla v 'räm/meL -Le -Le
trilling sm 'trilling -en - -an
trilsk a trilsk
trilskas v 'trilskes -e -e
tripp sf rääis 'räisa - räisen
tripp sm ´teor -n teeor 'teoran
trist a 'lä:ksäm, 'äinfårma,
'eoe:tendes t.ex. arbäit
trivas v 'tru:ves 'truvdes truvts
trivsel sf 'truvs/el -la
tro sf ´trao -. Håsch trao jär stärk
tro v ´trao traaodd traott
troende a 'kristn, 'traoend
trogen a 'traogen
trolig a 'traoLi. Hä jär traoLit
troll sn ´tråll -e - -a
trolla v trååll 'trålle -e
trolldom sm 'trålldaom -en
trolös a falsk, 'aore´jä:l, 'aotraogen
tron sm ´traon - - -an (kungatron)
trotsa v 'trilskes -e -e, djä:ra i änko
djaaord djaort (djä:r/'djä:ra)
trots att kon fäst, ´fästn.
Ho arbäite fäst-a vär sjiok
trovärdig a 'traovärdi
trubbig a 'tråbba, 'aowåss
trubbnäst a 'tråbbnäst, tråbbnäsa
truga v treeog 'treoge -e. Ho treoge
opa mä fLääir kååpp a kaff.
truga på stav sm ´treog -en treeog 'treogan
trumma sf traamm 'tramma - trammen
trumma v traamm 'tramme -e
trycka v triits triickt trickt, knööst
'knöste -e (krysta)
trygg a trigg
trygghet sf 'trigghäit -a - -en
tryta v suun suunt sunt ( äv sina)
tråckla v 'tråck/eL -Le -Le
tråd sm ´tra: -n traad 'tra:dan
tråkig a 'lä:ksäm,'eoe:tendes,'äin
fårma. I lä:ksämt arbäit.
tråna v tra: traadd tratt, läängt
'längte -e
trång a trä:k. Högerskao män jär träk

trä(da) v treed treedd trett. Jä treedd
tran ini naLöge nålsögat
trä, virke sn tre: - . Tre vär råttne ruttet
träd sn ´tre:d -e - -a
träda, äng sn treed 'tre:de - tre:da
trädgren sm ´kwist -n kwiist 'kwistan
trädgård sm 'kryddgå:L (eg. kryddgård)
trädtopp sm toll -n tooll 'tollan
träff sm mööt 'mö:te - mö:ta
träff sf ´träff -en trääff 'träffan
träffa någon v mööt 'möött mött,
´trääff träffe träffe. Jä mött-a/
Jä träffe-na opa vägen.
Jag mötte henne på vägen.
träffa mål v raak 'ra:ke –e, trääff 'träffe –e.
Hån rake/träffe äLjen.
träffas v 'träffes -e -e.
Dåm träffese opa fästn
(de träffades på festen)
träna v trään 'trä:ne -e, ööv ' ö:ve -.
tränare sm 'trä:nar -n - -an
tränga v traandj träängd trängt
träning sf 'trä:ning -a - -en
träspån sm ´twäit -n twääit 'twäitan
(vid bilning av timmer)
träspån sn 'twäitmå:d -e - -a
(vid vedklyvning)
träta, tvista v träätt 'trätte -e,
'rätt/gäs -djiks-gäis
(-gärs/-gäs)
trög, trögt a ´treo, treoft
trögt adv ´treoft (äv. adj neutrum)
tröska v triisk 'triske -e
trösta v trööst 'tröste -e
trött a trött, 'a:trobbe
(utmattad) sLeot,
åll (slutkörd), kork (orkeslös).
När- a kåm häim fra arbäite
vär-a ålldeles åll
tröttna v 'lässnes -e -e. Dåm lässnese
opa arbäite.
De tröttnade på arbetet
tuberkulos sm 'longso:t, 'laongsaot -n
tugga sf toogg 'togge -e
tuggummi sn 'toggommi - - -na
tukta v tookt 'tokte -e
tull sm ´toll -n tooll 'tollan
tulla v tooll 'tolle -e
tullare sm 'tollar -n - -an
tum sm tam (ca 2,5 cm)
(in tam, fLääir tam)
tumla v 'tam/meL -Le -Le
tumma v taamm 'tamme –e
(mäta timmer)
tummare sm 'tammar -n - -an.
Hån tamme tamre.
Han ”tummade”(mätte) timret
tumstock sm 'tamståck -en - -an
tung a ´taong
tunn a tonn
tunnsådd a grist, gList = gles(t)
tunnvis adv 'tånnvu:s
tupplur sm 'toppleor -n - -an, snöör-sä in
mineot snöörd snört
ta sig en tupplur
tur sm ´teor -n teeor 'teoran. Ve
djaord in teor opi Witan. Vitå.
turist sm to´rist -n - -an
tusan int 'teosen dj….ar! (svordom)
tuss sm ´sådd -n såådd 'såddan
tuva sf teeo 'teoa - teoen
tvehågsen a 'aosäker, 'wingLa
tvilling sm 'twilling -en - -an
tvinga v twääng 'twänge -e
tvist sm ´twist -n twiist 'twistan
tvista v 'rätt/gäs -djiks -gäis
(-gärs/-gäs)
tvivel sn ´twi:v/el -le - -la
tvivla v 'twi:vel twivle -e
tvål sm ´twå:L -n twååL 'twå:Lan
tvång sn ´haot -e - -a
tvär a twä:r twörs ivi, i twär koorv
tvär kurva Gåbben jär twörs ivi
tvärsom adv twörs åm
tvärsöver pre twörs ivi. Twörs ivi vägen
tvärt adv twärt. Ho stäne(stannade) twärt
tvärtom adv twört åm
tvätt sm ´twätt -n twäätt 'twättan
tvätta v twäätt 'twätte -e
tvättmedel sn 'twättpolv/er -re - -ra
tycka v tiits tiickt tickt
tyckas,verka v reeo ´reo reodd. Hä reo våra
aomäjlit.(det tycks vara omöjligt
tyda v tyyd tyydd tytt
tydlig a 'tydli, kLa:r
tydligen adv 'tydligen
tyg sn ´ty:g -e - -a
tyngd sf ´tyngd -a tyyngd 'tyngden
tysk a tysk
tyst a töst. It å vär töst! Ät och var tyst!
tysta v tööst 'töste -e
tystlåten a 'tösteli, töst a:-sä (tyst av sig)
tystna v 'tö:sn tösne -e
tyvärr adv 'sårjelit ´nao
tåg sn ´tå:g -e - -a
tåla v 'tå:La tååLd tåLt
(tå:L/'tå:La)
tålamod sn 'tå:Lamaod -e
tålig a 'to:Lo, 'tå:Lo, 'tö:Lo
tår (gråt) sf ´ta:r -a taar 'ta:ren
tår (kaffe) sm ´tå:r -n tåår 'tå:ran
tårta sf tåårt 'tå:rta - tå:rten
täcka v tääck tääckt täckt
tälja v 'tä:Li tääLd täLt
täljkniv sm täLi´knu:v -en - -an
tält sn ´tält -e - -a
tälta v täält 'tälte -e
tämja v 'te:mi teemd temt
tämligen adv 'gaschka, 'gaode, 'nägolo:to

