Den 21 januari 1895 bildades Godtemplarlogen "VERKA FÖR ANDRA" i Jämtön. Här kommer andra delen, som berättar om logens två omstarter. Upphovsmän till artikeln är LEIF LARSSON – protokollsläsare och skrivare och SETH HOLMVALL – bildsökare och faktasamlare.
Godtemplarlogen 2044 "VERKA FÖR ANDRA"del 2
Nedgångar och omstarter
Som i de flesta ideella föreningar drabbades VERKA FÖR ANDRA både av motgångar i form av färre medlemmar och ekonomiska problem och perioder med optimism och nya tag vid omstart.
Logen 2044 hade under lång tid haft ett stort behov av en egen lokal. Tid och intresse för ”den vanliga logeverksamheten” tycks inte ha funnits i samma utsträckning som under de första åren. Logen tynade långsamt bort.
Det som hände i logens namn, innan försök till omstart 1933 och 1946 skedde inom Byggnadsföreningen FRAM, som vid sina oregelbundna årsmöten ibland tog upp allmänna saker. Det mesta för deras del hade dock med Ordenshuset att göra.
Vid FRAMS årsmötet 9 maj 1908 och 12 mars 1910 (Något årsmöte som protokollförts hade man inte 1909) fanns bara en punkt utöver de stadgeenliga valen, som hade med logen och ordenshuset att göra. Det var frågan om att ha särskild vård om huset och även rätten att upplåta eller uthyra ordenshuset. Till den uppgiften valdes båda gångerna Arvid Björk och Albert Häggberg. Detsamma 25 februari 1911 och 22 februari 1912.
Ordenshuset ansågs inte helt färdigt. Bänkar och dubbelfönster i stora salen måste skaffas. Bägge salarna och förstugan måste målas. Ny spis och upprustning av köket samt knäsättning av husets spanter på vindan med mera behövdes. Styrelsen fick i uppdrag att verkställa detta. Därför hade man nästa sammanträde hemma hos ordföranden (Arvid Björk) redan den 26 februari. Styrelsen beslöt att låta utföra allt arbete för att huset skulle bli i färdigt skick. Målningen bortackorderades till målarna i Råneå.
Nästa årsmöte hölls den 14 mars 1914. Det enda nya beslutet var om de personer som hade särskild vård om huset. Arvid Björk fick sällskap av Agabus Björk, vilka båda även valdes vid årsmötet den 22 februari 1915 och vid nästa årsmöte den 17 februari 1917. Detaljerade beslut om uthyrning av ordenslokalen fastslogs vid det senare årsmötet.
Styrelsen för byggnadsföreningen FRAM kallades till möte den 30 december 1918, även denna gång hos Arvid Björk. Två förfrågningar hade kommit om att få använda Godtemplarhusets lokaler. Det var genom Arvid Wikström och Konrad Berg som ville använda lokalen för enskilda möten dels med Vänsterdemokratiska föreningen, dels för fackföreningen.
Wikströms och Bergs förfrågan fick svaret ”Att på grund av Godtemplarordens principer att vara fullständigt politiskt neutral och de stadgar som gäller för byggnadsföreningen och så även med stöd av allmänna meningen och viljan inom detta samhälle, finner sig styrelsen för Byggnadsföreningen FRAM föranlåten att ej upplåta Godtemplarhusets lokaler för enskilda politiska sammanträden och andra föreningar som ej offentligt verkar i fullt ideellt syfte.” Beslutet överlämnades skriftligt till Wikström och Berg.
Strax efteråt, den 4 mars 1919, höll Byggnadsföreningen sitt årsmöte. För vård av huset valdes denna gång Arvid Björk, Oskar Holmvall och Albert Häggberg.
Angående inmontering av elektrisk belysning fick Arvid Björk i uppdrag att ordna och bestämma.
Vid möte den 21 februari 1920 beslöts om tillsättande av en vaktmästare för de möten, då lokalen uthyrdes.
Vid konstituerande sammanträde den 2 mars 1920 beslöts att lokalhyran skulle vara 10 kronor för biograf och därmed jämförliga tillställningar + ström om sådan begagnades. För föredrag 7 kronor och för byasammanträden 3 kronor.
Vid årsmötet den 8 april 1922 ansåg alla att belysningen var för kostsam. Oscar Holmvall fick i uppdrag att hos belysningsföreningen göra sitt för att få avgiften så låg som möjligt.
