Jacob Dalberg, kyrkoherde i Råneå församling (1847-1984) var en person som kom att betyda mycket för att alla barn fick möjlighet att gå i skola i församlingen. 1858 fick Råneå sin första fasta skola. I by efter by uppfördes roteskolhus. Det var församlingarna, i det här fallet Råneå församling, som organiserade undervisningen.

Roteskolhuset i Böle.

I slutet av 1860 - talet fanns det i Råneå socken en fast skola och två ambulerande, som flyttade mellan ett flertal rotar varje år. Därför fick barnen i bästa fall gå i skolan bara 2-3 månader per år. Av ett protokoll kan man läsa av att det fanns ett skolhus i Böle redan år 1870 eller kanske lite tidigare. 

Församlingen och byamännen i Böle hade lite olika åsikter om vem som skulle bekosta denna nyinrättade skola. Skolrotarna hade skyldighet att hålla skollokal,inredning, ved med mera. Och det låg på byamännens ansvar.  Denna tid var det stor fattigdom i Sverige, Råneå socken inget undantag. 

Anna Westerdahl
Böleprofil var född 1906, var själv elev i skolan i Böle mellan åren 1913-1919. Senare lärare åren 1927-1966. Anna första lärarinna hette Adina Nilsson (Bergström). Klasserna 3-6 undervisades i tre timmar på förmiddagen, klasserna 1-2 undervisades två timmar på eftermiddagen. Onsdagar var lediga för klasserna 3-6 medan klasserna 1-2 hade en heldag i skolan.

Höstterminen började i mitten av september, ett långt jullov hade eleverna. Vårterminen slutade 31 maj. Lördagar var skoldag till 1968.

I Böle hyrdes bagarstugan hos Magnus Johansson som skolsal för klasserna 1-2. Lärarinnan Ragnhild Vitman bodde i de två rum som fanns i stora byggnaden. I klass tre blev Emma Sundling (Broström) lärare för Anna, då fick hon gå i den "riktiga" skolan. På den här tiden var det ej så viktigt om något barn ville vara hemma från skolan. Det hette "att hjälpa till hemma" men Anna trivdes i skolan och var alltid på plats i sin skolbänk. Höstterminen 1918 blev Olga Vikman (Hedlund) från Piteå Annas lärare i klass 6. Tur att hon inte antog erbjudandet att sluta efter 5 skolår.

Skolhuset stod mellan Normans och Jonathan Thingvalls endast ett par meter från byavägen, som var ytterst smal. Skoltomt fanns inte utan man kom direkt ut på vägen, lite trafik var det som tur var under 1910-20 talet. Runt skolbyggnaden var det odlad mark, så någon lekplats fanns det inte. Vintertid då marken var frusen, var det större möjlighet till lek och upptåg.

Skolsalen upptog husets bredd, hade fyra fönster av vilka en skymdes av den svarta tavlan. Vedlår, kamin och kanske - klädhylla upptog en vägg. Andra delen av huset var kök och ett rum för läraren. Vedboden var sammanbyggt med köket,vid vedboden lärarens dass(utetoalett) även barnens dass.

Allt fungerade. Städerska fanns inte utan barnen fick sköta städningen. Två flickor och två pojkar fick en dag i veckan, efter skoldagens slut, stanna kvar och städa. Pojkarna drog bänkarna åt sidan och flickorna sopade golvet med kvastar av björkris. Pojkarna var ansvariga att bära in ved till kaminen. Golvet i skolsalen var ett grovt obehandlat trägolv som skurades en gång i månaden.