tända v teet 'te:te -e. Tet lyse!Tänd lyset!
v riist 'riste -e (med tändsticka)
tändsticka sf 'riststick -a - -en
tänka v taants täänkt tänkt
tät a tett
täta igen v teett a:t' tette -e.Tett at hå:Le!
tävla v 'tä:veL tävLe -e,'käppes -e -e
tö sf bLuud 'bLu:da - bLu:den
(blida , töväder)
töa v teed 'te:de -e
töja ut v tääj eot tääjd täit
törn, stöt sm ´stäit -n stääit 'stäitan
sm ´knoff -en knooff -an
törst sm ´törst -n
törstig a 'törsta
tös sf staant 'stanta - stanten

U

udd sm ´ådd -n åådd 'åddan
udda a 'aomåka
ull sf ´oll -a
umgås v 'om/gäs -djiks -gäis
undan adv 'onda, Gä onda!
undantag sn 'ondatä:g -e - -a
undantag sm 'få:rgä:k -en - -an
Föräldren håsch baaodd där
opa ondatäg/ fårgäk
under (rum) pre ´ondi, ´atondi. Tjällarn är ondi
tjiäksgåLve källaren är under
köksgolvet. Heondn ligg atondi
baoLe inunder bordet
under (tid) pre ´onder. Familja faor dill
Piit onder jioLhäLja. Julhelgen
underhållare sm spel´årr -n - an (spexare)
underlig a 'ondeli, 'koschti
undersöka v 'onder/sö:k -sökt -sökt
undervisa v läär eot läärd lärt
undra v 'ond/er -re -re
ung a ´aong
ungdom sm 'aongdaom -en - -an
unge sm aaong 'aongen - aongan
ungefär adv ´atopa. Hä är at samma färi,
män-ä jär atopa.
Det är inte samma färg
men det är ungefär, näst intill
ungefär adv onje´fä:r, krängo omkring
ungefärligen adv nägers´nä:r. Hä värt at
riktit bra, män nägersnär
någotsånär
ungkarl sm 'aongka:r -n aong/ka:ra -
ka:ran
unik a 'aovänli, sällsynt
unna v oonn 'onne -e. Hån vär sö
snaL at-n at onne-sä äta
upp adv opp
uppbragt a altaré:re, eot´åm-sä
uppdrag sn 'oppdrä:g -e - -a
uppe adv oopp
uppefter pre ´oppet
uppfatta v för/´stä -stao -stäi inse,
hääir höörd hört höra
uppfostrings-
anstalt sf 'toktskaoL -a - -en
uppför adv ´oppför. Häla vägen sykle
ve oppför.
uppför pre ´oppet. Ve djik oppet bäcken
uppför backen
uppgift sm 'oppdjift -n - -an
upphöra v sLeeot 'sLeote -e,
'opp/häir -hörd -hört
uppkäftig a 'opptjäfta
uppleva v 'opple:va
uppnäst a 'oppnäst, 'oppnäsa
upp och ner adv 'opp å ne:(d)
uppretad a ilsk, ´ari
upprätt a 'opprätt
upprörd a altaré:re, 'opprivi
uppskatta v be´rä:k/en beräkne -ne
uppskattad a 'åmtickt
uppskjuta v stjiiot opp ´skeot 'sko:ti
upptäcka v 'opptäck opptäckt opptäckt,
fiinn fänn 'fånne
uppvaktning sf 'oppväktning -a - -en
uppåt adv ´oppet
uppåt a gLä:d (glad)
ur, klocka sn ´eor -e - -a
urdrucken a ´taom
ursinnig a mitji ari, rysslit ari,
'aokristelit ari, hå i
reokendes sinn. Vara ursinnig
urskog sm 'gämeLskaog -en - -an
uråldrig a 'mitji 'gå:mal
usel a 'uschLi
ut adv ´eot. Ho djik eot. Hon gick ut
utan pre 'eotan
utan att kon 'eotan at/att
utanför pre 'eotaför, 'yttro
utanpå adv èotana
utantill adv 'eotandill
utdraget a 'eoe:tendes. Eoendes arbäit
ändlöst arbete
ute adv eeot. Do skå at keot eot å in.
Hårt jär do eeot äll å jär do
iinn! Antingen är du eller
utedass sn stjit´heos -e - -a,
sn ´dass -e - -a
utefter pre ´eotätt. Hån djik eotätt vägen
utfattig a 'eotfåti
utfodra djur v stiill 'stille stille. Jä hä stille
hästn. Gett hästen mat.
utge v dji: eot gä:v 'dji:vi (dji:/djii)
utgift sm 'eotdjift -n - -an
utgång sm 'eotgä:k -en - -an
uthållig a ´säig
uthärda v 'tå:La tååLd tåLt

utjämna v jaamn eot 'jamne jamne,
sLeett eot 'sLette sLette
utkommendera v kåmmendé:r eot
utled a läss
utlevad a ´eotleva, 'mi:tji 'gå:mal
utlotta v 'låta ´eot - -
utlämna v läämn eot leemd/'lämne
lemt/lämt
utlänning sm 'eotlänning -en - -an
utmattad a kork, ´sLeot
utmed pre ´neväsn. Ho stao ´neväsn
vägen. Hon stod utmed vägen
utmärka v määrk eot määrkt märkt
utmärkt a 'mi:tji bra, ´mi:tsi ´gaod
utom pre ´eotåm
utombys a 'eotböLes. Dåm jära no eot-
böLes. Dom är nog från nå-
gon annan by
utomlands adv 'eotru:kes
utomordentlig a 'mi:tji bra:,´a:bårta bra
utom sig a eot´åmsä, altaré:re,'opprivi
utpeka v pääik eot 'päik päik
utrymma v tööm töömd tömt
utsida sf 'eotsu:d eotsuda - eotsuden
utsikt- sm 'eotsikt -n - -an,
-möjlighet sf 'mäjlihäit -a - -en
utslag sn 'eotsLä:g -e - -a
utsliten a 'eotsLiti
utspisa v djii 'ä:ta gä:v 'djiivi (dji:/djii)
utspädd a 'eotspett, 'bLä:te (blandad)
utstå v tåLa tååLd tåLt,
stä:´eot ´stao stäi
utsvulten a 'eotswålte
utsövd a 'follsövd
uttala v 'eottåLa - -
uttorkad a 'eottörke
uttryck sn 'eottrick -e -a
uttöjd a 'eottäjt, täjt eot
utvakad a 'eotvåka
utvald a 'eotväLt
utvandra v 'eotvänd/er -re -re,
emigré:r -e -e
utveckla v 'eotveck/eL -Le -Le
utvilad a 'eotwu:Le
utvisa v vuus eot vuust vust
utväg sm 'eotvä:g -en - -an
utvändig a 'eotana
utvärtes adv 'eotvärtes
utåt adv ´eotet
utäga sn 'eotstjift -e - -a
utäng sn 'eotandj -e - -a
utöver pre ´eotivi

