Julfirandet första delen av 1900-talet.

Inför julen skulle det skuras och städas överallt i hemmet till och med i skåp och garderober. Precis allt porslin i skåpen togs fram och diskades givetvis för hand.
Ingen diskmaskin på den här tiden!
Sedan sattes det fast nya hyllremsor av papper på hyllkanterna i skåpen. Nya gardiner hängdes upp och på 1940-60-talet togs diverse julprydnader fram.
I taket hängde man diagonalt från hörn till hörn hopvikbara pappersgirlanger i olika glada färger, som kunde vara upp till cirka 10 centimeter i diameter.
På väggen sattes det upp någon julbonad av vitt eller rött papper med färggranna mönster. Det pryddes med bilder av tomtar med slädar, grisar, granar, vacker julesnö med mera.
På bordet lade man ofta en löpare av papper med liknande motiv. Det var också vanligt med tomterader av styvt papper som var hopvikbara och kunde ställas till exempel i ett fönster.
Blomkrukorna, som var vanliga lerkrukor och ofta hade blivit fläckiga och fula, gjordes vackrare genom att man runt dem svepte grönt eller rött småveckat kräppapper, som var töjbart i ena riktningen och därför lätt kunde formas efter krukan.
Många täckte hela golvet med trasmattor, både för prydnads skull och för att undvika golvdrag. Tidigare på 1900-talet hade man färre julprydnader, men prydde hemmet så gott man kunde med enkla medel.

Julgranen

En riktig fin julgran hörde julen till, inga plastgranar på den här tiden. I mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige.
Plastgranen dök upp först på 1980-talet.
Mannen i huset hade alltid som uppgift att hämta en gran i skogen, oftast på julaftonsmorgonen eller dagen före.
I toppen på granen satte man en flagga. Det var också vanligt med någon rad med mindre flaggor som hängdes på rad.
På 1940-talet blev det populärt med "pumlor" dvs kulor av tunt glas i olika färger att hänga i granen, de har senare tillverkats i plast.
Hjärtan av glanspapper i två färger tillverkade man själv. De flätades i nederdelen så att de blev rutiga och bildade som en liten korg, där man lade karameller, nötter eller russin.
"Papperskarameller" tillverkade man själva av en styv pappersrulle som kläddes med färggrant silkespapper. Inuti lade man en karamell och i båda ändarna klipptes långa fransar som veckades. Ett vackert blankt bokmärke föreställande en ängel eller en tomte klistrades sedan på. Spritsande kristyrfigurer i pastellfärger även de med bild på ängel eller tomte påklistrad, som hängdes upp i granen med en tråd. Pepparkakor i form av hjärtan, stjärnor, bockar, gubbar och gummor hörde också till.

Levande ljus

Man hade "levande ljus", stearinljus, i granen långt in på 1950-talet. På 50-talet blev det vanligare med elektriska slingor.
Stearinljusen sattes fast i ljushållare av metall som klämdes fast runt grenen, det var svårt att få dem att stå rakt upp, vilket var viktigt både med tanke rinnande stearin och för brandfaran. Märkligt nog inträffade det inte så många bränder i samband med julhelgen.

Ett fantastiskt kort från början av 1900-talet, taget av Agabus Björk i Jämtön. 

På 1940-talet kom julgransfoten, som var avsedd att ha vatten i. Tidigare på seklet satte man fast granen på ett träkors, eftersom det inte var så varmt inne i bostäderna klarade sig granen ganska bra utan att barra alltför mycket.

På tjugondag Knut var det dags för julgransplundring. Då "klädde" man av granen och barnen fick dela på karameller och annat ätbart, ett riktigt kalas blev det, kanske fick man smaka på någon kristyrfigur. Kristyrfigurerna skulle vanligtvis sparas till kommande jular. 

Julmaten

Bönder som hade en gris slaktade den till jul. Det mesta togs tillvara från den slaktade grisen. Oftast tävlades det i byarna om vem som hade den största och tyngsta grisen, ju fetare desto bättre. Skinka, pressylta, sidfläsk, kalvsylta och julkorv. Man gjorde inlagda rödbetor från den egna täppan. Även bryggde man dricka på enbär och dessutom stöpte man egna ljus. 

Det var vanligt att låta röka en bit av skinkan. Lutfisken, som var viktig på julbordet, köptes oftast torkad, lades i blöt i vatten en tid före jul. Av tradition oftast på Anna dagen - 9:onde december.
Det fanns de som i brist på lutfisk i stället använde saltad torkad gädda, vilket gick hur bra som helst.
Risgrynsgröt hörde till julmaten, liksom "dopp i gryta", bröd doppades i spadet som skinkan kokats i.

