Albin Johansson på kökssoffan

Under hela min barndom och ungdom bodde Albin Johansson och hans fru Alma i övervåningen i mitt föräldrahem. För mig var de farbror Albin och tant Alma och jag visste inget annat än att de skulle bo där. Mitt föräldrahem, som min pappa Egon Andersson byggde i slutet på 1920-talet, ligger på en avstyckning från stamfastigheten PärHärs.  Pappa var PärHärsa-Egon och jag blev PärHärsa-Birgit. Jag föddes i juni 1939.

Min avsikt är att berätta om en del minnen jag har av farbror Albin.
Farbror Albins föräldrar var arbetaren Petter Johansson(f. 1848) och Maja Magdalena Larsdotter( f.1846). De bodde i soldattorpet Triumf  baki Bränna där hans farfar Johan Triumf  (1804-1868) bott som fältjägare. Albin föddes 5 sept. 1882. Jag minns att äldre personer i byn kallade honom för Triumf-Albin.  På bygdemål förstås.

Den 25 maj 1910 gifte sig Albin med Edit Elisabeth Kletus  f. 10 juli 1892 i Pitholm. De flyttade till Malmberget och där föddes deras 2 barn, Georg Harald 24 nov. 1910 och Ebba Hillevi 1 okt. 1912.  Albin är då antecknad som arbetare i kyrkobokföringen.  Den 11 april 1914 dog Edit. Dödsorsak: Organiskt hjärtfel och hjärnblödning.

Albin blev kvar till 1920. Han skrivs som utflyttad snickare med barn 24 dec 1920. Inflyttad samma dag till Vitån 1:12. Lägenhet Brännbacken, Ida Erika Malms sterbhus. Senare som ägare till fastigheten.
Albin gifte sig 17 mars 1929 med Alma Pettersson från Vitå, d.v.s. det som blev tant Alma för mig. Kanske var hon piga hos honom till en början?   När de flyttade till mitt föräldrahem är lite oklart men någon berättade att Albin kom till pappa och ville hyra övervåningen. Den var då inte inredd. Vem som gjorde den klar för inflyttning vet jag inte men det gick nog lite snabbt. Vatten blev indraget men en vask för avloppsvatten ordnades aldrig.  Pappa och mamma gifte sig 1932 och det var någon gång därefter de blev hyresgäster i huset. 
Farbror Albin och tant Alma bodde i ett rum och kök. Sovalkov kunde användas sommartid. I kallfarstun hade de bl.a. en mangel och ett skåp. Vad de förvarade i skåpet minns jag inte. Minns inte att jag någonsin fick se det. Däremot stod bl.a. ett antal väckarklockor som aldrig blivit lagade uppe på skåpet. Farbror Albin var fritidsurmakare.

I köket fanns en soffa som de sov i, ett matbord, tre stolar, en liten stol, ett brunt skåp med två dörrar och två lådor samt en symaskin. Klocka på väggen och likaså en ”påse” för förvaring av äldre tidningar.  Dagens tidningar Norrskensflamman och NSD låg vid fotänden på soffan när de var lästa. På en krok vid dörren hängde man ytterkläderna. Ovanför diskbänken fanns en hylla. Under diskbänken vedlår och plats för slaskhinken och tvättfat. Under snedtaket hade ett skafferi och förråd byggts och det räckte för dem.
I kammaren som de sa fanns en uppbäddad gustaviansk säng, stor byrå, salsbord och stolar, spegelbyrå, litet bord med stor radio på, piedestal för blommor och en orgel. Det var nog ingen av dem som spelade, kanske första hustrun?  När det var dags för nyheter från TT satt farbror Albin på stolen bredvid radion och lyssnade. På en hylla under bordet med radion låg bl.a. boken ”Med örnen mot polen”. Den fick jag låna och läste flera gånger.
Farbror Albins plats vid köksbordet som stod vid fönstret mot norr var så att han kunde se bort mot landsvägen. Vilka for inåt eller utåt byn?  Man hade kontroll på varandra förr. Han satt där när han åt, läste tidningen eller lagade klockor. När han gjorde det senare stod jag ofta på knä på stolen mitt emot och tittade på alla smådelar han plockade ut.