V, W

vaccinera v vaxiné:r -e -e
vacker a ´vacker, snigg , gränn
vacker a håggLi, håggLit vär (väder),
i håggLit gåLställ gårdsställe
vackla v 'väck/eL -Le -Le
vad pro wå. Wå doorr do vä?
Vad gör du?
vad som helst pro wå sö hälst.
Hä dåg at vä wå sö hälst
vagga sf våågg 'vågga - våggen
vak sf 'vä:k -a vääk 'vä:ken
vaka v 'vå:ka - -
vaken a 'vä:ken, 'vötsin. Jär do vötsin?
vakna v 'vä:ken väkne väkne
vakt sm ´väkt -n vääkt 'väktan
vakta v vääkt 'väkte väkte
vaktmästare sm 'väktmästar -n - -an
val sn ´vä:L -e - -a
valhänt a 'kLåmsn (stel, frusen)
valla boskap v djiiät 'djiäte -e
vallpojke sm 'djiätar -n
valpig a 'wöLpäkta
van a ´vä:n
vandra v 'vänd/er -re -re
vankas v 'vänkes -e -e. Ätt mätn
vänkese kaffe. Efter maten
vankades det kaffe (bjöds på)
vanlig a 'vänli
vanligen adv 'vänlitvu:s vanligtvis
vantrivas v vän/´truves –tru:vdes -truvts
vanvördig a 'vänvörda
vanära sm ´skäm -men
vapen sn ´vä:p/en -ne - na
var, i sår sn ´va:r -e
var? adv wårs? Wårs ära gLåsöga?
Wårs nägerst?Var någonstans?
var, varje pro se varje!
vara v 'vå:ra vä:r 'vö:ri (jä:r/'jä:ra)
(ä:r/'ä:ra)
vara sf 'vö:r/o - -i -in
varaktig a 'vä:räkta
varandra pro wår'änder
varannan pro 'änwår. Ho arbäit änwår dä
varas, bulna v booLn 'boLne boLne. Hä
hädd boLne bårti böLda. Det
hade varats från bölden
vardag sm 'örkdä: -n örkdåga -n
vardaglig- a ´wåLas. Do kän at hå wåLas-
vardags- kLeda opa dä när ve skå eot å
fingä Ut och promenera
vardera pro wå:Lå än. WåLå än fik to paalt.
Vi fick……vardera.
varenda,varje pro (m,f) wåL´enda, (n) ´Wå:Le
varenda en,alla pro ååll. Ååll hädd riggsäcken vä sä