Vetebröd, pepparkakor, saffransbröd, munkar, och flottyrkokta anisbröd var det vanligaste fikabrödet till kaffet. Ibland även socker struvor. 

Det skulle även finnas hemmagjorda godsaker som knäck, nougat, marmelad och polkagrisar. 

Julklapparna

Fram till slutet av 1930-talet var det inte vanligt att en utklädd tomte kom med julklapparna

I början av 1930-talet när någon kom med tomtemask och klädd ut till tomte var det stor uppståndelse och både barn och vuxna var rädda för tomten.
Tidigare gick julklappsutdelningen ut på att någon öppnade dörren till huset familjen bodde i och kastade in några paket, som i regel var mjuka och innehöll nyttiga saker e klädesplagg, hemstickade strumpor och sockar. Om det var någon hård sak exempelvis en hemgjord leksakshäst av trä, sköts den försiktigt in genom dörren. Eftersom det inte var så ljust inne och det skedde så fort var det omöjligt att se vem givaren var. Det var också vanligt att barn själv tillverkade några saker och kastade in dem i sina kamraters hem.

Julottan - gammal tradition

På juldagsmorgonen var det och är än idag tradition att besöka julottan i Råneå kyrka. På namnet hör man att det var tidigt på morgonen denna gudstjänst äger rum. Kommer ihåg att jag och min nära släkting Hillevi var på julotta i slutet av 1950 - talet i Råneås vackra kyrka. Klockan 7 på morgonen började denna tradition . Fullsatt och folkligt var det allt. En upplevelse! När vi kom hem så gick jag och sova - lite till . 
På 1950-talets senare halva började byarna runt omkring Råneå ha byggt upp egna kapell och småkyrkor och givetvis blev det så att julottan hölls där istället.

 Råneå kyrka 
Foto: Peter Henriksson

   
Forsnäs kapell och Jämtö småkyrka håller fortfarande denna tradition vid liv

Körsång hör julen till              Foto: Peter Henriksson

Julfirandet senare delen av 1900-talet

Att fira jul kom allt mer att präglas av ett överflöd av mat och julklappar på grund av att människor hade fått betydligt mera pengar att handla för. Nu dignade julbordet av allehanda matvaror, men skinka, lax, köttbullar, Janssons frestelse, lutfisk och risgrynsgröt behöll ändå sin starka ställning som oumbärliga på julbordet.

Nu har exempelvis lutfisken nästan helt försvunnit från julbordet, tomtegröten kanske man äter istället på julaftonsmorgonen.
Jultomten är en viktig person än idag, speciellt när det finns barn i familjen. Oftast är det fortfarande mannen i huset som är ute i ärende som utför denna viktiga "mission".
Julklapparna är alltmer tekniskt komplicerade. Nästan ingen i dag tillverkar egna julklappar. På 1990-talet tas de första stegen mot E-handel, som sedan kommer att förändra handeln.

Julfirandet i klass 3 i Råneå skolan . Året är 1986 . Bakre raden : Maria Lidman, Carola Platemark, framför sitter Maria Andersson , bakom Therese Östling , framför sitter Malin Holmkvist , främre raden Helen Strömbäck och Kajsa Gunnarstedt. Desireé Grönberg är lärare . 

Även om jultraditionen hela tiden förändrats, finns för vissa möjlighet, att skicka julkort . I Sverige år 2019 skickades det cirka 18 miljoner julkort. På 1980 - talet skickades det över 90 miljoner med " snigelpost ". Jag är fortfarande en man som håller på dessa traditioner. Härligt med julkort som visar vita gnistrande snöiga landskap med bjällerklangs- slädar. Ofta med glada tomtar åkandes med. Domherren är en fågel som med sina vackra klara färger förknippas med julen. 

Julskyltning

Jag som är född i slutet av 1940-talet tyckte att det här med julskyltning i Råneå var väldigt spännande.

Julskyltningen var oftast en söndag i december och dagen innan, lördag täckte affärsinnehavare för sina skyltfönster, för att förbereda inför söndagen.
Oftast kl 13.00 på söndag öppnades skyltfönstren upp och då gick råneborna ut i samhället för att ta del av utbudet.

Kommer ihåg att Råneå Bokhandel (Lindahls) hade ett tåg som gick på batterier som kostade 67:50, som jag drömde om att få som julklapp, men det var inte möjligt av ekonomiska skäl.

