Våra sponsorer

Länk till Italic AB hemsida, öppnas i nytt fönster

Länk till Leif Larsson hemsida, öppnas i nytt fönster

Länk till Laitis hemsida, öppnas i nytt fönster

 


Raan.nu logo 

 
Logga in
 BÖLE  DEGERSEL  FORSNÄS  FORSTRÄSKHED  GUNNARSBYN  HÖGSÖN  JÄMTÖN  LÅNGTJÄRN-HEDEN  MJÖFJÄRDEN  MJÖTRÄSK  NEDRE FLÅSJÖN  NIEMISEL  ORRBYN  PRÄSTHOLM  RÅNEÅ  SÖRBYN  VITÅ  VITÅFORS  ÄNGESTRÄSK  ÖVRE-RÅNEÅ SOCKEN  ÖVRE-VITÅDALEN 
Endast medlemmar i Raan.nu kan se denna sida.
För att bli medlem klicka här:

BLI MEDLEM

(det kostar endast 100 sek/år och familj)

<< Tillbaka till Raan.nu startsida <<

 

Den stora snövintern 1936

Den omtalade snövintern 1936 var nog den svåraste som förekommit på senare tid. I övre delarna av Råneå kommun var snötäcket 1,5 till 2 meter djupt i början av februari. De gamla berättade många gånger om denna vinter. De var så djup snö att man grävde tunnlar mellan huset och lagård och vedbod. De var lättare så, än att skotta snö eller trampa i den djupa snön.

 

Värst drabbad blev skogsarbetet som kunde inbringa 80 kronor på två månader per man  eller häst. Det var svårt att kunna leva och försörja sina familjer på dessa låga inkomster. Man kan förstå att det var svårt med så djup snö i skogen. För det första var stämpelmärkerna på träden som skulle avverkas ungefär 1,30 meter ovan mark och för att ta reda på vilka träd som fick avverkas så var man tvungen att skotta runt varje träd. Då gropen  1,5 till 2 meter djup var uppskottad så skulle trädet fällas och i denna djupa gropen var det farligt att vara då trädet föll. Det var så mycket snö att  avverkningarna måste avbrytas och även strejker förekom. Hästarna kunde inte ta sig fram i den djupa snön utan man var tvungen att skotta upp vägar för hand.

Många Råneåbor åkte hem efter att ha gjort fruktlösa ansträngningar för att få ned virket i den djupa snön. Det var inte ovanligt att de som köpt hästar för dyra pengar fick stora ekonomiska problem. Till exempel kostade en häst med utrustning upp mot 350 kr.

En tidsbild från en timmerkoja februari 1936 NK: "Man ser bara taket på timmerkojan och knappast det. Skorstenen syns inte heller, gömd av snö som den är, men det ryker och pyr från ett hål någonstans däruppe på en snödriva - kojan! Det är skottat en djup kanal uppifrån timmerväggen ner till kojan, så att dörren kan skjutas upp  och igen, men på morgnarna så vill det flera karlars styrka till för att bända upp dörren, som är snöad igen ordentligt"

"- Jag tror vi kommer en vacker dag att snöa in ordentligt, och ingen kommer att finna oss" säger en pessimistisk gubbe.

"De våta Vadmalsbyxorna fladdra för draget där under taket i farligt närhet av elden. Grova strumpor som lukta fotsvett och fårull hänger här och var på spikarna, stövlar på andra krokar. Det är precis som om ett kompani krigare samlat sig efter en batalj. Och batalj har det varit i dag. Mången kallar också arbetet för "Allmänna kriget". Men ett friskt och hurtigt gäng av karlar, som inte äro rädda för att hugga i hårt och vägande"

I ett uttalande från Skogs- och Flottnings avdelningen i Råneå kommun skriver de följande i NSD "Varje äldre skogarbetare förklarar att de aldrig upplevat någon vinter med liknande svårighetsgrad. Det är då lätt att förstå, hur arbetarnas ställning blir med de ytterligt låga löner som nu genomgående äro rådande"

De fortsätter vidare "Avdelningen uppmanar Råneå sockens kommunala myndigheter att noga följa med utvecklingen av den hjälpverksamhet som staten eller bolagen åläggas utöva mot de nödlidande skogsarbetarna, och i den mån detta är dem möjligt se till att skogsarbetarna inom kommunen bli hjälpta så långt detta är möjligt"

Ungefär 25 % av den planerade avverkningen kunde utföras och det innebar att industrin och sågverken fick stora problem vilket innebar uppsägningar av arbetarna. Exporten av massan och det sågade virket var mycket viktig för Sveriges ekonomi.

För att försöka lindra nöden för skogsfolket reste en delegation från ett tiotal  kommuner  ner till Stockholm för överläggningar med statsmakterna i anledning av den svåra situationen i skogarna. Landshövding Gärde var till en början avvaktande till att begära hjälp och ett ingripande av statsmakten men ändrade sig då han åkt runt i Länet och sett den svåra och besvärliga snöförhållanden som rådde.

Länsstyrelsen begärde 320 ton nödmjöl för utdelning till kommunerna i Norrbotten. Länsstyrelsen i Luleå meddelade  jordbruksministern att en förnyad utdelning av 4500 kg spillånga till hjälpbehövande inom länet skulle hälsas med den största tillfredsställelse. Därför att stora delar av befolkningen i länet har det ekonomiskt sämre ställt en vanligt p g a de försvårande arbetsförhållandena i skogen.

Källor: tidningarna NSD,NK och gamla berättelser

Kojan är timrad och klar
Kojan är timrad och klar. Här skall kojlaget bo i vinter vid kommande avverkningar.

Det var vanligt att ett gäng med arbetare åkte ut till avverkningstrakten under hösten och byggde kojan och ställde i ordning bostaden för kommande vintern.

Hästtransport
Hästtransport i början av vintern.

Kojlag
Delar av kojlaget på plats.

Kojlag1

Kojlag2
Ett annat kojlag på plats för fotografering


Tre kilometer lång drivningsväg för transport av timmer med lastbil uppskottad genom snömassorna. Bild från NSD 1936




Information
ID 12830
Källor
Senast ändrad 2019-03-05 13:07:49
Plats Övre-Vitådalen
Redaktör Tord Drugge
Kategori Skogsindustrin

 
2015-07-12 10:03
"Ett annat kojlag på plats för fotografering" Bilden är tagen vintern 30/31 och kojan stod vid Svartviken i Hovlössjön. Personerna är från vänster, från betraktaren sett, bröderna Konrad och Filip Johansson från Kvarnberg(Granholm). Därnäst Linus Rensfeldt Forshed, Albert Drugge Långvik, Ernst Andersson Vitå, Birger Drugge Långvik, Lars-Henrik Johansson och Arne Johansson Kvarnberg (Granholm). De sistnämnda är min farfar och far. Arne var vid fototillfället 13 år gammal och detta var hans första vinter som skogsarbetare. Avståndet från Granholmen till Svartviken är mindre än tre kilometer men man valde ändå att bo i kojan hellre än att lägga energi på dagliga hemresor. /Staffan Johansson




Diskutera/Kommentera ovanstående information  


Namn

Epost



  
Denna sida drivs av föreningen Raan.nu
×
Meddelande från