varför adv ´wåför? för wå:? wå:- oti?
Wåför/för wå skrätte do? Wå
gnäll do oti? Varför gnäller du?
varifrån adv 'wå:dan. Wådan jär–a?
Varifrån är hon?
varje, var pro (m) wårn, (f) ´wå:Lar,
(n) ´wå:Le. Wårn päjk,
WåLar stant, WåLe heos
varken eller kon 'wårken – äll. Wårken hån äll
jä kän kåma opa fästn
varlig a 'vä:rsäm
varm a varm
varmhjärtad a 'gaodäkta
varna v väärn 'värne värne
varning sm 'vä:rning -en - -an
var någonstans wårs nägerst
var och en pro wå:r å än
varpa,vävning v rääiv 'räive räive
varp-rest sf 'äfsing -a
varsam a 'vä:rsäm
varsel sn 'fiäribå:d -e - -a
varsågod int 'värsögaod
vart, varthän adv wårs? ´wårs-at? wårs/
wårs-at gär do? Vart går du?
vartenda, varje pro (n) ´wå:Le, wårtenda,tex heos
vart och ett pro wårt å ätt. Wårt å ätt heos jär
bra opa sätt vus
vass a wåss
vassnäst a 'wåssnäst
vatten sn ´vättn -e
vattenyta sf 'vötoy:t -a - -en
vattkoppor sf kååpp ´kåppa - 'kåppen
vattna v 'vät:n 'vätne vätne.
Vätn hästn.Vattna hästen
vax sn ´väx -e
vaxduk sm 'växdeok -en - -an
WC sn dass -e - -e,
stjit´heos -e - -a,
sm klosätt -n - an
veck sn ´veck -e - -a
vecka sf 'vi:k/o - -i -in
veckla ut v ´veckeL eot 'veckLe veckLe
ved sm ´ve:d -n, båka´ve:d (av rester
efter timmersågning), böko-
´ve:d (ved vid bakning i bakugn
t ex i bagarstugor)
vedbrand sm veda´brä:t –n (husbehovsved)
vedervärdig a 've:dervärdi
vedtrave sm veda´käst -n - -an
vedträ sn veda´tre: - - -n
vek a swä:g
veke sm vääik 'väiken - väikan
vekna v dji: ätt gä:v 'dji:vi
vem pro wåm
vems pro wåms
vem som helst pro wåm sö hälst
ventil sm vän´ti:l -n - -an
verka,tyckas v reeo ´reo reodd. Hån reo
våra ruk Han verkar vara rik
verklig a 'värkLi, 'rikti, sänn, ' äkta
verklighet sf 'värkLihäit -a
verksam a 'värksäm
verktyg sn 'värkty:g -e - -a
vers sf ´värs -a väärs 'värsen
veta v 'vä:ta viisst vä:ta
(väit/'vä:ta)
vetebröd sn 'grännbrö:d -e - -a (”finbröd”)
veterinär sm 'djiorlä:kar -n - -an,
vetri´nä:r -n - -an
vett sn vett -e , ´hao -e
vettig a ´kLaok
vettskrämd a ´förskräckt
vev sf ´wäiv -a wääiv 'wäiven
vi pro ve
vicka v viick 'vicke vicke. Sleot a
viick opa staoLn!
Sluta vicka på stolen!
vickig a 'vicka, (om båt) ränk.
In ränk bat
vid, intill adv ´ati. Stanta sat ati mamma säi
vid sidan om pre 'istro (åld.), istro myra (myren)
vid,omfångsrik a vu:d, (vida omkring) vutt åm
vidbränd a vä:´brent
vidga v vuudg eot 'vudge vudge,
eeok eot 'eoke eoke
vidimera v be´vittn -e -e
vidja sf 'vi:di vidja - vidjen
vidöppen a ata´bä:k. Dörn stao atabäk
Dörren stod vidöppen
vifta v viift 'vifte vifte
vig a vu:g, vigo´lant. Ho jär vug.
