Vi samlades vid Blekemåla som numera bebos av Berit Jofjärd. Förutom vi historieintresserade så deltog även ett antal hundar. Våra fyrbenta vänner ville också vara med och "yttra" sig så det blev ett flitigt meningsytbyte till en början. Efter en stund lyckades vi skapa ordning i leden, och vår ciceron Gunvor Johansson kunde börja sin föreläsning.

Gunvor Johansson föreläser om byns historia. 

Gunvor berättade först  om Blekemålas historia. Fiskaren Emanuel Eriksson flyttade från yttre skärgården in till byn med sin familj. Han köpte det gamla soldattorpet och senare en allmänning av byborna, och fick därigenom ett eget hemman. Gunvor berättade, med stort engagemang,  om flera generationer människor som bott i byn. Med sin stora kunskap om de enskilda personerna och deras namn och levnadsöden, så kändes det nästan som om de var våra egna bekanta. Hon beskrev de svåra levnadsförhållanden som människorna hade att kämpa emot.

Gunvor har nyligen skrivit en lång berättelse över livsvillkoren under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och dessa kunskaper kom nu väl till pass. Historien är uppbyggd så att Gunvor följer en släkting som föddes på Utaheda. Kvinnan går från gård till gård och drar sig till minnes hur de enskilda personerna levde. Hon berättar vilka problem de hade med fattigdom och familjetvister.

En intresserad publik lyssnar till föreläsningen.

Vi vandrade vidare efter byavägen och Gunvor berättade om de människor som bott i varje gård.

Vandringen avslutades med att vi återvände till Blekemåla. Där bjöd byns intresseförening på fika.

I mitten Sixten Johansson och till höger sonen Andreas.

Vi fortsatte diskutera byns historia under gemytliga former. Humöret var på topp. Diskussionerna drog ut på tiden och först efter tre timmar var vi klara att avsluta.  Alla verkade glada och nöjda över evenemanget.

Efter vandringen bjöd byns intresseförening på fika.

Mjöfjärden i juli 2014

Leif Hansson