Förändring på gång
En vårdag 1919 hände det annorlunda saker. Lärarinnan Olga Vikman ordnade så att alla eleverna fick ha en utflykt till Kvarnbäcken. Alla eleverna hade matsäck med. En något skranglig bro ledde elever och lärare över bäcken till Kvarnslätten. Man gjorde upp eld, halstrade korv och trivdes. Sen ordnades det lekar. Ibland kunde det hända (senare) att barn från Råneåskolan kom samtidigt till Kvarnbäcken. En tradition blev det för Böleskolan att årligen ha en utflykt till denna plats. Sedan år 1999 ordnar föreningarna i Böle Kvarnträffen, då träffas man åter på denna vackra plats och lite nostalgiska minnen kommer säkert att berättas igen. 

Kvarnbäcken: Utflyktsmål för många personer Foto Anders Norman

Planer på ett nytt skolhus
Vid byastämman den 4 oktober 1920 anser byamännen att det är bäst att centralisera skolan, så att små, mellan och folkskolan koncentreras till samma plats. Den gamla skolan var för liten, och lösningen med att hålla undervisning på flera platser i Böle var inte så lyckad. Missionshusets lilla sal var en sådan plats.

Böleskolan med elever och lärarinnans Maj Öjelands svarta PV i bakgrunden.

Enligt kyrkostämmans protokoll den 13 december 1930 beslutas att köpa en skoltomt för ett pris av 25 öre per kvm. Det skulle vara en tomt på August Enströms hemman. I en skrivelse undertecknad av 82 personer hade Böles byamän genom Hjalmar Johansson framfört yrkande om att tomten skulle förläggas dit. Så fick då Böle sin efterlängtade nya skola 1934. Därmed användes inte längre den gamla skolan. I den nya skolan bedrevs till en början undervisning i tre klassrum. Längre fram användes endast två skolsalar, trots att eleverna gick i sex olika årskurser. Från och med året 1942 tillkom årskurs 7. Som några år senare flyttades till Råneå. 

Råneå Skoldistrikt - Regler för ungdom
I betygsboken kunde elever ,målsmän och andra intresserade ta del av information som var viktigt då - kanske även till viss del nu:

1. Uppförande i hemmet.
Hjälp dina föräldrar! Var snäll mot dina syskon! Gör dina föräldrar glädje!

2. Uppförande i skolan.
Visa aktning och lydnad mot dina lärare och lärarinnor! Utför allt ditt arbete med noggrannhet. Skada icke skolans tillhörigheter! Bekänn din förseelse och tillåt aldrig att en annan straffas i i ditt ställe. Var hövlig och vänlig mot dina kamrater! Visa icke humör i lek! Gör icke narr av dina kamrater och giv dem icke öknamn! Iakttag i allt skolans ordningsregler!

3. Uppförande på vägen.
Hälsa på ankommande personer! Skriv och rita ej på väggar och plank! Skada ej staket, buskar, träd och andra föremål! Kasta aldrig stenar! Gör icke narr av ålderstigna,illa klädda eller ofärdiga personer!

4. Uppförande i allmänhet.
Var ärlig, sanningsenlig och anständig! Begagna icke svordom, Guds namns missbruk eller oanständiga ord! Helga sabbaten! Fly dåligt sällskap, spritdrycker och tobak! Sköt dig själv och blanda dig ej i andras angelägenheter! Var hövlig och uppmärksam mot alla, vare sig fattiga eller rika, låga eller höga! "Allt det i viljen människorna skola gör Eder, det gören I och dem!" Var mild mot djuren och misshandla dem aldrig!

Visa denna bild       Skolklass 1945

Dessa elever fick betyg i ämnena: Uppförande, ordning, modersmålet där ingick två ämnen Tal och läsövningar skrivning och språklära, kristendomskunskap, räkning och geometri, hembygdskunskap, geografi, naturkunskap, historia, välskrivning, teckning. sång, gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel och slöjd. 

Följande vitsord användes:
För kunskaper och färdigheter: Berömlig då fick eleven ett stort A i betyg, med utmärkt beröm godkänd - a (lilla a) i betyg, med beröm godkänd- AB i betyg, med nöje godkänd- Ba i betyg, godkänd- B i betyg, icke fullt godkänd- Bc i betyg, underkänd- C i betyg. 