viga v vuug vuugd vugt.
Prästn vuugd åss.
vik sf ´vu:k -a vuuk 'vu:ken
vika v vuuk ´väik 'vi:ki
viktig a 'vikti, hög´fäLa högdragen
vila v wuuL 'wu:Le wu:Le .Ho wuL
middän. Hon vilar middag
vila,ta igen sig s mååj sä 'måje måje Hån måje-sä
vild a vild
vild (ej tam) a 'aotemd
vildbasare sm 'vildba:sar -n - -an
vilja sf 'vi:li vilja - viljen. I gaod vili.
vilja v 'vi:li viilld 've:la/vill (vill/'vi:li)
Ho villd gä.
vilka pro (pl) wilker
vilken pro (m) wilken, (f) wilkar
vilket pro (n) wilke
vilse, gå v ´vildes -e -e. Hån hädd vildese
bårt sä. Gått vilse
vimmelkantig a 'vimmeLkänta, ´jiär
vin sn ´vu:n -e vuun 'vu:nan
vind, sned a vand, skäck, ´snäid
vind, blåst sn ´bLåst -n
vind, i hus sm ´båttn - - 'båttnan
vinge sm vääng 'vängen - vängan
vingelmakare sm 'wingeLmåkar -n - -an
vingla v 'wing/eL -Le -Le,'wä:ka,
(om gående) rä:g/eL rägLe -Le,
'räng/eL -Le -Le.)
vinglig a 'wingLa. Syklistn vär wingLa
vinka v viift 'vifte vifte
wäänk 'wänke -e
vinkel sm 'vinkel -n - vinklan
vinna v viinn vänn 'vånne
vinter sm ´vanter -n - 'vantran
violett a ´li:la
virka v viiärk 'viärke -e
virke sn väärk 'värke
virrig a åmi´kräng
virrvarr sn ´tjårv -e
vis, klok a vu:s, ´kLaok
vis, sätt sn ´vu:s -e. Djär opa di här vuse!
visa v vuus vuust ´vust
visa, sång sf vuus 'vu:sa - vu:sen
visare sm 'vu:sar -n - -an
viska v wiisk 'wiske wiske
vispa v viisp 'vispe vispe
vissla v 'bLister bListre bListre
vissna v 'vi:sn visne visne
däi bårt dao/döödd dött
vita, ägg- sf wiit 'wi:ta - wi:ten
vithårig a 'wi:tha:re
vittja v viitj 'vitje vitje
vittna v 'vi:tn 'vitne vitne
vittne sn 'vi:tn 'vitne - vitna
vittra v 'vitt/er -re -re
volta v sLa: ront ´slao sLäi
votering sf 'åmröstning -a - -en
vrak sn ´vrä:k -e - -a
vred, dörr sn ´vre:d -e - -a
vrida v vruud ´vräid 'vri:di
vril sm ´vru:l -n vruuL 'vru:Lan
vrå sf ´rao - raao 'raoen
vråla v 'bä:Li bäLje bäLje
vurpa v tjiiär a´koll tjiiärd tjiärt
vuxen a foll´växt
vy sm 'eotsikt -n - -an
vykort sn 'vy:kaort -e - -a
vyssja v sööv söövd sövt
våd sf ´vaod -a vaaod 'vaoden
våffeldag sm 'våfeLdä: -n -dåga -n
våffla sf 'vå:feL våfLa - våfLen
våg sf ´vaog -a vaaog 'vaogen
våga v 'tå:ras taordes tå:ras (tårs/
/'tå:ras)[åld. vaaog 'vaoge –e]
våghals sm 'vaoghåsch -n - -an
våghalsig a 'aorädd, 'vaoga, 'dammdrista
vågig a 'vaoga
våld sn ´våld -e
våldgästa v 'vålddjäst -e -e
våldsam a 'våldsäm
våldta v 'våld/tå: -tao -täi
vålla v vååll 'vålle -e
våndas v 'våndes -e -e, 'vä:tes –e -e
vår sm ´vaor -n vaaor 'vaoran.
o vaorn på våren
vår pro (m)'vå:dn (päjk)
(f)'vå:dar (staant)