Även vid årsmötet den 22 mars 1923 var belysningen uppe till diskussion. Styrelsen fick i uppdrag att ordna för att föreningens andelar i Belysningsföreningen kunde överlåtas till annan eller att lysavgifterna om möjligt minskade mesta möjliga.
Fem år gick innan man den 23 mars 1928 höll ett nytt möte. Det skedde efter logemötet. Arvid Björk som varit både ordförande i föreningen och så gott som ständig sekreterare under alla möten valdes nu till suppleant i styrelsen tillsammans med Oskar Nilsson. Styrelsen, som omvaldes, bestod av Alban Svedberg ordförande, Adam Björk sekreterare, August Eriksson, Oskar Holmvall kassör och Herman Johansson.
Från den 2 september 1932 finns ett avtal mellan Norrbottens distriktsloge av IOGT och handelsföreningen Balder i Jämtön bevarat. Distriktslogen som förvaltade Ordenshuset i Jämtön hyrde ut ordenshuset ”i det skick det för närvarande befinner sig till Handelsföreningen Balder” (Konsum). Hyresgästen skulle se till att huset inte skadas genom användning som varumagasin. Hyrestiden omfattade 1932 och 1933 till och med den 31 december. Hyresbeloppet för den tiden utgjorde 200 kronor, vilket skulle betalas in till Hjalmar Jonason, Boden, i Norrbottens Distriktsloge Ordenshuskommittén. Föreningen Balders underskrift gjordes av Victor Ericsson.
1933 hölls två viktiga möten, ett på vintern den 15 februari vilket inte finns protokollfört i protokollsboken, ett på hösten den 12 oktober, då byggnadsföreningen FRAM återigen beslutade att träda i likvidation. Ordförande vid detta senare möte var Hjalmar Jonasson med Hilding Björk som sekreterare. Den styrelse som valdes bestod av Adam Björk, Agabus Björk, Herman Johansson, Alban Svedberg och Sigurd Boman.
Sista paragrafen i protokollet lyder så här: ”Föreningen vidhåller sitt av den 15/2 1933 fattade beslut att träda i likvidation och valdes Arvid Björk enhälligt till likvidator.”
I Byggnadsföreningen FRAMS protokollsbok finns ett protokoll från söndagen den 29 oktober 1933 för ett sammanträde med logens VERKA FÖR ANDRA nr 2044 ekonomistyrelse. Närvarande ledamöter var Astrid Sandberg, Rut Boman, Sigvard Boman, Herman Johansson och Hilding Björk med den sist nämnde som ordförande. Sigvard Boman var kassör och Herman Johansson sekreterare.
Ombudet för Norrbottens läns brandförsäkringsbolag J.A. Vikberg, Råneå, meddelade att brandförsäkringsbolaget hade bordlagt ekonomistyrelsens anhållan om brandskadeersättning för brandskadan i Lilla salen till nästa sammanträde, som skulle hållas i början av november. Orsaken var att försäkringsbolaget ville ha en avskrift av Föreningen BALDERS hyreskontrakt med ordenskommittén.
I nästa paragraf behandlades reparation av skadorna i Ordenshuset. Väggar som blivit skadade skulle repareras varefter papp skulle spännas i taket och på väggarna samt att en panel av ”Torex” skulle uppsättas i stora lokalen. Ovanpå det gamla golvet skulle ett golv av bräder läggas. Anbud för målning och sträckning av papp skulle infordras. Timpenningen bestämdes till 70 öre per timme.
En månad senare, den 29 november 1933, beslöts att välja Hilding Björk att på ekonomistyrelsens vägnar underteckna köpet med Byggnadsföreningen FRAM.
10 februari 1934 har ett protokoll påbörjats med logen VERKA FÖR ANDRAS ekonomistyrelse. Samma personer som vid mötet den 29.3.1933 var närvarande utom Herman Johansson. De räknas upp i §1. Nästa paragraf är oskriven liksom resten av protokollet.
28 maj 1934 hölls nästa möte med samma fyra ledamöter närvarande. Sigvard Boman valdes att utkvittera den av Norrbottens läns brandförsäkringsbolag utanordnade brandskadeersättningen. Ingenting övrigt protokollfördes.
Slutligen hölls ett sammanträde med ekonomistyrelsen den 27 september 1936. Fyra ledamöter var närvarande. De var Sigvard Boman, Arvid Hjemte, Anna Björk och Hilding Björk. Beslöts att utestående fordringar som logen hade skulle inkasseras så att man kunde göra en avbetalning på lysräkningen och beställa en ny ytterdörr.