För uppförande: Mycket gott- A i betyg, gott- B i betyg, mindre gott- C i betyg, klandervärt- D i betyg. 

För ordning: Mycket god- A i betyg, god- B i betyg, och mindre god - C i betyg.

Uppgift om skolgång.
Dagar frånvarande : Under läsåret som då som nu var höst/vårtermin antecknades de dagar eleven var frånvarande: Orsakerna kunde vara "Smittosam sjukdom i hemmet",brist på kläder och skodom, naturhinder, annat giltigt förfall, ej giltigt förfall.

Skolvägen över Råneåälven. 
Södra Böle (Näset) var en plats där barnen på 1940-50 talet fick på ett strapatsrikt sätt ta sig över Råneåälven för att få gå skola i Böle. Närmare dit än till Råneå. På hösten när det var mörkt eller dimmigt på morgonen var det ej så lätt att orientera sig de cirka 300 metrarna över älven. Det enda ljus som fanns att orientera sig från var "Strandbökostogo" alltså Strands bagarstuga. På väg till stugan såg man de de fyra husens lampor ned till stranden, sedan försvann de svaga ljusen i dimman. Man rodde över älven, inte alltid så lätt när det fann timmerbommar som blockerade färdvägen. Under förvintern och eftervintern var det skidorna eller att gå i förhoppningsvis uppgjorda spår med häst. Minst 30 skolbarn från Näset har haft samma upplevelser med att ta sig till och från Böleskolan. Anders Norman var den sista eleven och Rolf Norman den näst sista som hade denna besvärliga väg för att få gå 6 år i skola.   

Sim- skola 1949 Visa denna bild

Höstterminen 1952 blev platsen vid Böle småskola ledig. Efter många om och men så fick Anna Westerdahl den tjänsten. För henne var det en välsignelse att få arbete i byn där hon bodde och hade gått skola i unga år. Hon nåddes av det beskedet när hon satt i Strömsundshemmets kyrksal och lyssnade på ett föredrag. det var en glad Helmer Norman som ringde och förmedlade den glada nyheten. Inget ont om Mjöträsk där hon varit lärare de sista 10 åren men att komma hem det var ändå det hon ville mest. Anna efterträdde Berta Hägg, nybliven pensionär.

Många minnen
Varje höst användes en av de halva idrottsdagarna till att gå upp till Bölsberget. Där blev det tävlingar och lekar av alla slag. En annan halv idrottsdag gick åt till skridskoåkning vid Råneåälven. givetvis när isen så tillät. Julfesten var dock det förnämsta minnen från skolåren. Lärarna delade ut, i god tid, dela ut rollet till barnen som skulle vara med i olika pjäser. Sånger skulle övas. Alla barn var ivriga och gjorde sitt bästa för att allt skulle bli så bar som möjligt. Julfesten hölls i Missionshuset, stora salen var fullsatt. Traditionella julspel, Jesus födelse. de tre vice männen, mammorna var snälla och stod för kaffekokning och servering m.m.

Bölebon Sten Sjöberg började hösten 1953 i årsklass 1. Eftersom han var lite olydig så kommer han ihåg att han fick stå i skamvrån. Det var lärarinnan Anna Westerdahl som utdelade det straffet. Orsaken var lite osämja mellan vissa pojkar. 

Skolan upphörde vid vårterminens slut 1966. Eleverna i årskurs 1-6 kom att åka skolbuss till skolan i Råneå. En lösning som godtogs utan större invändning av alla. Beroende på att antalet barn minskade och skolan började bli omodern.

Visa denna bild

Källor: Boken Böle Vår by vid Råneåälven, lån av material från Bert Larsson, intervju Sten Sjöberg.

Tack även till Lars Sjöberg Webbansvarig i Raan.nu, Johan Asplund- Layout,

Redaktör: Kent Höglund