våra pro (pl) 'vå:der (föräldro),
föräldren våder
vårda v stjiiät stjiiätt ´stjiätt
vårt pro (n) 'vå:dert (heos), heose
vådert, vårt hus
våt, sur a ´bLeot, ´seor
väcka v vääck/vääts (opp)
vääckt väckt
väckarklocka sm 'väckar -n - -an
väg sm ´vä:g -en 'vä:ga -n
väga v 'vä:ga wäägd vägt
(vä:g/'vä:ga), äldre form
: 'vä:ga ´vaog 'vi:gi
väglag sn föör 'fö:re. Före hä vöri bra
häla vantern, män igar värt-
aoföre/ /aofört. dåligt före
vägra v 'vä:ger vägre -re nääik
'näike -e. Ho näike dji
mä peningan
vägskäl sn väga´stji:l -e - -a
väl adv fäl, väl Hä väit do fäl?
Det vet du väl?
väl, drygt adv ´veäL. Hä vär veäL in liter
väl, bra adv bra:. Hån djär arbäite bra.
Han gör arbetet väl/bra)
väldig, stor a 'staorbåLa. Jä hä hågge in
staorbåLa tåll. (Jag har huggit en
väldig/väldigt stor/jättestor/tall)
andra förstärkande ord: 'väldit,
'himla (gLäd), grobi´a:nisk (snäll)
hämsk/ 'rysslit/'aohärrans,
'aokristelit/ för´skrätjelit ari.
väldigt, - adv 'mi:tji, ´a:bårta.
Mitji/abårta staor
- enormt väldigt stor, jättestor, kolossal
väldigt - adv 'aomitji.Dåm hå aomitji kaon å
- mycket kåLvan. Stanta jär aomitji vacker.
Flickan är väldigt vacker
välgjord a 'veäLdjaort
välja v 'vä:Li vääLd väLt
(vä:L/'vä:Li)
välkommen int 'veäL´komin
välsigna v väl´siign väl´signe -e
välskött a 'veäLstjiätt
välvillig v 'vi:li väL viilld 've:la/villt.
Dåm hå ållti villt sö väL. De har
alltid varit så välvilliga
vämjelig a 'wu:meli (äcklig)
vän sm vänn vänn väänn 'vännan
vända v ´snao snaaodd snaott, veet
've:te ve:te. Å sö vete-n gåLn
riggen å djik dädan därifrån
vänja v 'vä:ni veend vent, 'vä:ni sä
vänja sig
vänlig a snäll, 'gaodäkta
vänskap sm 'vännskä:p -en
vänster adv ´vuschter
vänsterhänt a vuschter´hent
vänta v veent 'vente vente
värd sm ´värd -n väärd 'värdan
värd, värt a värd, värt. Hä jär värt mitji.
värde sn väärd 'värde
värdefull a 'värdefoll, 'mitji värd,
'skådali. Böxa jär för skådali
at hä dill wåLas.
värdelös a 'värdeleos, eotan väärd
värdesätta v 'värde/säti -sätt –sätt, estimé:r
-e -e, estomé:r -e -e. Jä es-
timér/estomér/ sät värde opa
att do jäälp mä
värdfolk sn 'värdfåLk -e
värdig a 'värdi.Ho fik i värdi begrävning
värdinna sf vär´dinn -a - -en
värdshus sn djästdjive´ruy -e - -a
värk sm ´värk -en
värka v väärk väärkt värkt
värld sf 'vä:L -a. Förr i väLa.
värld sm ´wä:L -n, i uttrycket: Dåm hå
peningan söm wä:Ln. De har
pengar som gräs
världskrig sn 'värdskri:g -e - -a
världslig a 'värdsli
värma v väärm 'väärmd värmt
värme sm väärm 'värmen
värnlös a 'värnleos
värnplikt sm ´lamp, laomp -en. Jä lag ini
lampen opa I 19 i Baodn
värnpliktig sm ´knäkt -n knääkt 'knäktan
värpa v väärp väärpt värpt,
äägg 'ägge ägge
värt a värt. Hä jär at möda värt!
väsentlig a 'vikti. Hä jär viktit.
väska sf vääsk 'väska - väsken
väsnas v 'väsnes -e -e,
ståårm 'stårme stårme
vässa v wääss wäässt wässt
västanvind sn 'västavä:r -e, (sf) västa (bgg)
väster om pre 'västro. Västro BöLe
västerifrån adv 'västanet. Dåm kåm västanet.
västerut adv 'västadill, ´västereot
väster adv väst
väta sf bLääit 'bLäita
väv sm ´vä:v -en vääv 'vä:van
väva v 'vä:va väävd vävt/'vi:vi
( vä:v/'vä:va)
växa v vääx vääxt växt/'våxe
växel sm ´växel -n 'växel 'växlan
Hån skräiv opa växeln
växelpengar sm 'växelpening -en - -an
växelvis adv 'ömso
växla v 'väx/el -le -le
växt sm ´växt -n vääxt 'växtan
växtlighet sf 'växtlihäit -a