Detta var det sista prokollförda sammanträdet med ekonomistyrelsen för logen VERKA FÖR ANDRA.
OMSTART 1933 – 1936 och 1946 - 1947
Onsdagen den 15 februari 1933 höll Logen 2044 VERKA FÖR ANDRA ett möte. I protokollet framgår det tydligt att logen inte haft någon verksamhet under en längre tid. Mötet leddes av storlogens ombudsman Hjalmar Jonasson från Boden och tillfälliga tjänstemän tillsattes. Jonasson hade för övrigt deltagit i rekonstruktionen av logen i Jämtön.
8 nya medlemmar intogs ritualenligt: Alice Sandberg, Hilma Björk, Gertrud Sandberg, Astrid Sandberg, Agnar Jämdahl, Albin Bergman, Oskar Modin och Sigvard Boman. Ombudsman Jonasson meddelade att ordenshuset var uthyrt av Distriktslogen för 1933 och att kontrakt var skrivet. Till våren skulle lilla salen och köket bli disponibla och till hösten skulle hela lokalen stå till logens förfogande.
Detta möte hade föregåtts av ett tidigare möte den 11 februari på kallelse av Hilding Björk. Möteslokal var Missionshuset Betel. Storlogens ombudsman Hjalmar Jonasson, Boden, och medlemmarna Hilding Björk, Arvid Björk och Anna Björk var närvarande. Anmälda men med giltigt förfall var Agabus Björk, Alban Sandberg och Herman Johansson. Dessutom var elva nya anmälda för inträde. I §2 beslöts enhälligt att logen skulle återuppta arbetet och att logemöte för intagning skulle hållas hos Björks onsdagen den 15 februari. Ombudsmannen Jonasson skulle vara närvarande även då. Även nu beslöts att Byggnadsföreningen FRAM skulle träda i likvidation. Alla föreningens tillgångar skulle överlämnas till logen VERKA FÖR ANDRA.
MISSIONSHUSET med Lilla salen till vänster
25 februari valdes ytterligare 5 nya medlemmar in: Set Boman, Eva Modin, Lilly Modin, Per Hendriksson och Alvar Larsson.
11 mars gästades logen av distriktsstudieledaren David Strömbäck från Korpikå, som också valdes att leda dagens förhandlingar. Med sig hade han Karl Gut och Sixten och Elis Sandberg från samma by. Samma dag noterades antalet medlemmar till 22.
26 maj beslöt logen att renovera Ordenshuset. Ekonomistyrelsen fick i uppdrag att hos Ordenshuslånefonden försöka utverka ett inteckningslån på 2000:- med underborgen av … (Ingenting ifyllt på den utelämnade platsen). 1.000 kronor beviljades.
18 augusti 1933 beslutade man att förhyra ett VANDRINGSBIBLIOTEK. 6 oktober meddelades att Byggnadsföreningen FRAM skulle sammanträda vid nästa logemöte.
Anna Berg föreslog den 12 oktober att man skulle besöka logen LILJAN i Högsön söndagen den 15 oktober, då logen hade sitt första möte för hösten. Logen beslöt att begagna ”apostlahästarna”. Det gällde dem ”som hjärtat så tillät” att göra en 5 kilometers promenad. Övriga skulle åka bil.
Den 26 oktober diskuterades frågan om pilsnerrättigheterna på gästgivargården i Råneå. Ordföranden fick i uppdrag att till kommunfullmäktigeledamöterna inom Jämtön framföra logens önskan att rösta mot i denna fråga. Vid samma möte meddelades från kretsordföranden att logen NYÅRET i Råneå skulle fira 50 års jubileum. Denna loge ”är för tillfället svag” och då skulle det passa att logen i Jämtön samverkade med NYÅRET för att bemärkelsedagen skulle bli någorlunda angenäm.
18 november meddelades att Kommunfullmäktige avslagit den av Råneå gästgiverska gjorda anhållan om pilsnerförsäljning.
23 december 1933 hade VERKA FÖR ANDRA inbjudits till logen LILJAN i Högsön den 26.12. Om vädret var bra skulle man åka spark.
Den 3 januari hölls 1934 års första logemöte. Hilding Björk upplyste då om att logen hade fått ett anslag till böcker på omkring 40 kronor. Logen beslöt att förrätta bokval den 9 januari.
Samma dag beslöt man att infria sitt löfte till Ungdomslogen att bjuda på kaffe. Det skulle logen göra vid Ungdomslogens nästa möte den 6 januari.