Sedan började föreningarna tjäna lite pengar på denna "julskyltning", lotterier började förekomma, Lions sålde julgranar och julkransar, Råneå Hantverksförening sålde sina egentillverkade produkter.

IFK Råneå började anordna julmarknad i Sporthallen

Festligt och välbesökt, men konkurrensen från andra marknader och att föreningen måste täcka det nya sporthallsgolvet, för många tusenlappar, gjorde att en trevlig jultradition har tillfälligt (förhoppningsvis) tagit slut.

Lions i Råneå kommer att arrangera en julmarknad i centrala Råneå, med Norrbottens lucior, häst med släde, dans kring granen, glögg, lotterier med mera. Lördag 9 december 2017 kommer detta att äga rum.
På ett sätt är vi tillbaka till hur det var på 1950-60 talet - mycket bra.

När Råneå i början av 2000-talet började ta emot personer som farit illa i inbördeskriget i bl a Bosnien, fick Råneå ett mångkulturellt firande . Utvecklande och intressant - som synes på bilden.

Luciafirande är en gammal tradition för ung som gammal. 

Luciafirande i Jämtön

Lite äldre lucior i Jämtön


Viktoria Grahn Grönberg och Alexandra Månälva Mirijamdotter som lucior, tärna Sara Norberg och tomte  Samuel Grahn

Råneskolans julspel

Från 1950-talet och fram till slutet av 1980-talet var det tradition att Råneskolan stod för ett julspel, som var uppskattat av alla. 

 Kalle Ankas Julafton i tecknad Walt Disney film på TV

På julaftonens eftermiddag är det numera ända sen början av 1970-talet obligatoriskt med tecknade Disney filmer,  Askungen, Robin Hood, Tomteverkstaden, Kalle Anka, tjuren Ferdinand med flera.
Det har funnits intresse att förnya innehållet i dessa tecknade filmer, men vi vill ha det som det alltid har varit.

År 1997 hade detta program 4,3 miljoner personer som tittade. Arne Weise, firade detta år 25-årsjubileum som julvärd. Eftersom det numera finns flera TV-kanaler som slåss om tittarna, så kommer dessa tittarsiffror aldrig att uppnås igen. 

Trevligt att träffas

Grannarna Ann-Marie Lindqvist och Lisa Thornberg umgås hemma hos Lisa, luciakaffe med många goda bakverk.

Årets julklapp 1988-2019

1988 Bakmaskin
1989 Videokamera
1990 Wok
1991 CD-spelare
1992 TV-spel
1993 Parfym
1994 Mobiltelefon
1995 CD
1996 Internetpaket
1997 Elektroniska husdjur, t ex Tamagotchi
1998 Datorspel
1999 Böcker, särskilt Bibeln (som kom i en ny svensk översättning)
2000 DVD-spelare
2001 Verktyg
2002 Kokbok
2003 Mössa
2004 Platt-TV
2005 Pokerset
2006 Ljudbok
2007 GPS-mottagare
2008 Upplevelsepresent
2009 Spikmatta
2010 Surfplatta
2011 Matkasse
2012 Hörlurar
2013 Råsaftscentrifug
2014 Träningsarmband
2015 Robotdammsugare
2016 VR-glasögon
2017 Elcykel
2018 Återvunna kläder
2019 Mobillåda

2020 stormköket

2021 evenemangsbiljetten

2022 - Då är året julklapp , " Det hemstickade plagget " . Som ger omtanke och värme för nära och kära. samtidigt som det ger värme. Bättre kan det inte bli . 

Lite tankar : 

När man läser denna lista så kommer man onekligen ihåg mycket av utvecklingen i samhället, ganska intressant faktiskt.
Tycker att 2018-års julklapp "Återvunna kläder" är det vi kan vara mest stolta över.
Julhandeln har ändrats ganska mycket under de senaste åren när "trenden" från USA vid namn Black Friday infann sig. En amerikansk tradition som hänger ihop med Thanksgiving,  ibland kallad tacksägelsedagen.

Nu har mycket av direkthandeln och även internethandeln  både i Råneå/Luleå/Sverige förflyttat från december till november. I år inföll det den 29 november. År 2018 köpte vi svenskar denna dag för 6.6 miljarder. I USA för 175 miljarder . Då förstår ni.  

Källor: Boken Böle- Vår by vid Råneåälven - utgiven 2001, Google, egen forskning

Tack till: Birgitta Johansson Norberg för korrektur/layout