Y

yla, tjuta v djiiäL 'djiäLe djiäLe. Wå
djiäL do för? - gråta, grina
Varför grinar du?
ylle sn ´oll -e
ynklig a 'unseli. Ho suy förskrätjelit
mäger å unseli eot
yr a ´jiär
yra v jiiär 'jiäre -e
yrhätta sf 'jiärhätt -a - -en
yrvaken a 'aomörne
yr-/oväder sn 'illvä:r -e - -a
yster, kvick a ka:t. Hästn jär sö kat idä
ytterkant sm 'ytterkänt -n - -an

Z

zigenare sm si´je:nar -n - -an
zigenerska sf si´je:nersk -a - -en

Å

å sm ´a: -n 'a:a a:an
åder sf ´a:d/er -ra 'a:der 'a:dren
åderlåta v kååpp 'kåppe kåppe
ådrig a 'a:dra
åka v ååk ååkt åkt
åka utför v riinn ränn 'rånne. Ve ränn
eotför Bråbäcksbäcken
vä öLändran
åka skidor v räänn reet ´rent
åka skridsko v skriick 'skricke skricke
åker sm ´a:ker -n 'a:ker 'a:kran
åkeri sn å:ke´ruy -e - -a
åklaga v 'å:kLåga - -
åklagare sm 'å:kLågar -n - -an
åkåmma sf kräämp 'krämpa - krämpen
åksjuk a 'å:ksjiok, 'bi:lsjiok
ålder sm ´ålder -n 'ålder 'åldran
ålderdom sm ålderdaom -en
ålderdomlig a 'gämeLmaoda
ålderdomshem sm 'fåtigå: L -n - -an
- ” - sn 'ålderdaomshäim -e - -a
åldras v 'åldres -e -e
ångra v 'att/er -re -re. 'änd/er -re -re
Ho attre-sä. Hon ångrade sig.
ånyo, igen adv ´ater
år sn ´a:r -e - -a
åra sf aar 'a:ra - a:ren
årstid sm 'a:rstu:d -n - -an
årtal sn 'a:ratä:L -e - -a
ås sm ´a:s -n aas 'a:san
åska sf ååsk 'åska
- ” - v ååsk 'åske -e. I ar hä-nä
åske mitji
åstad adv ´asta. Jä skå gä asta liigg. Jag
ska gå och lägga mig.
åt, till pre a:t. Dji peningan at-n Pär!
Ge pengarna åt/till Pär!
åt, stickande-
- insekter sn ´a:t -e. Gnäddn å swido
kåles ate. Knott och småknott
kallas åt på rikssvenska
åtala v 'å:tåLa - -
åter adv ´ater
återbetala v 'betåLa dillbåka - -
återfinna v fiinn a:t fänn 'fånne
återge v be´rätt -e -e, ´tå:La´åm - -
återgå v gä 'dillbåka dji:k ´gäi
(gä:r/gä:)
återhämta sig v heemt sä 'hemte -e
återkomma v 'kå:ma dillbåka kåm 'ko:mi
(kam/'kå:ma)
återstod sm räst -n rääst 'rästan
återvända v 'kå:ma dillbåka kåm 'ko:mi
(kam/'kå:ma)
åthuta v snååpp a: 'snåppe snåppe
åthutning sf näsa´bränn -a - -en
åtminstone adv ati´muschtåne
åtrå v läängt ätt 'lengte lengte
åtskilligt a 'mi:tji,'mi:tsi
åverkan sm 'skå:da -n - skå:daran