Två nya kvinnliga medlemmar intogs i logen den 3:e februari. Det oskrivna arbetet meddelades av Hilding Björk. Även vid möte den 24 februari intogs en ny medlem och även nu meddelades det oskrivna arbetet. (Om det Oskrivna arbete, se del 1, har i logens protokoll sällan nämnts)
Den 3 mars beslöt man att det planerade diskussionsmötet för allmänheten mellan de olika politiska klubbarna i Högsön och Jämtön och logerna VERKA FÖR ANDRA (Jämtön) och LILJAN (Högsön) skulle bli av den 10 mars. Hugo Victorin från Luleå skulle komma som medhjälpare för logerna och hålla inledningsföredraget.
Vid logemötet 10 mars höll Hugo Victorin ett intressant föredrag, enligt protokollet. Inget mer nämns om diskussionsmötet.
I slutet av april tog logen del av en cirkulärskrivelse som vädjade till logen att arbeta mer för upplysningen om tobaksmissbruket och mot hemtillverkningen av vin.
Den 5 maj beslöt man att till Alice Sandberg betala halva biljetten (Luleå–Jämtön–Luleå) om syster Sandberg ville komma hem och tjänstgöra som organist under kretsmötet.
2 juni protokollförde man att logen fått ersättningen från brandförsäkringen, 832 kronor. En del av detta hade använts till omsättning av ett lån för logens räkning samt till betalning av räkningar. 29 juni bestämdes att istället för den inställda midsommarutflykten skulle man fira söndagen den 1 juli på någon naturskön ö i Råneå skärgård. I samma protokoll noteras att logesekreteraren Anna Berg för första gången skriver sitt namn Bärg.
12 juli. En cykelpatrull på ungefär 10 stycken, som skulle bevista sommartinget i Luleå, beslutade att starta från Holmen lördag fm kl 11.
26 juli informerades om att logens banklån förfaller denna månad och att räntan utgör 42:70 kronor. En utestående fordran på 125 kronor skulle begäras in från Jonasson i Boden. Idrottsfrågan diskuterades om igen och logen beslöt att de idrottsintresserade skulle anmäla sig till ordföranden. 14 stycken anmälde sig.
23 augusti beslöts att sända telegram till syster Eva Modin på hennes bröllopsdag. Till att utforma telegrammet valdes Astrid Sandberg och Anna Bärg. 13 september fick ordföranden i uppdrag att ringa till Jonasson i Boden och än en gång fordra tillbaka de pengar han är skyldig logen. Om han underlät att betala skulle räkningen lämnas till landsfiskalen. Vid nästa möte noterades att Jonasson lovat sända pengarna och vid mötet den 6 oktober protokollfördes att Jonasson skickat 14 kronor.
Under hela 1934 hade varje möte besökts av 15 till 25 medlemmar. Under året hade många nya medlemmar invalts och ingen enda hade uteslutits.
1935 föreslogs den 21 mars att logen LILJAN i Högsön skulle bjudas på palthippa lördagen den 6 april. Den 28 mars föreslogs att istället bjuda logen från Siknäs. Frågan bordlades. Hur det blev finns inte redovisat i protokollen.
Under större delen av 1935 fram till 1937 var alla protokoll knapphändiga och besluts togs bara i mötestekniska frågor. Den 1 oktober 1935 beslöts dock att Hilding Björk skulle skriva till David Strömbäck (från Korpikå?) för att få byta ut bibliotekets böcker.
16/9 1936 uteslöts 14 medlemmar ”på egen begäran” och från mars månad 1937 verkar logen ha upphört med all verksamhet.
FOLKETS HUS är det grå huset med trasigt fönster på övervåningen
Inga protokollförda möten finns bokförda i protokollsboken förrän den 21 januari 1946, då ett möte för intresserade om ett återupptagande av logen 2044 VERKA FÖR ANDRA hölls i Folkets Hus.
Ombudsmannen Adolf Hjort från Långnäs började med att redogöra för logernas arbete. Samtliga närvarande (26 stycken) antecknade sig för inträde i logen. För varje person anges utöver namnet även födelseår.