Värmekällor var järnspis i köket och en kakelugn i rummet. Kakelugnen behövde nog inte eldas så ofta. Värmen kom från undervåningen. Ved fick de skaffa själva. Det var säkert han själv som hade byggt en liten vedbod. Tant Alma var den som bar ut slask och bar in ved. Veden bar hon i en typ av förkläde av säckväv. 

Tant Alma arbetade med sitt hem, lagade mat, bakade, tvättade, sydde, stickade, handlade mat i Konsum mm. Då hemmet inte var så stort och de inte hade några barn hade hon tid att cykla eller gå iväg på visiter. Farbror Albin cyklade, tog sparken vintertid, till sin snickeriverkstad. Vet inte när han började sin verksamhet där. Minns bara att jag under alla år bara varit där en gång. Verkstaden låg nära skolan. Snickeriverkstaden sålde han till Sixten Berggren när åldern tog ut sin rätt. Huset syns på bilden id 16615 med titeln Ungdom bland Vitås bilder på hemsidan Raan.nu. Han snickrade bl.a. möbler. Varje dag kom han hem för middag vid 12-13 tiden. Arbetsdagen var slut ca kl 17. När han kom hem ”stekte” han ofta limpskivor med smör på i ugnen och drack te. Jag fick smaka många gånger. Tant Alma tyckte att han slösade med smöret ibland. Kvällsgröt vid 19-tiden. 

Allers var en tidning som farbror Albin köpte hela livet tror jag. Jag frågade om han inte skulle prenumerera men det gjorde han aldrig. Han köpte lösnr i Konsum. Jag satt många, många gånger vid deras köksbord och läste Allers när det var ny tidning på gång. Hela vinden på verkstaden var nog full med gamla Allers, ända från 20-talet. När jag var sjuk brukade jag be honom ta hem en bunt och det var hur roligt som helst att läsa i dessa gamla tidningar. Sent 40-tal eller tidigt 50-tal var det en stor pappersinsamling och då hade han lämnat alla tidningar där.

I början på 50-talet började folk rusta upp/modernisera sina hus. Det skulle pappa också göra, mycket var förberett och våra hyresgäster uppsagda. De köpte Skogqvists en bit inåt byn och började röja och förbereda flytt. Jag vill minnas att jag tyckte de var gamla och att det kändes tråkigt att de skulle flytta. Pappa blev sjuk och efter hans död 1952 fick de bo kvar. Min bror Ingemar var då liten och farbror Albin brydde sig mycket om honom. Tyvärr med för mycket söta karameller som alltid fanns i en skål i det bruna skåpet. Tänderna tog stryk.

PRO bildades någon gång på 40-talet men när föreningen bildades i Vitå vet jag inte, bara att Albin Johansson var dess ordförande någon tid. Under den tiden anordnades ca 1949-50  en resa upp till Gällivare och sedan via Tärendö ned längs Torne älv. Pappa, mamma och jag fick åka med på resan och vad jag minns bäst är resan upp på Dundret. Skogen nedanför såg ut som fräken tyckte jag. Vi besökte även Hietalas handelsträdgård i Torakankorva och köpte bl.a. gurkor.

Efter pappas bortgång kom Bernhard Andersson (gift med mormor och Holgers pappa) nästan varje dag till oss och hjälpte mamma t.ex. att bära in ved.  Det blev naturligtvis kaffe med dopp och farbror Albin kom ned till oss och vad de pratade! Olika politiska åsikter hade de men de berättade också om händelser i sina liv. Farbror Albin började ofta med: När vi satte upp arbetsstugorna i Tärendö…..   Arbetsstugor har sin egen historia. Det var väl bl.a. med det han arbetade efter sin första frus död.

1964 var det tvunget för farbror Albin och tant Alma att flytta till ålderdomshem. De orkade inte bo kvar. Han dog 1965 och jag tror att han dog av leda, han tappade möjligheten att se vad som hände i byn. När han tittade ut genom sitt fönster på ålderdomshemmet var det bara några björkar han såg.

Tant Alma som levde ytterligare några år blommade upp. Hade de kanske bara haft ett resonemangsäktenskap?

Saltsjöbaden 2015-01-17

Birgit Strehlenert    född Andersson