Ä

äcklig a 'wu:meli. Fillheondan jära
wumeli. Fyllbultar är …
äga v ääig ääigd ´äigt
ägare sm 'äigar -n - -an
äggula sf 'äggo:L -a - -en
äggvita sf 'äggwi:t -a - -en
ägna v äägn 'ägne ägne
äkta a 'äkta
äktenskap sn 'äktenskäp -e - -a
älska v titts ´åm, tiickt, tickt
älv sf ´äLv -a ääLv 'äLven
ämna, tänka v Uttrycket: vär'ärne. Jä vär
ärne gä opa avisjaon när do
kåm. Jag ämnade/tänkte just
gå på auktion, när du kom.
ämne sn äämn 'ämne - ämna
än adv än. Ho såv än
ända adv ända. Hån djik ända dill stän
ända, slut sm ´eet 'e:tn - e:tan
ändlöst a 'eoe:tendes. Hä vär i
eoendes arbäit långdraget
ändra v 'änd/er -re -re
ändvända v 'e:tve:t -e -e. Skå ve etvet
brede? brädan
ändå, likväl adv 'ända, lu:ka´veäL. Hån vär
sjiok,ända djik-en dill arbäite
äng sn aandj 'andje - andja
ängel sm 'ängjel -n - ängelan
ängslan sm 'aorao -n
ängslas v 'ängsles -e -e
ängslig a ängsli
änka sf aants 'antsa - antsen
änkling sm 'änkLing -en - -an
ännu adv än, 'faortfårand
äntligen adv 'änteli:gen
ärende sn 'ä:rend -e - -a
ärftlig a 'ärftli
ärg sf ´äri ärja
ärga v 'äri ärje -e.
Kåparn hä ärje
ärlig a 'ärli
ärr sn ´ärr -e - ärra
ärva v äärv äärvd ärvt
äss,spelkort sn ´äss -e - -a
ässja sf 'ä:si ässja - ässjen
äta v 'ä:ta a:t i:ti (i:t/'ä:ta)
ätlig v gä: at'ä:ta , djiik, gäi (gä:r/gä:)
även, t.o.m adv ´dillåvä, ´dillåmä, ´tillåmä
även om kon åm än, dillåvä/tillåmä åm, fäst
även, också adv å
äventyr sn 'äventy:r -e - -a
äventyrare sm 'ä:venty:rar -n - -an
'lökk-sö:kar -n - -an
äventyrerska sf 'ä:venty:rersk -a - -en

Ö

ö sm hååLm 'håLmen - håLman,
sm ´äi -n ääi 'äian
öde a 'ö:de, 'aobebaott. Di där
heose är aobebaott
ödelägga v för´stöör -störd -stört,
för/´däärv därve -e
ödsligt adv 'a:sudes. Heose ligg asudes
ögla sf 'ö:geL ögLa - ögLen
ögelskida sm 'ö:L-änder -n - 'ö:Ländran
skida med ögelbindsle
ögonblick sf ´stå:t -a stååt 'stå:ten. Vent i ståt
Vänta en stund/ett ögonblick!
ögonblickligen adv ögona´krö:k, 'djiänest
ögonkast sn 'ö:gkäst -e - -a
öka v eeok 'eoke eoke
öknamn sn 'eoknämn -e - -a
ökänd a 'åmtåLa
öl sn ´ö:L -e
ölflaska sf 'ö:LfLäsk -a - -en, pilsner-
fLäsk -a - -en
ömhjärtad-
- ömsint a 'gaodäkta
ömklig a 'unseli
ömsa v byyt byytt bytt
önska v ööschk 'öschke öschke,
'vi:li viilld 've:la/villt
(vill/'vi:li)
öppen a 'öppen, 'i:pin
öppenhjärtig a 'fruyspråka
öppna v 'ö:pen 'öppne -e
öre sn öör 'ö:re - ö:ra
örfil sm la´be:t -n - -an, '
horvel -n- -an
örhänge sn 'äirhäng -e - -a
örsprång sm 'ä:irstyng -en
ösa v ääis ääist ´äist. Hån äist öv
batn. Han öste ur båten
ösregn sn 'hällräg/en -ne
ösregna v 'häll/rägen -rägne/rengd
-rengt
öster s öst
öster om pre ´östro. Dåm bao östro byn.
österut adv ´östivi
öva v ööv ö:ve -e
över pre 'i:vi. Hån snörd bålln ivi heose
över, ovanför pre ´övro. FågeLn fLeo övro gåLn
överallt adv 'ållostäsch
överansträngd a 'eotarbäite
överbefolkad a 'överbefåLke
överens adv säms
överenskomma v 'kå:ma säms kåm ko:mi
(kam/'kå:ma)
överensstämma v stääm stäämd stämt
överfall sn 'överfåll -e - -a
överflöd sn 'överfLö:d -e
överföra v föör'i:vi föörd fört
överge v läämn 'lämne/leemd lämt/lemt
överklass sn 'härrskä:p -e - -a,
'härrskäpsfåLk -e
överleva v 'över/leva -levd -levt
(-lev/-leva)
överlägsen a 'märkvärdi, hög´fäLa, även:
'a:bårta/'aomitji 'dokti
överlämna v läämn 'i:vi, 'lämne/leemd
lämt/lemt
övermorgon sm i ´ö:vermårren
övernatta v liigg 'i:vi la:g 'le:ga
överraska v 'ö:verräsk -e -e
överraskad a 'överräske
översätta v 'över/säti -sätt –sätt(-sät/-säti)
övertala v 'övertåLa - -
övriga pro di 'änder
övrigt pro 'änne, (annat)