Följande 26 jämtöbor ville starta om med logen VERKA FÖR ANDRA. Yngst var Kerstin Berg född 1932, äldst var Ester Lundström född 1894. Anna-Greta Berg, Lisa Larsson, Kerstin Berg, Maj Boman, Alsy Johansson, Kerstin Lundström, Gunborg Andersson, Alfhild Öhvall, Rune Berg, Bertil Berg, Folke Berg, Fanny Berg, Dagmar Häggberg, Ester Lundström, Torsten Holmgren, Karl-Gustav Berg, Ragnar Åkerström, Ulla Larsson, Märta Larsson, Merin Grönberg, Margit Lindbäck, Valborg Johansson, Barbro Berg, Gussi Ökvist, Ville Hemmingsson och Ingegerd Öhvall. 18 kvinnor, 8 män. De allra flesta var i 20-årsåldern.
En ny medlem anmäldes till intagning nästa möte. Det var Margaretha Carlsson. Vid senare möten i februari tillkom fem nya: Henry Boman, Ebbe Larsson, Carl-Rune Ericsson, Börje Ericsson och Bert Lundström.
Inte någon av logens äldre medlemmar var närvarande och därför ordnades en provisorisk intagning. Ombudsmannen Adolf Hjort satt som ordförande.
Rune Berg föreslog att Lilla salen i IOGT skulle renoveras. Frivilligt anmälde sig Rune Berg, Dagmar Häggberg, Kerstin Lindgren och Ingegärd Öhvall. Fanny Berg föreslog att ett halvoffentligt möte skulle hållas för ett tiotal yngre som intresserade sig för verksamheten. På förslag av Rune Berg skulle en inbjudan gå till hela 6:e och 7:e skolklassen.
Den 24 februari hade logen besök av fyra medlemmar från logen 5157 LEDSTJÄRNAN i Töre. Eva Rensfeldt och Anna Berg anmäldes som nya medlemmar.
Den 10 mars besöktes mötet av fyra män som ville bli medlemmar: Henry Boman, Ebbe Larsson, Martin Glad och Ebbe Johansson. De hälsades välkomna av logen varefter sång nummer 7 sjöngs. Vid nästa möte den 25 mars anmäldes Mari-Anne Häggberg som ny medlem.
Under sommaren 1946 beslöt man att inte ha några möten. Mötet den 27 maj avslutades med att sång nummer 166 sjöngs.
Vid höstens första möte den 6 oktober hade logen besök av Siri och Ruben Börjemalm från logen 4751 MORGONGRYNING i Kåge, Västerbotten. Nya medlemmar som anmäldes var Alf Åkerström, Per Åkerström, Valter Åkerström, Kurt Lindgren och Agnes Eklund.
För renovering av IOGT:s Lilla sal beslöt man att anhålla om bidrag från byakassan och kretslogen. Ett besök av David Strömberg (ska vara Strömbäck) från Korpikå skulle man få den 27/10.
Angående utlåning från biblioteket åtog sig Siri Börjemalm uppdraget. Bestämdes utlåningsdag till torsdagar halv 7 till halv 8.
Den 15 oktober öppnades dagens möte av Ruben Börjemalm: Föregående mötesprotokoll läste upp men godkändes inte, eftersom protokollet inte var justerat. Ruben och Siri Börjemalm intogs som nya medlemmar på klareringskort. De kom närmast från Kåge i Västerbotten. Ruben Börjemalm var från Uppland, hustrun Siri från Ångermanland. Ruben Börjemalm var ny Konsumföreståndare i Jämtön.
16 november öppnades mötet av David Strömbäck från Korpikå. Två medlemmar från logen 4707 FRIHETSKÄMPEN deltog i mötet liksom två från logen NYÅRET i Råneå.
Logen beslöt att utse en biblioteks- och studiestyrelse på 5 personer för att utröna studieintresset och ta fram lämpliga ämnen att fördjupa sig i. Till den uppgiften valdes Siri Börjemalm, Ruben Börjemalm, Kerstin Lundström, Margaretha Carlsson och Kurt Lindgren.
Vid årsmötet den 2 februari 1947 framföres ett tack från logen till bröderna Björk för att de handhaft logens papper sedan logens arbete upphört år 1937.
Vid första höstmötet den 19 oktober 1947 hade två medlemmar anmälts för att ha brutit sitt nykterhetslöfte. Ruben Börjemalm och Kurt Lindgren fick i uppgift att besöka de två. En av dessa två medlemmar hade erkänt sitt brott och lovat bättring. Han återupptogs i logen. Den 2 november anmäldes fyra nya medlemmar för intagning: Margot Öström, Edit Johansson, Tex Berg och Stig Berg.
I den fjärde protokollsboken är det sista mötet den 30 november 1947. Det mötesprotokollet är justerat den 11 januari 1948.
Därefter finns ingen verksamhet protokollförd.
Biblioteksverksamheten Däremot levde biblioteksverksamheten kvar i Ordenshuset, som nu var uthyrt till Konsumföreningen Balder, som fanns mitt emot på andra sidan vid Kustlandsvägen.
Lokalen där bokbeståndet fanns och utlåningen skedde, var även Balders kontor. Biblioteket kallades Studiecirkelbibliotek. Verksamheten redovisades till Godtemplarorden centralt.
Den biblioteksverksamhet som beslöts 1933 var i form av ett sk vandringsbibliotek med böcker, som efter en tid byttes ut och vandrade vidare till en annan loge. Någon måste ändå ha varit bibliotekarie även då. Siri Börjemalm, som från och med 1946 var bibliotekarie, nämnde i sin första redovisning ”en föregående bibliotekarie” utan att nämna något namn.
Bokbeståndet hade vid 1946 års redovisning under året öka från 162 band till 235. De flesta böckerna inköpta från Helins Bokhandel i Bollnäs. 9 böcker hade köpts från Lagergrens Bokhandel i Skellefteå. 52 vuxna låntagare hade noterats och dessutom 9 barn. Biblioteket var öppet torsdagar 18.30 – 19.30.
1947 inköptes en del ungdomsböcker från Jonssons Bokhandel i Töre. Bokbeståndet ökade totalt med 60 band. Antalet vuxna låntagare var 82 och barn-/ungdomar 29. 1948 köpte man en mindre del direkt från Bonniers bokförmedling. En del av beställda böcker fick man inte, eftersom de var slut på förlaget. Även köp genom konsumföreningen Balder gjordes, men de flesta böckerna inköptes genom Jonssons Bokhandel i Töre.
Bokbeståndet utökades årligen med 50-60 band. 1949 års redogörelse har ingen bibliotekarie skrivit på. Kanske Siri Börjemalm slutat eller flyttat från orten (till Årjäng (?), där Ruben Börjemalm var Konsumföreståndare). Antalet böcker var nu uppe i 401 ex och antalet vuxna låntagare var 92, barn och ungdom 24.
1950 är det Bertil Björk som är bibliotekarie. Rapporten uppger att biblioteket nu finns i Jämtö bys samlingslokal. 1951 och framöver är Bertil Björk bibliotekarie. Lokalen är återigen flyttad, nu hem till Bertil Björks bagarstuga. ”Boningsrum” kallar Bertil Björk lokalen i sin redovisning. 1951 verkar ha varit ett uppsving för unga låntagare. 37 stycken anges i statistiken.
1952 har Lindqvist förlag i Stockholm levererat de flesta böckerna. Ett par har köpts in via Lindahls bokhandel i Råneå.De inköpen ökade markant under 1953.
En instoppad uppgift bland redogörelserna till Godtemplarorden uppger att under åren 1944–1955 ”har låneverksamheten varit nedlagd under vinterhalvåret, därför att lämplig lokal inte kunnat erhållas. Verksamheten kan inte heller återupptas förrän lokalfrågan blivit ordnad”, står det avslutningsvis.
1954 års redogörelse visar att 5 nya böcker köpts in. 56 vuxna låntagare och 25 barn redovisas, men ingen bibliotekarie har skrivit under. Redogörelsen i sin helhet har Bertil Björk skickat i mars 1955 Det året har bokbeståndet ökat med 4 böcker. Ingen bibliotekarie anges och inga underskrifter finns för 1955.
1957 finns Bertil Björk angiven som bibliotekarie. Biblioteket uppges vara i bibliotekariens fastighet. 2 nya böcker har förvärvats. 7 vuxna låntagare och 2 barn redovisas i lånestatistiken.
Bokbeståndet ligger nu stilla på 518 band. Antalet låntagare är sammanlagt 15 st 1959, 10 st 1960 och 5 st 1961. 1962 återstår 3 låntagare. 1 vuxen, 2 barn.
1963 är bokbeståndet fortfarande 518 band. INGA hemlån har under året gjorts. Noll vuxna och noll barn redovisas i kolumnen för Låntagare.
Vad som sedan hände med VERKA FÖR ANDRA framgår inte av några protokoll. Inte heller vad som hände med studiebibliotekets 518 böcker.
SETH HOLMVALL – bildsökare och faktasamlare LEIF LARSSON – protokollsläsare och skrivare